FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (femte avdelningen)
den 14 februari 2008 (*)
”Europeiska socialfonden – Finansiellt gemenskapsstöd på området för innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1784/1999 – Förslagsinfordran – Avslag på förslag”
I mål T‑351/05,
Provincia di Imperia (Italien), företrätt av advokaterna S. Rostagno och K. Platteau,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av D. Martin och A. Weimar, båda i egenskap av ombud,
svarande,
angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 30 juni 2005 att inte anta förslag 2005/VP021/20293 som Provincia di Imperia lagt fram med anledning av förslagsinfordran VP/2003/021, avseende ”Innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden: ’Innovativa strategier för att hantera förändringar’”, och samtliga handlingar som har samband med detta beslut,
meddelar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)
sammansatt av ordföranden M. Vilaras samt domarna E. Martins Ribeiro och K. Jürimäe,
justitiesekreterare: handläggaren K. Pocheć,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 6 mars 2007,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
1 I artikel 22 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, p. 1) föreskrivs följande:
”1. Fonderna kan på initiativ av kommissionen och efter yttrande från den kommitté som anges i artiklarna 48–51 om riktlinjerna för de olika typerna av innovativa åtgärder och upp till ett tak på [0,4] % av respektive årliga anslag finansiera innovativa åtgärder på gemenskapsnivå. Dessa åtgärder skall omfatta undersökningar, pilotprojekt och erfarenhetsutbyte.
De innovativa åtgärderna skall bidra till att utarbeta innovativa metoder och rutiner för att förbättra kvaliteten på stödformerna inom målen 1, 2 och 3. De skall genomföras på ett okomplicerat sätt som medger insyn och är förenligt med principerna om en sund ekonomisk förvaltning.
2. Varje åtgärdsområde som avser pilotprojekt skall finansieras av en enda fond. För att kunna omfatta nödvändiga åtgärder för att genomföra pilotprojektet i fråga kan genom beslut om fondens bidrag den räckvidd utvidgas som är fastställd i den enskilda förordningen för varje fond, utan att gå längre än dessa särskilda bestämmelser.”
2 I artikel 24 i samma förordning föreskrivs följande:
”1. På grundval av information om de innovativa åtgärderna från de berörda medlemsstaterna skall kommissionen bedöma ansökningarna om bidrag från fonderna enligt artiklarna 22 och 23 utifrån följande faktorer:
a) En beskrivning av den föreslagna åtgärden, dess tillämpningsområde, inklusive geografisk omfattning, och dess särskilda mål.
b) De organ som ansvarar för att genomföra stödåtgärderna och stödmottagarna.
c) Tidsplanen och finansieringsplanen, inklusive uppgifter om eventuellt bidrag från andra finansieringskällor inom gemenskapen.
d) Föreskrifterna för ett effektivt och korrekt genomförande.
e) Alla faktorer som behövs för att bedöma om den aktuella åtgärden är förenlig med gemenskapens politik och med de riktlinjer som avses i artikel 10.3.
Kommissionen skall godkänna bidraget från fonderna om en bedömning av ansökan är möjlig utifrån dessa uppgifter.
2. När en ansökan godkänts skall kommissionen omedelbart meddela de berörda medlemsstaterna.
3. Medlemsstaternas ekonomiska ansvar enligt denna förordning berörs inte av de nyskapande åtgärderna enligt artikel 22 och åtgärderna för tekniskt stöd enligt artikel 23, utan att det påverkar deras åtaganden på grund av de institutionella bestämmelser som gäller i varje enskild medlemsstat.”
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden (EGT L 213, s. 5) skall stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa arbetslöshet samt för att utveckla de mänskliga resurserna och den sociala integreringen på arbetsmarknaden i syfte att främja en hög sysselsättningsnivå, jämställdhet mellan män och kvinnor, en hållbar utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning.
4 Kommissionen får enligt artikel 6 i förordning nr 1784/1999 finansiera åtgärder som avser förberedelser, uppföljning och utvärdering och som är nödvändiga för att genomföra de åtgärder som avses i denna förordning.
5 Den 12 januari 2001 antog kommissionen ett meddelande (KOM (2000) 894 slutlig) om genomförandet av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordning nr 1784/1999 för programplaneringsperioden 2000–2006.
6 I punkt 6 i detta meddelande anges att följande åtgärder ingår bland de innovativa åtgärderna:
– Processorienterade innovationer. Dessa omfattar utveckling av nya metoder, medel eller lösningar samt förbättringar av befintliga metoder.
– Målorienterade innovationer. Dessa fokuserar på att formulera nya mål, inklusive metoder att identifiera nya och lovande kvalifikationer och öppnandet av nya anställningsområden på arbetsmarknaden.
– Sambandsorienterade innovationer. Dessa hänför sig till politiska och institutionella strukturer och avser systemutveckling på arbetsmarknaden.
7 I punkt 43 i detta meddelande anges dessutom följande: ”För att tillåta insyn i det bidrag som ges för innovativa åtgärder kommer kommissionen att tillämpa öppna förslagsinfordringar som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning samt via Internet på Europaservern. De potentiella projekten kommer att bedömas i förhållande till den berörda förslagsinfordrans omfattning och tema.”
