DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 11 januari 2024 (*)
”Överklagande – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Åtgärder riktade mot personer med band till personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder – Förteckningar över personer som omfattas av frysning av penningmedel och ekonomiska resurser – Bevis för att det finns skäl för att uppta klaganden i förteckningarna”
I mål C‑524/22 P,
angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 4 augusti 2022,
Amer Foz, Dubai (Förenade Arabemiraten), företrädd av L. Cloquet, avocat,
klagande,
i vilket den andra parten är:
Europeiska unionens råd, företrätt av M. Bishop och T. Haas, båda i egenskap av ombud,
svarande i första instans
meddelar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen),
sammansatt av avdelningsordföranden T. von Danwitz (referent) samt domarna P.G. Xuereb och A. Kumin,
generaladvokat: L. Medina,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Amer Foz har i sitt överklagande yrkat att domstolen delvis ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 18 maj 2022, Foz/rådet (T‑296/20, EU:T:2022:298) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogillade tribunalen Amer Foz talan om ogiltigförklaring av
– rådets genomförandebeslut (Gusp) 2020/212 av den 17 februari 2020 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 43 I, 2020, s. 6) och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/211 av den 17 februari 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 43 I, 2020, s. 1) (nedan gemensamt kallade de ursprungliga rättsakterna),
– rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 168, 2020, s. 66) samt rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 168, 2020, s. 1) (nedan gemensamt kallade 2020 års rättsakter om bibehållande),
– rådets beslut (Gusp) 2021/855 av den 27 maj 2021 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 188, 2021, s. 90) och rådets genomförandeförordning (EU) 2021/848 av den 27 maj 2021 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 188, 2021, s. 18) (nedan gemensamt kallade de omtvistade rättsakterna),
i den del dessa rättsakter innebär att klagandens namn uppfördes eller kvarstod i förteckningarna som bifogats nämnda rättsakter.
Tillämpliga bestämmelser
2 Artikel 27 i rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 147, 2013, s. 14), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2015/1836 av den 12 oktober 2015 (EUT L 266, 2015, s. 75), har följande lydelse:
”1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorier för personer som är ansvariga för brutal repression mot civilbefolkningen i Syrien, personer som gagnas av eller stöder regimens politik och personer förbundna med dessa, enligt förteckningen i bilaga I.
2. I enlighet med de bedömningar som rådet gjort och de avgöranden det fattat i samband med läget i Syrien, som anges i skälen 5–11, ska medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorier för
a) ledande affärsmän med verksamhet i Syrien,
b) medlemmar av familjerna al-Asad (även skrivet Assad) och Makhlouf,
c) personer som innehaft ministerposter i den syriska regeringen efter maj 2011,
d) företrädare för den syriska militärmakten som efter maj 2011 haft motsvarande ’överstes’ grad eller högre,
e) medarbetare vid de syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna som varit i tjänst efter maj 2011,
f) medlemmar av regimtrogna milisförband, eller
g) personer som är verksamma inom området för spridning av kemiska vapen,
samt personer som har samröre med dessa, i enlighet med förteckningen i bilaga I.
3. Personer inom en av de kategorier som anges i punkt 2 ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer och enheter i bilaga I om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.
4. Alla beslut om uppförande på förteckningen bör fattas på individuell bas från fall till fall med hänsyn tagen till åtgärdens proportionalitet.
…”
3 I artikel 28.1–28.5 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, föreskrivs följande:
”1. Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av personer som är ansvariga för den brutala repressionen mot civilbefolkningen i Syrien, personer och enheter som gagnas av eller stöder regimen samt personer och enheter som har anknytning till dem, enligt förteckningen i bilagorna I och II, ska frysas.
2. I enlighet med de bedömningar som rådet gjort och de avgöranden det fattat i samband med läget i Syrien, som anges i skälen 5–11, ska alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av
a) ledande affärsmän med verksamhet i Syrien,
b) medlemmar av familjerna al-Asad (även skrivet Assad) och Makhlouf,
c) personer som innehaft ministerposter i den syriska regeringen efter maj 2011,
d) företrädare för den syriska militärmakten som efter maj 2011 haft motsvarande ’överstes’ grad eller högre,
e) medarbetare vid de syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna som varit i tjänst efter maj 2011,
f) medlemmar av regimtrogna milisförband, eller
g) medarbetare vid enheter, organisationer, organ eller institutioner som är verksamma inom området för spridning av kemiska vapen,
samt personer som har samröre med dessa, i enlighet med förteckningen i bilaga I.
3. Personer, enheter och organ inom en av de kategorier som anges i punkt 2 ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer och enheter i bilaga I om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.
4. Alla beslut om uppförande på förteckningen bör fattas på individuell bas från fall till fall med hänsyn tagen till åtgärdens proportionalitet.
5. Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt göras tillgängliga för eller utnyttjas till gagn för de fysiska eller juridiska personer eller enheter som förtecknas i bilagorna I och II.”
