Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Najwyższy (Polen) den 6 februari 2024 − X.Y.

(Mål C-96/24, Rzecznik Dyscyplinarny Sądu Najwyższego)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Najwyższy

Parter i det nationella målet

Klagande: X.Y.

Motpart: Rzecznik Dyscyplinarny Sądu Najwyższego,

Prokuratura Krajowa

Tolkningsfrågor

Ska artikel 19.1 andra stycket i Fördraget om Europeiska unionen, jämförd med artikel 47 [första och andra stycket] i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att

- Sąd Najwyższy (Högsta domstolen, Polen), i ett särskilt förfarande som inletts av en berörd part genom en begäran om prövning om huruvida en domare vid högsta domstolen – vilken utsetts för att ingå i den dömande sammansättningen i ett mål om tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot en domare vid Sąd Najwyższy – uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, är skyldig att ex officio pröva huruvida den dömande sammansättning som utsetts genom lottning bland samtliga domare vid högsta domstolen (i ett mål om tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot en domare) är en domstol ”som har inrättats enligt lag”, när det enligt den nationella lagstiftningen endast krävs en prövning av domarattributen opartiskhet och oavhängighet?

- För det fall en begäran om prövning av huruvida en domare vid högsta domstolen uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet grundar sig på påståendet att en sådan domare har tillsatts på denna tjänst i ett (av grundläggande karaktär) oegentligt förfarande för utnämning av domare, får de domare vid högsta domstolen som utnämnts genom samma oegentliga utnämningsförfarande inte delta i den dömande sammansättning som består av fem domare som utsetts genom lottning bland samtliga domare vid högsta domstolen, av den anledningen att denna sammansättning av högsta domstolen inte kan anses utgöra en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag?

- För det fall en part i ett mål rörande prövning av huruvida en domare vid högsta domstolen, vilken har utsetts för att ingå i den dömande sammansättningen (som ska avgöra ett mål om tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot en domare vid högsta domstolen) uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, har anfört att den sammansättning vid domstolen som utsetts inte uppfyller kraven på en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag på grund av att denna domare vid högsta domstolen har medverkat i det (av grundläggande karaktär) oegentliga förfarandet för tillsättning på denna tjänst, är det vid bedömningen av begäran om prövning av huruvida domaren vid högsta domstolen uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, inte längre nödvändigt att, såsom föreskrivs i nationell rätt, pröva den domarens uppträdande efter utnämningen som domare och karaktären av målet (om tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot domaren vid högsta domstolen), och begäran om prövning av om en domare vid högsta domstolen uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet kan följaktligen inte avslås enbart av det skälet att klaganden inte har visat att förfarandet avseende denna domare efter utnämningen äventyrar dess attribut i form av oavhängighet och opartiskhet[?]

För det fall att den fråga som ställts i punkt I.2 ska besvaras jakande:

Ska artikel 19.1 andra stycket i Fördraget om Europeiska unionen, jämförd med artikel 47 [första och andra stycket] i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att en domare-ledamot som ingår i den dömande sammansättningen i ett mål rörande prövning av huruvida en domare (som valts ut för att pröva ett mål om tillstånd att inleda ett straffrättsligt förfarande mot domare vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen, Polen)) uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, för det första får framställa en begäran om att utesluta en annan domare (andra domare) som valts ut genom lottning bland samtliga domare vid högsta domstolen, som utnämnts som domare vid högsta domstolen i ett (av grundläggande karaktär) oegentligt utnämningsförfarande, från den dömande sammansättningen, vilket innebär att den domstol i vilken denna domare (dessa domare) medverkar inte kan anses som en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag, och för det andra kan begära att en sådan begäran inte prövas av en domare som också har tillsatts på en domartjänst vid högsta domstolen genom ett sådant oegentligt utnämningsförfarande[?]

För det fall inga ytterligare åtgärder vidtas gällande den begäran som avses i punkt II (genom att den nationella domstolen meddelar något avgörande), kan den domare som har framställt en sådan begäran vägra att vidta åtgärder i målet rörande prövningen av huruvida domaren vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen, Polen) uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, eller ska den domaren medverka i avgörandet och överlåta åt parten att avgöra om domen eventuellt ska överklagas på grund av ett åsidosättande av partens rätt till prövning av en domstol som uppfyller kraven i artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 47 [första och andra styckena] i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

Påverkas oegentligheten i utformningen av den dömande sammansättningen i dess helhet – i ett mål som avser en prövning av huruvida en domare uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet – inom ramen för artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 47 [första och andra styckena] i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – av den omständigheten att endast två domare i en sammansättning bestående av fem domare har utnämnts i ett (av grundläggande karaktär) oegentligt förfarande för utnämning av domare vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen, Polen), det vill säga om förfarandet i ett sådant fall ändå kan fortsätta och dom kan meddelas, eftersom det med avseende på majoriteten ledamöter som valts ut för att ingå i den sammansättning som utsetts inte uppkommer några problem vad gäller frågan om oegentligheter i utnämningen av dem som domare vid högsta domstolen?

____________