Mål C‑58/22
Parchetul de pe lângă Curtea de Apel Craiova
(begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Craiova)
Domstolens dom (första avdelningen) av den 25 januari 2024
” Begäran om förhandsavgörande – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Artikel 50 – Principen ne bis in idem – Förundersökning på grund av misstanke om brott inleds utan att det finns någon känd gärningsman (så kallat in rem-ärende) – Åklagare fattar beslut om att lägga ned förundersökningen – Fråga huruvida det är tillåtet att angående samma gärning senare inleda en förundersökning på grund av misstanke om brott om det finns en känd gärningsman (så kallat in personam-ärende) – Villkor som ska vara uppfyllda för att det ska kunna anses att en persons ansvar har prövats genom en lagakraftvunnen brottmålsdom eller motsvarande – Krav på att en ingående utredning har gjorts – Ett eventuellt vittne har inte hörts – Den berörda personen har inte hörts som ’misstänkt’”
1. Tolkningsfrågor – Domstolens behörighet – Gränser – Begäran om tolkning av stadgan om de grundläggande rättigheterna – Nationell lagstiftning som utgör en åtgärd för tillämpning av unionsrätten – Domstolens behörighet
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 51. 1; rådets rambeslut 2003/568, artiklarna 2 och 4. kommissionens beslut 2006/928, bilagan)
(se punkterna 40–42)
2. Grundläggande rättigheter – Principen ne bis in idem – Villkor för tillämpning – Krav på att det finns en tidigare lagakraftvunnen dom eller motsvarande – Bedömningskriterier – Krav på att slutligt åtalshinder föreligger – Lagakraftvunnen dom eller motsvarande grundad på en prövning i sak av ärendet som föregåtts av en ingående utredning – Bedömning som ankommer på den nationella domstolen
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 50)
(se punkterna 48, 52, 61, 62 och 64)
3. Grundläggande rättigheter – Principen ne bis in idem – Tillämpningsområde – Beslut om att lägga ned en förundersökning om misstänkt brott som fattats av en åklagarmyndighet utan att det gjorts någon prövning av frågan om den berörda personens straffrättsliga ansvar för den brottsliga gärning som förundersökningen avsåg – Omfattas inte
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 50)
(se punkterna 70, 71 och 73–75 samt domslutet)
Resumé
I ett mål rörande en begäran om förhandsavgörande från Curtea de Apel Craiova (Appellationsdomstolen i Craiova, Rumänien) klargör EU-domstolen de två beståndsdelarna ”bis” och ”idem” i principen ne bis in idem, som kommer till uttryck i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).(1) I det aktuella nationella målet hade en förundersökning om misstänkt brott inletts mot en person. Denna förundersökning lades ned genom beslut av åklagarmyndighet, dock utan att det klart framgick att det gjorts en prövning av frågan om den berörda personens straffrättsliga ansvar för den brottsliga gärning som förundersökningen avsåg. Därefter hade en andra förundersökning inletts mot samma person, men ärendet avslutades med hänvisning till det nämnda åklagarbeslutet om nedläggning av den första förundersökningen.
Den 30 april 2015 ägde ett möte rum vid det kooperativa bolaget BX. Vid detta möte ska styrelseordföranden i bolaget, NR, ha krävt att vissa av bolagets anställda skulle betala en summa pengar motsvarande ett belopp som NR var betalningsskyldig för, under hot om att hon annars skulle säga upp deras anställningsavtal. De berörda anställda vägrade att gå med på NR:s krav, varpå hon upprättade och undertecknade beslut om att deras anställningar skulle sägas upp.
De berörda anställda gjorde då två brottsanmälningar mot NR. Den ena anmälan kom att registreras under ärendenummer 673/P/2016 vid Parchet de pe lângă Judecătoria Slatina (åklagarmyndigheten vid domstolen i Slatina, Rumänien). Den andra anmälan kom att registreras under ärendenummer 47/P/2016 vid Parchet de pe lângă Tribunalul Olt (åklagarmyndigheten vid domstolen i Olt, Rumänien).
I ärende 673/P/2016 inledde den ansvariga åklagaren en förundersökning angående misstänkt utpressning. Det var fråga om ett ärende utan känd gärningsman (så kallat in rem-ärende). På grundval av den utredande polismyndighetens rapport beslutade åklagaren därefter att lägga ned förundersökningen i ärendet (nedan kallat det aktuella beslutet att lägga ned förundersökningen). Brottsanmälarna i det nationella målet begärde inte prövning av detta beslut inom den föreskrivna fristen. Sedan chefsåklagaren beslutat att förundersökningen skulle återupptas, underställdes detta beslut prövning av behörig förundersökningsdomare, som fann att nämnda beslut saknade stöd i lag.
I ärende 47/P/2016 inledde åklagarmyndigheten en förundersökning mot NR angående tagande av muta. Det var således fråga om ett så kallat in personam-ärende. Sedan åtal väckts vid Tribunalul Olt (domstolen i Olt, Rumänien) fann denna domstol i brottmålsdomen att NR skulle dömas till ett villkorligt fängelsestraff. NR överklagade denna dom till den hänskjutande domstolen, Curtea de Apel Craiova (Appellationsdomstolen i Craiova), som genom brottmålsdom nr 1207/2020 av den 20 oktober 2020 biföll överklagandet på den grunden att principen ne bis in idem i artikel 50 i stadgan hade åsidosatts.