4 I artikel 15.1a och 15.1b i rådets förordning (EU) nr 36/2012 av den 18 januari 2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien och om upphävande av förordning (EU) nr 442/2011 (EUT L 16, 2012, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) 2015/1828 av den 12 oktober 2015 (EUT L 266, 2015, s. 1), föreskrivs följande:
”1a. Förteckningen i bilaga II ska omfatta fysiska och juridiska personer, enheter och organ som, i enlighet med artikel 28.2 i [beslut 2013/255], av rådet har fastställts omfattas av en av följande kategorier:
a) ledande affärsmän med verksamhet i Syrien,
b) medlemmar av familjerna al-Asad (även skrivet Assad) och Makhlouf,
c) personer som innehaft ministerposter i den syriska regeringen efter maj 2011,
d) företrädare för den syriska militärmakten som efter maj 2011 haft motsvarande ’överstes’ grad eller högre.
e) medarbetare vid de syriska säkerhets- och underrättelsetjänsterna som varit i tjänst efter maj 2011.
f) medlemmar av regimtrogna milisförband.
g) personer, enheter, organ eller institutioner som är verksamma inom området för spridning av kemiska vapen.
Samt fysiska eller juridiska personer och enheter som har anknytning till dem, och för vilka artikel 21 i denna förordning inte ska tillämpas.
1b. Personer, enheter och organ inom en av de kategorier som anges i punkt 1a ska inte uppföras eller kvarstå på förteckningen över personer, enheter och organ i bilaga II om det föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.”
Bakgrund till tvisten
5 Bakgrunden till tvisten beskrivs i punkterna 2–27 i den överklagade domen. Den kan såvitt avser förevarande förfarande sammanfattas enligt följande.
6 Klaganden är en syrisk affärsman vars namn genom genomförandebeslut 2020/212 och genomförandeförordning 2020/211 lades till på rad 291 i förteckningen i avsnitt A (Personer) i bilaga I till beslut 2013/255 respektive på rad 291 i förteckningen i avsnitt A (Personer) i bilaga II till förordning nr 36/2012. Nämnda förteckningar innehåller namnen på personer vars tillgångar och ekonomiska resurser ska frysas (nedan gemensamt kallade de omtvistade förteckningarna). Klagandens befattning anges i förteckningarna som ”generaldirektör på ASM International General Trading LLC”. I förteckningarna anges ”Samer Foz, Aman Holding [(Aman Dimashq JSC)]” och ”ASM International General Trading LLC” såsom ”släktskap/affärspartner/enheter eller partner/kopplingar”.
7 Skälen för att ta upp klagandens namn i de omtvistade förteckningarna hade formulerats på samma sätt i var och en av dessa förteckningar:
”Ledande affärsman med egna och familjemedlemmars intressen och verksamheter i flera sektorer inom den syriska ekonomin, bland annat genom Aman Holding (tidigare känt som Aman Group). Genom Aman Holding gagnas han även ekonomiskt av tillgången till affärsmöjligheter och stöder [Bashar Al–Assad]-regimen, inbegripet genom sin inblandning i den regimstödda utvecklingen av Marota City. Sedan 2012 är han även generaldirektör på ASM [General] Trading LLC.
Han har också samröre med sin bror Samer Foz, som sedan januari 2019 är uppförd på förteckningen av [Europeiska unionen] i egenskap av ledande affärsman med verksamhet i Syrien och som en person som stöder eller gagnas av regimen.”
8 Genom beslut 2020/719, genom vilket tillämpningen av beslut 2013/255 förlängdes till och med den 1 juni 2021, och genomförandeförordning 2020/716 lät Europeiska unionens råd klagandens namn kvarstå i de omtvistade förteckningarna av oförändrade skäl.
9 Genom beslut 2021/855, genom vilket tillämpningen av beslut 2013/255 förlängdes till och med den 1 juni 2022, och genomförandeförordning 2021/848 lät rådet klagandens namn kvarstå i de omtvistade förteckningarna, men beskrivningen av hans befattning och skälen för uppförande av hans namn i dessa förteckningar ändrades (nedan kallade 2021 års skäl).
10 För det första beskrevs hans befattning som ”grundare av District 6 Company; medgrundare av Easy life Company”. Uppgiften om ”ASM International General Trading LLC” ströks och uppgiften ”vice ordförande i Asas Steel Company” lades till såsom ”släktskap/affärspartner/enheter eller partner/kopplingar” till klaganden.
11 För det andra formulerades 2021 års skäl enligt följande:
”Ledande affärsman med egna och familjemedlemmars intressen och verksamheter i flera sektorer inom den syriska ekonomin. Han gagnas ekonomiskt av tillgången till affärsmöjligheter och stöder den syriska regimen. Mellan 2012 och 2019 var han generaldirektör på ASM International [General] Trading LLC.
Han har också samröre med sin bror Samer Foz, som sedan januari 2019 är uppförd på förteckningen av rådet i egenskap av ledande affärsman med verksamhet i Syrien och som en person som stöder eller gagnas av regimen. Tillsammans med sin bror är han involverad i ett antal kommersiella projekt, särskilt i Adra al-Ummaliyya (förort till Damaskus). Det rör sig bland annat om en fabrik som tillverkar kablar och kabeltillbehör samt projekt för att producera el med hjälp av solenergi. De är också involverade i olika verksamheter med [Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil), Daish] på [Bashar al-Assad-]regimens vägnar; bland annat tillhandahåller de vapen och ammunition i utbyte mot vete och olja.”
