Överklagande ingett den 19 maj 2013 av Markus Brune av den dom som personaldomstolen meddelade den 21 mars 2013 i mål F- 94/11, Brune mot kommissionen

(Mål T-269/13 P )

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Markus Brune (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten H. Mannes)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen, med samma yrkanden som åberopats i personaldomstolen, ska

upphäva den dom som personaldomstolen meddelade den 21 mars 2013 i mål F-94/11, Brune mot kommissionen,

i andra hand, återförvisa målet till personaldomstolen och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden följande grunder.

Första grunden: Felaktig bedömning av skyldigheten att delta i ett nytt muntligt prov

Det har inte i den överklagade domen beaktats att det nya muntliga prov som hölls för att följa dom av den 29 september 2010, Brune mot kommissionen (F-5/08, 2010, s. I-0000, nedan kallad domen i målet Brune) åsidosätter principerna om likabehandling och om en objektiv bedömning samt artikel 266 FEUF.

Personaldomstolen har gjort sig skyldig till en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och en felaktig rättstillämpning, och rentav gjort en motsägelsefull bedömning av de faktiska omständigheterna (särskilt med beaktande av villkorten i artikel 266 FEUF, förbudet mot särbehandling och kravet på att samma bedömningskriterier ska tillämpas).

Andra grunden: Bristande hänsyn har tagits till alternativa lösningar

I den överklagande domen underkändes utan bärande motivering de alternativa lösningar som hade föreslagits för att följa domen i målet Brune, även om kommissionen enligt rättspraxis skulle ha försökt finna sådana lösningar.

Vid prövningen av de alternativa lösningarna feltolkades i den överklagade domen principerna om likabehandling och en objektiv bedömning, artikel 27 i tjänsteföreskrifterna samt meddelandet om uttagningsprov.

Tredje grunden: I andra hand: felaktig bedömning av de brister i förfarandet som skett vid förberedandet av det nya provet

Personaldomstolen har gjort sig skyldig till en felaktig bedömning såväl av de faktiska omständigheterna som av kommissionens frihet att organisera provet efter eget skön beträffande fristen för inbjudan att delta i provet, upplysningar om uttagningskommitténs sammansättning och upplysningar om gällande rätt.

Det prövades inte i den överklagade domen huruvida klaganden, mot bakgrund av de kompletterande upplysningar som en annan sökande har mottagit, har utsatts för särbehandling.

Personaldomstolen har vid prövningen av frågan huruvida uttagningskommittén var partisk i den överklagade domen endast konstaterat att det saknas bevis för att klaganden särbehandlades vid det första provet, utan att pröva huruvida uttagningskommittén var partisk vid det nya provet.

Fjärde grunden: Felaktig bedömning av det tredje, fjärde och femte yrkandet

Personaldomstolen har inte beaktat att det är tillåtet att göra generella bedömningar, såvida dessa inte medför konkreta skyldigheter för institutionerna.

I den överklagade domen feltolkades slutsatserna om ersättning för förlust således att det i domen påstods att klaganden inte hade begärt någon ersättning, trots att ett sådant yrkande tydligt framfördes vid förhandlingen.

I den överklagade domen beaktades inte att personaldomstolen har en skyldighet, rentav ex officio, att pröva ersättning för förlust, det vill säga även om detta inte särskilt har yrkats.

Femte grunden: Beslutet om rättegångskostnader innebär en särbehandling

Klaganden har utsatts för en särbehandling i den överklagade domen i förhållande till sökanden i mål F-42/11, Honnefelder mot kommissionen, genom att personaldomstolen, mot bakgrund av artikel 87.2 i rättegångsreglerna, fann att klaganden inte kunde dra nytta av en omständighet som bedömts vara relevant i domen i det nämnda målet Honnefelder mot kommissionen.