Parchet de pe lângă Curtea de Apel Craiova (åklagarmyndigheten vid Appellationsdomstolen i Craiova) överklagade appellationsdomstolens dom till Înalta Curte de Casație Custi şi Justiție (Högsta domstolen, Rumänien), som biföll överklagandet och upphävde brottmålsdom nr 1207/2020 samt återförvisade målet till den hänskjutande domstolen för förnyad prövning. I domskälen anförde Înalta Curte de Casație şi Justiție (Högsta domstolen) bland annat följande. Appellationsdomstolen gjorde en felaktig bedömning då den fann att principen ne bis in idem var tillämplig, eftersom det aktuella beslutet att lägga ned förundersökningen fattades utan att det hade gjorts någon prövning i sak av ärende 673/P/2016 och innehöll inte någon tillräcklig motivering. Beslutet kan således inte anses ha medfört att slutligt åtalshinder föreligger.
Den hänskjutande domstolen beslutade i samband med den förnyade prövning som den hade att göra att vända sig till EU-domstolen för att få klarhet i huruvida principen ne bis in idem i artikel 50 i stadgan är tillämplig under omständigheter som de i det nationella målet aktuella.
EU-domstolens bedömning
EU-domstolen erinrar om att två villkor måste vara uppfyllda för att principen ne bis in idem ska kunna tillämpas. Det ena villkoret är att det finns en tidigare lagakraftvunnen dom eller motsvarande (bis-villkoret). Det andra villkoret är att samma gärning legat till grund för den tidigare domen eller motsvarande och för senare lagföring eller dom eller motsvarande (idem-villkoret).
Vad beträffar bis-villkoret gäller, för det första, att det krävs att det enligt nationell rätt föreligger ett slutligt åtalshinder för att det ska kunna anses att en persons ansvar för den gärning som han eller hon anklagas för har prövats ”genom en lagakraftvunnen brottmålsdom”, i den mening som avses i artikel 50 i stadgan. I fråga om det aktuella fallet konstaterar EU-domstolen följande. Brottsanmälarna begärde inte prövning av det aktuella beslutet att lägga ned förundersökningen inom den föreskrivna fristen. Vidare fann förundersökningsdomaren vid domstolen i Slatina, efter prövning av beslutet från chefsåklagaren vid åklagarmyndigheten vid domstolen i Slatina om att återuppta förundersökningen mot NR, att nämnda beslut saknade stöd i lag. Det förefaller således som att det föreligger ett slutligt åtalshinder och att det aktuella beslutet att lägga ned förundersökningen har vunnit laga kraft, med förbehåll för den prövning som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra.
För det andra gäller att en förutsättning för att det ska kunna anses att en persons ansvar för den gärning som han eller hon anklagats för har prövats genom en ”lagakraftvunnen brottmålsdom” eller motsvarande, i den mening som avses i artikel 50 i stadgan, är att det är fråga om en dom eller motsvarande som inte har meddelats av rent processuella skäl, utan på grundval av en prövning i sak av det aktuella målet eller ärendet. Vad gäller det aktuella fallet finner EU-domstolen att kravet på sakprövning beträffande ärende 673/P/2016 endast kan anses vara uppfyllt genom det aktuella beslutet att lägga ned förundersökningen under förutsättning att det innehöll en bedömning av de materiella delarna av det misstänkta brottet, däribland en prövning av frågan om NR:s straffrättsliga ansvar som förmodad gärningsman till brottet. Den omständigheten att de vittnen som närvarade vid det kooperativa bolaget BX:s möte den 30 april 2015 inte hörts skulle enligt EU-domstolen dock kunna tyda på att det inte gjorts någon sådan prövning, med förbehåll för de kontroller som det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra.
När det gäller idem-villkoret framgår det av själva ordalydelsen i artikel 50 i stadgan att artikeln innebär ett förbud mot att samma person lagförs eller straffas mer än en gång för samma brott. EU-domstolen preciserar i detta avseende att en persons ansvar kan anses ha prövats genom en ”lagakraftvunnen brottmålsdom” eller motsvarande endast om följande förutsättningar är uppfyllda. Det ska av det beslut som fattats klart framgå att det under den brottsutredning som föregått beslutet – oavsett om det är fråga om ett in rem-ärende eller in personam-ärende – har gjorts en prövning av frågan om den berörda personens straffrättsliga ansvar för den brottsliga gärning som utredningen avsett. Om det är fråga om ett beslut att lägga ned förundersökningen, ska nyss nämnda prövning ha utmynnat i att personen inte kan anses ha något sådant straffrättsligt ansvar Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda i det nationella målet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera, är principen ne bis in idem inte tillämplig och den berörda personen kan därmed inte anses ha blivit frikänd genom en lagakraftvunnen dom eller motsvarande, i den mening som avses i artikel 50 i stadgan.