Talan vid tribunalen och den överklagade domen
12 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 12 maj 2020 och som ändrades under förfarandets gång väckte klaganden talan om ogiltigförklaring av de ursprungliga rättsakterna, 2020 års rättsakter om bibehållande och de omtvistade rättsakterna, i de delar som de avsåg honom. Klaganden åberopade sex grunder till stöd för sin talan. Som första grund åberopade klaganden en oriktig bedömning. Den andra grunden avsåg åsidosättande av proportionalitetsprincipen, den tredje åsidosättande av rätten till egendom och rätten att fritt utöva näringsverksamhet. Den fjärde grunden gällde maktmissbruk. Den femte grunden avsåg åsidosättande av motiveringsskyldigheten och den sjätte och sista grunden avsåg åsidosättande av rätten till försvar och rätten till en rättvis rättegång.
13 Tribunalen prövade först den femte och den sjätte grunden, vilka underkändes. Därefter prövades den första grunden i punkterna 71–179 i den överklagade domen.
14 I detta sammanhang prövade tribunalen, efter inledande överväganden, de delar av skälen för upptagande i förteckningen som avsåg vart och ett av kriterierna för upptagande i förteckningen, relevansen och tillförlitligheten av den bevisning som rådet hade lagt fram, och därefter räckvidden av kriteriet för upptagande i förteckningen avseende band till en person eller en enhet som omfattas av de restriktiva åtgärderna samt klagandens familjemedlemmars intressen inom Aman Holding och ASM International General Trading.
15 Vad gäller klagandens familjemedlemmars intressen inom Aman Holding påpekade tribunalen, i punkt 137 i den överklagade domen, att klaganden, vad gäller de omtvistade rättsakterna, med giltig verkan hade visat att han den 22 november 2020, och således innan dessa rättsakter antogs, hade överlåtit sina andelar i Aman Holding och att han efter denna överlåtelse inte innehade någon ledande position inom detta bolag, vilket innebar att rådet med avseende på dessa rättsakter inte kunde åberopa att klaganden innehade en andel i nämnda bolag för att fastställa ett band mellan honom själv och hans bror, Samer Foz. Tribunalen drog härav, i punkt 144 i den överklagade domen, slutsatsen att rådet, med avseende på de ursprungliga rättsakterna och 2020 års rättsakter om bibehållande, hade styrkt bandet mellan klaganden och hans bror Samer Foz på grund av deras affärsförbindelser inom Aman Holding, men att så inte var fallet med de omtvistade rättsakterna.
16 Vad gäller klagandens familjemedlemmars intressen inom ASM International General Trading fann tribunalen, i punkterna 149 och 155 i den överklagade domen, att rådet, med avseende på de ursprungliga rättsakterna, hade styrkt bandet mellan klaganden och hans bror, Samer Foz, på grund av deras affärsförbindelser inom ASM International General Trading, men inte med avseende på 2020 års rättsakter om bibehållande eller de omtvistade rättsakterna, eftersom detta bolag likviderades den 25 februari 2020.
17 Vad gäller de olika verksamheter med Isil som klaganden och hans bror, Samer Foz, bedrev på den syriska regimens vägnar, angav tribunalen följande i punkterna 161–164 i den överklagade domen:
”161 Enligt ordalydelsen i 2021 års skäl inbegrep de olika verksamheterna med Isil vilka bedrevs på den syriska regimens vägnar särskilt ’tillhandahållande av vapen och ammunition i utbyte mot vete och olja’.
162 Mot bakgrund av uppgifterna från webbplatsen Pro-justice kan det konstateras att [klaganden] och hans bror har bedrivit verksamhet på den syriska regimens vägnar, inbegripet tillhandahållande av vapen och ammunition i utbyte mot vete och olja. Enligt nämnda webbplats ägde denna handel rum när Isil kontrollerade de östra delarna av Syrien, vilket en ledare för Isil för övrigt bekräftat. På webbplatsen The Syria Report anges att transporten av vete till bland annat de regioner som kontrolleras av Isil utförs av Aman Holdings dotterbolag, vilket är en annan faktor som visar Samer Foz betydelse för den syriska regimen. Aman Holding, som leds av familjen Foz, agerar för den syriska regimens räkning inom handeln med sädeskorn enligt Reuters webbplats. På sistnämnda webbplats anges att Aman Holding vad gäller verksamheten med spannmål agerar som förmedlare med Hoboob, ett bolag som ägs av den syriska staten. Aman Holding har bekräftat att det importerade vete till Syrien under 2013. Slutligen bedrev ASM International General Trading, med säte i Förenade Arabemiraten, även handel med vete, såsom framgår av webbplatserna Arab News och Al Arabiya.
163 Såsom framgår av punkt 162 ovan har rådet således lagt fram en rad tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier i den mening som avses i rättspraxis. Denna del av redogörelsen för 2021 års skäl är således tillräckligt underbyggd. Denna slutsats påverkas inte av [klagandens] argument, vilken inte har styrkts, att dessa anklagelser är en följd av kategoriska och följaktligen ogrundade påståenden.
164 Vad gäller denna del av 2021 års skäl finner tribunalen således att rådet har styrkt bandet mellan [klaganden] och Samer Foz på grund av de olika verksamheter som de bedriver med Isil på den syriska regimens vägnar.”
18 Under rubriken ”Slutsatser om bandet till en person som omfattas av de restriktiva åtgärderna” angav tribunalen följande i punkterna 165–167 i den överklagade domen:
”165 För det första framgår det av det ovan anförda att [klaganden] och hans bror, Samer Foz, har band genom affärsförbindelser. Först och främst har rådet visat att [klaganden] och Samer Foz, vid tidpunkten för antagandet av de ursprungliga rättsakterna, hade affärsförbindelser via familjeföretaget Aman Holding och ASM International General Trading. Vad därefter gäller 2020 års rättsakter om bibehållande, har rådet visat att de båda bröderna hade affärsförbindelser via nämnda familjeföretag. Vad slutligen avser 2021 års rättsakter om bibehållande, har rådet visat att [klaganden] och hans bror hade affärsförbindelser, eftersom de bedrev verksamheter med Isil på den syriska regimens vägnar.
166 Förekomsten av affärsförbindelser mellan [klaganden] och hans bror, Samer Foz, konkretiseras även genom en form av samordning i förvaltningen av deras aktieportföljer. …
167 Slutligen har [klaganden] i sina inlagor inte hävdat att han har brutit sina kontakter med Samer Foz eller tagit avstånd från dem. Banden mellan [klaganden] och hans bror består följaktligen.”
19 I punkt 177 i den överklagade domen slog tribunalen fast att det fanns tillräckligt stöd för skälet till att ta upp klagandens namn i de omtvistade förteckningarna på grund av hans band till en person som omfattas av de restriktiva åtgärderna, vilket innebär att det med hänsyn till detta kriterium var välgrundat att ta upp klagandens namn i de aktuella förteckningarna. I punkt 179 i den överklagade domen fann tribunalen att talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den första grunden, utan att det var nödvändigt att pröva huruvida det fanns fog för klagandens övriga invändningar som syftade till att ifrågasätta de övriga kriterierna för upptagande.
20 Slutligen fann tribunalen att talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den fjärde grunden, och inte heller såvitt avsåg den andra och den tredje grunden, beaktade tillsammans, och ogillade följaktligen talan i dess helhet.
Parternas yrkanden och förfarandet vid domstolen
21 Klaganden har yrkat att domstolen ska
– delvis upphäva den överklagade domen i den del klagandens talan om ogiltigförklaring av de omtvistade rättsakterna ogillades,
– ogiltigförklara de omtvistade rättsakterna i den del de avser honom,
– förplikta rådet att stryka klagandens namn i bilagorna till beslut 2013/255 och till förordning nr 36/2012, och
– förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
22 Rådet har yrkat att domstolen ska
– ogilla överklagandet,
– i andra hand, ogilla klagandens yrkande om att rådet ska förpliktas att stryka hans namn i bilagorna till beslut 2013/255 och till förordning nr 36/2012, och
– förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna.
Prövning av överklagandet
23 Klaganden har anfört åtta grunder till stöd för sitt överklagande. I den första till den femte grunden gör klaganden gällande att bevisningen och de faktiska omständigheterna har missuppfattats. Den femte grunden avser felaktig tillämpning av den rättspraxis som följer av domarna av den 21 april 2015, Anbouba/rådet (C‑605/13 P, EU:C:2015:248), och Anbouba/rådet (C‑630/13 P, EU:C:2015:247). Den sjätte grunden avser felaktig tillämpning av artiklarna 27 och 28 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, samt av artikel 15 i förordning nr 36/2012, i dess lydelse enligt förordning 2015/1828. Den sjunde grunden avser missuppfattning av de faktiska omständigheterna och den åttonde grunden avser felaktig tillämpning av bevisbördereglerna.
Upptagande till prövning
Parternas argument
24 Rådet har i första hand gjort gällande att grunderna för överklagandet inte kan tas upp till sakprövning, eftersom det inte klart har angetts vilka punkter i den överklagade domen som ifrågasätts, vilket strider mot kraven i artikel 256.1 andra stycket FEUF, artikel 58 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 168.1 d och artikel 169.2 i domstolens rättegångsregler. Överklagandet ska följaktligen avvisas i sin helhet.
25 Klaganden har bestritt detta resonemang och gjort gällande att, förutom det resonemang som han har utvecklat till stöd för var och en av grunderna för överklagandet, avser den inledande delen av överklagandet punkterna 162, 167 och 177 i den överklagade domen vilka innehåller tribunalens slutsatser som klaganden anser är felaktiga.
Domstolens bedömning
26 Det ska inledningsvis noteras att det, i enlighet med fast rättspraxis, framgår av artikel 256.1 andra stycket FEUF, artikel 58 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, och artiklarna 168.1 d och 169.2 i domstolens rättegångsregler att det i ett överklagande klart ska anges på vilka punkter den överklagade domen ifrågasätts, samt de rättsliga grunder som särskilt åberopas till stöd för detta yrkande, vid äventyr av att överklagandet eller den aktuella grunden avvisas (dom av den 23 november 2021, rådet/Hamas, C‑833/19 P, EU:C:2021:950, punkt 50 och där angiven rättspraxis).
27 Ett överklagande som saknar sådana uppgifter kan inte bli föremål för en rättslig bedömning som gör det möjligt för domstolen att utföra sitt uppdrag på det aktuella området och att utföra sin lagenlighetsprövning (beslut av den 19 juni 2015, Makhlouf/rådet, C‑136/15 P, EU:C:2015:411, punkt 25, och dom av den 17 december 2020, Inpost Paczkomaty/kommissionen, C‑431/19 P och C‑432/19 P, EU:C:2020:1051, punkt 31 och där angiven rättspraxis).
28 Vad i förevarande fall gäller den sjätte grunden uppfyller överklagandet, såsom rådet har gjort gällande, inte de krav som uppställs i denna rättspraxis. Det resonemang som klaganden har anfört till stöd för denna grund hänför sig nämligen inte till någon specifik punkt i den överklagade domen och gör det inte möjligt att identifiera de skäl – bland övervägandena i punkterna 79–176 i den överklagade domen, som låg till grund för tribunalens beslut att i punkt 177 i den överklagade domen fastställa att det var välgrundat att ta upp klagandens namn i de omtvistade förteckningarna – vilka är behäftade med felaktig rättstillämpning.
29 Överklagandet gör det däremot möjligt att identifiera de punkter i den överklagade domen som kritiseras inom ramen för den första till den femte grunden och den åttonde grunden, nämligen punkterna 161–164 i domen, och anger skälen till att dessa punkter enligt klaganden är behäftade med felaktig rättstillämpning, vilket gör det möjligt för domstolen att utöva sin lagenlighetsprövning. Detsamma gäller den sjunde grunden, som avser punkt 167 i nämnda dom.
30 Härav följer att den första till den femte, den sjunde och den åttonde grunden kan tas upp till sakprövning och att den sjätte grunden ska avvisas.
Prövning i sak
Den första till den fjärde grunden
– Parternas argument
31 Klaganden har genom den första grunden gjort gällande att tribunalen, i punkterna 161–164 i den överklagade domen, missuppfattade den bevisning som härrörde från webbplatsen Pro-justice. För det första ändrade och förvrängde tribunalen den ursprungliga texten i den artikel som hade publicerats på webbplatsen genom att framställa upphovsmannens påståenden som vedertagna omständigheter trots de förbehåll och försiktighetsåtgärder som hade vidtagits av upphovsmannen, som hade använt ordet ”anklagades” och, vid två tillfällen, adverbet ”förment”. För det andra hänvisade tribunalen felaktigt till en uppgift om handelsutbyten från en chef för Isil, eftersom den URL-länk som avses i fotnoten i denna artikel hänvisar till en obefintlig sida. Denna uppgift har under alla omständigheter varken styrkts eller bekräftats av någon annan källa och nämnda artikel är otydlig vad gäller klagandens påstådda deltagande med sin bror, Samer Foz, i affärerna med Isil.
32 Genom den andra till den fjärde grunden har klaganden gjort gällande att tribunalen missuppfattade den bevisning som härrörde från webbplatsen The Syria Report, tidningsartikeln på webbplatsen Reuters och, beträffande ASM International General Trading, webbplatserna Arab News och Al Arabya. Enligt klaganden hänvisar webbplatsen The Syria Report till ett dotterbolag till Aman Holding och inte till klagandens personliga inblandning i affärerna med Isil. I tidningsartikeln på webbplatsen Reuters hänvisas det till bolaget Aman Group eller bolaget Aman Holding och inte till klaganden eller Isil. Slutligen nämns inte Isil, utan endast ASM International General Trading, på webbplatserna Arab News och Al Arabya.
33 Tribunalen motsade sig själv, eftersom den, i punkt 137 i den överklagade domen, medgav att klaganden hade överlåtit sina andelar i Aman Holding innan de omtvistade rättsakterna antogs och att han efter denna överlåtelse inte innehade någon ledande position inom detta bolag. Vidare fann tribunalen att rådet, med avseende på dessa rättsakter, inte kunde åberopa att klaganden innehade en andel i Aman Holding för att fastställa ett band mellan honom själv och hans bror, Samer Foz. Genom punkt 137 i den överklagade domen ogiltigförklarades således artikeln på webbplatsen The Syria Report, vilken var föråldrad. Detsamma gäller tidningsartikeln på webbplatsen Reuters.
34 Tribunalen motsade även sig själv när den medgav att ASM International General Trading hade upplösts och fann, i punkt 155 i den överklagade domen, att affärsförbindelserna mellan klaganden och hans bror, Samer Foz, inte var tillräckligt underbyggda vad gäller 2020 års rättsakter om bibehållande och de omtvistade rättsakterna. Den bevisning som härrör från webbplatserna Arab News och Al Arabya är därför också föråldrad.
35 Genom att anse att den bevisning som härrörde från dessa fyra webbplatser kunde styrka förekomsten av ett band mellan klaganden och hans bror, Samer Foz, i fråga om affärerna med Isil, trots att denna bevisning inte visade att ett sådant band fanns, agerade tribunalen enligt klaganden inkonsekvent och missuppfattade de faktiska omständigheterna. Denna bevisning ska följaktligen inte ingå bland tribunalens bevismaterial.
36 Enligt rådet kan överklagandet inte vinna bifall såvitt avser den första till den fjärde grunden.
– Domstolens bedömning
37 Enligt fast rättspraxis är domstolen vid överklaganden inte behörig att fastställa de faktiska omständigheterna och i princip inte heller att pröva den bevisning som tribunalen har godtagit till stöd för dessa omständigheter. Om bevisupptagningen har skett på ett riktigt sätt och de allmänna rättsprinciper och processuella regler som är tillämpliga i fråga om bevisbördan och bevisningen har iakttagits, är det tribunalen ensam som ska bedöma vilket värde som uppgifterna i målet ska tillmätas, med förbehåll för det fall att bevisningen har missuppfattats (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 oktober 2020, Cham Holding/rådet, C‑261/19 P, EU:C:2020:781, punkt 66 och där angiven rättspraxis).
38 En sådan missuppfattning föreligger när bedömningen av den befintliga bevisningen framstår som uppenbart felaktig utan att någon ny bevisning har beaktats. Det ska emellertid utifrån handlingarna i målet vara uppenbart att tribunalen missuppfattat bevisningen eller de faktiska omständigheterna, utan att domstolen behöver göra en ny bedömning därav. När en klagande har gjort gällande att tribunalen har missuppfattat bevisningen har vederbörande dessutom en skyldighet att exakt ange vilka omständigheter som tribunalen har missuppfattat och visa de bedömningsfel som klaganden anser har föranlett denna missuppfattning hos tribunalen (dom av den 29 november 2018, Bank Tejarat/rådet, C‑248/17 P, EU:C:2018:967 punkt 44 och där angiven rättspraxis).
39 Vad i förevarande fall gäller utdraget ur rapporten från webbplatsen Pro-justice som tribunalen, enligt den första grunden, missuppfattade, är det riktigt att tribunalen inte ordagrant återgav detta utdrag i punkt 162 i den överklagade domen, utan nämnde dess innehåll, genom att använda en mer bekräftande formulering, där det varken hänvisades till ordet ”anklagades” eller till adverbet ”förment” i rapporten. Tribunalens bedömning av denna bevisning framstår emellertid inte som uppenbart felaktig, eftersom det framgår av denna rapport att en namngiven ledare inom Isil bekräftade att klaganden och hans bror, Samer Foz, var engagerade i olika affärsverksamheter med Isil på den syriska regimens vägnar. Även om klaganden har gjort gällande att den i fotnoten nämnda URL-länken inte längre är aktiv, framgår det inte av punkt 162 i den överklagade domen att tribunalen grundade sin bedömning på denna källa. Under alla omständigheter går det inte av den enda handling som klaganden har ingett att fastställa att denna länk inte var aktiv tidigare, särskilt vid den tidpunkt då tribunalen beaktade nämnda rapport.
40 Det ska tilläggas att tribunalen i punkt 111 i den överklagade domen, vilken inte har ifrågasatts inom ramen för överklagandet, fann att denna rapport från webbplatsen Pro-justice utgjorde förnuftig och tillförlitlig bevisning. I den mån klaganden har gjort gällande att nämnda rapport var otydlig kan detta argument således inte godtas.
41 Vad gäller den andra till den fjärde grunden, genom vilka klaganden har gjort gällande att tribunalen missuppfattade den bevisning som hade hämtats från webbplatserna The Syria Report, Reuters samt Arab News och Al Arabya, vilken också tas upp i nämnda punkt 162, har klaganden inte angett exakt vad denna missuppfattning skulle bestå i, utan han har endast hävdat att bevisningen varken kunde visa eller styrka att det fanns en affärsförbindelse mellan honom och hans bror, Samer Foz, eftersom delar av denna bevisning inte hänvisade till Samer Foz personligen eller till Isil, utan till bolag, nämligen till Aman Group, Aman Holding och ett av dess dotterbolag samt ASM International General Trading.
42 I den mån klaganden har gjort gällande att det rörde sig om föråldrad eller obsolet bevisning på grund av att han hade överlåtit sina andelar i Aman Holding den 7 oktober 2020 och att ASM International General Trading hade likviderats den 25 februari 2020, såsom tribunalen konstaterade i punkterna 133 och 149 i den överklagade domen, framgår det att klaganden redan hade framfört detta argument till tribunalen, såsom framgår av punkterna 103–112 i den domen.
43 På samma sätt hade klaganden redan vid tribunalen gjort gällande att hans namn inte nämndes i flera artiklar som härrörde från dessa webbplatser, såsom framgår av punkterna 98–102 i den överklagade domen.
44 Tribunalen fann emellertid, i punkterna 98–112 i den överklagade domen, vilka inte har ifrågasatts inom ramen för förevarande överklagande, att det, i likhet med bevisningen på webbplatsen Pro-justice, rörde sig om tillförlitlig och relevant bevisning.
45 Det framgår av samtliga dessa omständigheter att klaganden, genom detta resonemang och de argument som i övrigt har åberopats till stöd för den första grunden, i själva verket tycks försöka få till stånd en ny bedömning av de faktiska omständigheterna och bevisningen från domstolens sida, vilket faller utanför dess behörighet inom ramen för ett överklagande enligt den rättspraxis som anges i punkt 37 ovan. Detta resonemang kan därför inte tas upp till sakprövning.
46 Slutligen grundar sig argumentet att det föreligger en motsägelse mellan tribunalens domskäl i punkterna 137 och 155 i den överklagade domen, å ena sidan, och i punkterna 162–164 i den överklagade domen, å andra sidan, på en felaktig tolkning av nämnda dom. Såsom rådet med rätta har hävdat grundar sig tribunalens slutsatser i sistnämnda punkter nämligen inte på att klaganden varit involverad i dessa bolag vid en viss tidpunkt, i motsats till vad tribunalen angett i punkterna 137, 144 och 155 i samma dom. Det framgår dessutom av bland annat punkterna 129, 143, 145 och 146 i den överklagade domen, vilka inte har bestritts inom ramen för förevarande överklagande, att klaganden faktiskt varit involverad i dessa bolag tillsammans med sin bror, Samer Foz, före överlåtelsen och avvecklingen. Domstolen kan således inte godta detta argument.
47 Av detta följer att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den första till den fjärde grunden, eftersom dessa grunder i vissa delar ska avvisas och i övriga delar ska ogillas.
Den femte grunden
– Parternas argument
48 Klaganden har genom den femte grunden gjort gällande att tribunalen tillämpade den rättspraxis som följer av domarna av den 21 april 2015, Anbouba/rådet (C‑605/13 P, EU:C:2015:248), och Anbouba/rådet (C‑630/13 P, EU:C:2015:247), felaktigt, när den i punkt 164 i den överklagade domen fann att rådet hade styrkt bandet mellan honom och hans bror, Samer Foz, på grund av deras olika affärsverksamheter med Isil på den syriska regimens vägnar, och, följaktligen, kravet på att det ska finnas tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier i den mening som avses i denna rättspraxis. Eftersom all bevisning som hämtats från webbplatserna Pro-justice och The Syria Report, den tidningsartikel som publicerats på webbplatsen Reuters och, vad avser ASM International General Trading LLC, webbplatserna Arab News och Al Arabya har missuppfattats, har det bevismaterial som tribunalen lagt till grund för sin bedömning inte längre något innehåll.
49 Rådet har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den femte grunden.
– Domstolens bedömning
50 I förevarande fall grundar sig klagandens resonemang till stöd för den femte grunden på att tribunalen, såsom klaganden har gjort gällande till stöd för den första till den fjärde grunden, har missuppfattat den bevisning som härrör från de webbplatser som nämns i punkt 162 i den överklagade domen, vilken föranledde tribunalen att i punkt 164 i den överklagade domen fastställa att vad gäller den del av skälen i de omtvistade rättsakterna som rör bandet mellan klaganden och hans bror, Samer Foz, på grund av deras olika affärsverksamheter med Isil på den syriska regimens vägnar, hade rådet lagt fram tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier, i den mening som avses i den rättspraxis som följer av domarna av den 21 april 2015, Anbouba/rådet (C‑605/13 P, EU:C:2015:248), och Anbouba/rådet (C‑630/13 P, EU:C:2015:247), som det hänvisas till i punkt 158 i den överklagade domen.
51 Eftersom domstolen vid prövningen av den första till den fjärde grunden kom fram till att klaganden inte kunde vinna framgång med en sådan invändning om missuppfattning i den överklagade domen (se punkt 47 ovan), är den femte grunden verkningslös och ska lämnas utan avseende.
Den åttonde grunden
– Parternas argument
52 Genom den åttonde grunden har klaganden gjort gällande att tribunalen tillämpade bevisbördereglerna på ett felaktigt sätt när den i punkt 163 i den överklagade domen fann att klaganden inte med framgång kunde ifrågasätta uppgiften om att han hade bedrivit olika aktiviteter med Isil och brodern Samer Foz för den syriska regimens räkning, med hjälp av det, enligt tribunalen grundlösa, argumentet att dessa anklagelser var en följd av ”kategoriska” påståenden. Klaganden har hela tiden förnekat att han haft någon som helst koppling till Isil. Att bevisa motsatsen innebär att bevisa en negativ omständighet och är följaktligen ett krav på att bevisa något som inte kan bevisas (probatio diabolica). Enligt klaganden åvilade bevisbördan enligt domstolens rättspraxis rådet, vilken, såsom tidigare bevisats, lagt fram otillfredsställande och av tribunalen förvanskad bevisning.
53 Rådet har gjort gällande att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den åttonde grunden.
– Domstolens bedömning
54 Genom den åttonde grunden har klaganden i huvudsak gjort gällande att tribunalen, i punkt 163 i den överklagade domen, åsidosatte bevisbördereglerna i den mån den fann att den slutsats som den hade kommit fram till, i fråga om huruvida den del av 2021 års skäl som avsåg olika verksamheter med Isil vilka klaganden och hans bror, Samer Foz, bedrev på den syriska regimens vägnar, var tillräckligt underbyggd, inte påverkades av klagandens argument, vilket inte hade styrkts, att dessa anklagelser var resultatet av ogrundade påståenden.
55 Det framgår emellertid inte av detta övervägande av tribunalen att den skulle ha åsidosatt bevisbördereglerna.
56 Det ska i detta hänseende påpekas att detta övervägande grundar sig på tribunalens självständiga bedömning av den bevisning som rådet lagt fram och som avses i punkt 162 i den överklagade domen. I motsats till vad klaganden utgått från i sitt resonemang och såsom framgår av punkterna 39–47 ovan anser domstolen inte att tribunalen missuppfattade denna bevisning. Vidare framgår det att tribunalen prövade relevansen och trovärdigheten av den bevisning som rådet hade lagt fram inte bara i punkterna 98–112 i den överklagade domen, utan även mot bakgrund av de villkor som anges i artikel 27.3 och artikel 28.3 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, i punkterna 170–176 i den domen. Dessa punkter har inte bestritts inom ramen för överklagandet.
57 Slutligen har klaganden inte angett att han ingett bevisning till tribunalen som tribunalen underlåtit att pröva.
58 Av detta följer att klaganden, genom att åberopa en grund som avser ett påstått åsidosättande av bevisbördereglerna, i själva verket har yrkat att domstolen ska ersätta tribunalens bedömning av den bevisning som ingetts till tribunalen med sin egen bedömning och det värde som klaganden tillskrivit denna bevisning, vilket enligt den rättspraxis som det erinrats om i punkt 37 ovan faller utanför domstolens behörighet inom ramen för ett överklagande.
59 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den åttonde grunden avvisas.
Den sjunde grunden
– Parternas argument
60 Klaganden har i den sjunde grunden gjort gällande att tribunalen, i punkt 167 i den överklagade domen, missuppfattade de faktiska omständigheterna avseende avsaknaden av band mellan honom och hans bror, Samer Foz, genom att anse att klaganden i sina inlagor inte hade hävdat att han hade brutit sina kontakter med Samer Foz eller tagit avstånd från dem. Klaganden har vid flera tillfällen i sina inlagor i målet uppgett att han inte längre har någon affärs- eller yrkesrelation med sin bror, Samer Foz, bland annat i punkterna 92–99 i sin replik till tribunalen, där han bland annat angett att han vid tidpunkten för ingivandet av sin ansökan i första instans inte var involverad med sin bror, Samer Foz, i något företag, bolag, partnerkap eller projekt.
61 Rådet anser att överklagandet inte kan vinna bifall på denna grund.
– Domstolens bedömning
62 Klaganden har i den sjunde grunden gjort gällande att tribunalen missuppfattade uppgifterna i klagandens inlagor när den i punkt 167 i den överklagade domen fann att han inte hade hävdat att han hade brutit sina kontakter med Samer Foz eller tagit avstånd från dem, trots att han i dessa inlagor just hade angett att han inte längre hade några affärsförbindelser med sin bror.
63 Dessa överväganden i den första meningen i punkt 167 utgör emellertid endast ett av skälen till tribunalens slutsats angående klagandens band till en person som omfattas av restriktiva åtgärder, vilken i huvudsak grundar sig på de skäl som anges i punkterna 165 och 166 i den domen och som visar att det fanns befintliga eller tidigare affärsförbindelser mellan klaganden och hans bror, Samer Foz. De sistnämnda skälen omfattas emellertid antingen inte av överklagandet eller, i den mån de stöder sig på punkterna 162–164 i nämnda dom, har kritiserats utan framgång genom den första till den femte och den åttonde grunden, såsom framgår av punkterna 47, 51 och 59 ovan.
64 Eftersom dessa skäl utgör ett tillräckligt stöd för slutsatsen i den andra meningen i punkt 167 i den överklagade domen, kan den eventuella missuppfattning som klaganden har gjort gällande, för det fall den antas vara styrkt, inte medföra att den överklagade domen upphävs. Den sjunde grunden saknar således verkan och ska lämnas utan avseende.
65 Eftersom överklagandet inte kan bifallas på någon av grunderna ska överklagandet ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
66 Enligt artikel 138.1 i domstolens rättegångsregler, som enligt artikel 184.1 i dessa rättegångsregler ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.
67 Rådet har yrkat att klaganden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom klaganden har tappat målet, ska han bära sina rättegångskostnader och ersätta rådets rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:
1) Överklagandet ogillas.
2) Amer Foz ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska unionens råd haft.
Underskrifter