8 I punkt 44 i samma meddelande anges vidare att ”den handledning för projektansvariga som hör till varje förslagsinfordran gör det möjligt för de projektansvariga att lämna in sina bidragsansökningar i enlighet med de kriterier som fastställs i förordning … nr 1784/1999”.
9 Med tillämpning av dessa bestämmelser publicerades en förslagsinfordran med referensnumret VP/2003/021 och rubriken ”Budgetrubrik B2-1630 – Innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden: ’Innovativa strategier för att hantera förändringar’” i Europeiska unionens officiella tidning den 31 oktober 2003 (EUT C 262, s. 22).
10 Under rubriken ”Tematisk inriktning” i förslagsinfordran anges att ”[under perioden 2004–2006 kommer] det stöd som ges inom ramen för artikel 6 [i förordning nr 1784/1999] att inriktas på utveckling och testning av innovativa åtgärder för att föregripa och hantera förändringar under temarubriken ’Innovativa strategier för att hantera förändringar’”.
11 Under samma rubrik anges att de innovativa åtgärderna inom ramen för detta allmänna tema kommer att inriktas på två mer specifika delteman, nämligen hantering av demografiska förändringar och hantering av omstruktureringar.
12 Under rubriken ”Tidsplan” föreskrivs följande:
”Följande tre tidsgränser gäller för ansökningar inom ramen för denna förslagsinfordran:
– …
– Sista ansökningsdag för den andra ansökningsomgången är den 26 januari 2005. Bidragsavtalen kommer i princip att undertecknas i september 2005. Projekten kan starta mellan den 1 oktober 2005 och den 30 november 2005, men inte innan bidragsavtalet undertecknats. Projekten kan pågå i högst 24 månader och måste avslutas mellan den 30 september 2007 och den 29 november 2007.
– Sista ansökningsdag för den tredje ansökningsomgången är den 25 januari 2006. Bidragsavtalen kommer i princip att undertecknas i september 2006. Projekten kan starta mellan den 1 oktober 2006 och den 30 november 2006, men inte innan bidragsavtalet undertecknats. Projekten kan pågå i högst 24 månader och måste avslutas mellan den 30 september 2008 och den 29 november 2008.”
13 Den 15 oktober 2004 publicerades ett påminnelsemeddelande avseende förslagsinfordran VP/2003/021, med rubriken ”Budgetrubrik 04.021000.00.11 – Innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen om Europeiska socialfonden: ’Innovativa strategier för att hantera förändringar’” i den officiella tidningen (EUT C 255, s. 11). Publiceringen skedde inom ramen för den andra ansökningsomgången. I nämnda meddelande erinrade kommissionen bland annat om att sista ansökningsdag till nästa förslagsinfordran var den 26 januari 2005 och att ytterligare information om ansökningsförfarandet, tillgängliga medel och berättigade sökande, urvals- och beviljningskriterier inklusive handboken för sökande, kunde laddas ned från en viss Internetsida.
14 Handboken för sökande innehåller flera bilagor, bland annat bilaga 2 med rubriken ”Teknisk och finansiell bilaga”, bilaga 6 med rubriken ”Ansökningsblankett” och bilaga 7 med rubriken ”Preliminär budget”.
15 I punkt 34 i bilaga 2 anges följande:
”Varje ansökan som uppfyller kraven [i punkterna 27, 29 och 31] kommer att utvärderas i syfte att bedöma kvaliteten och genomförbarheten av det föreslagna projektet på grundval av följande kriterier:
– …
– Förslagets innovativa aspekter, särskilt när det gäller målen och genomförandet av projektet, samt på vilket sätt förslaget bygger på eller avviker från de berörda organisationernas gängse verksamhet.
– …
– I vilken utsträckning det finns en exakt överensstämmelse mellan posterna i den preliminära budgeten och de insatser som anges i projektbeskrivningen och i arbetsprogrammet i bidragsansökan.”
Bakgrund till tvisten
16 Den 21 januari 2005 lämnade sökanden, Provincia di Imperia, in en bidragsansökan till kommissionen med anledning av förslagsinfordran 2005/VP021/20293. Bidragsansökan lämnades inom ramen för den andra ansökningsomgången och hade rubriken ”Flora” samt gällde ett ingripande i den italienska, franska och spanska blomstersektorn för att bekämpa negativa följder av omstruktureringsprocessen och för att främja utvecklingen.
17 I ett e-postmeddelande av den 29 juni 2005 underättade kommissionen sökanden om sitt beslut att avslå sökandens bidragsansökan.
18 Beslutet bekräftades i en skrivelse av den 30 juni 2005 (nedan kallat det angripna beslutet).
19 I beslutet angav kommissionen följande:
”Kommissionen har bedömt att ert förslag inte uppfyller de utvärderingskriterier som anges i förslagsinfordran. Bedömningen grundar sig särskilt på den omständigheten att Ni i förslaget inte har förklarat hur Ni ämnar utveckla och beakta era tidigare erfarenheter inom området i Ligurien. Det förekommer också allvarliga olikheter mellan budgetuppgifterna i bilagorna 6 och 7.”
20 I ett e-postmeddelande av den 1 juli 2005 invände sökanden mot de båda skäl som hade åberopats som grund för avslaget på bolagets ansökan. Sökanden uppmanade kommissionen att pröva bolagets förslag igen och att överväga gemenskapsfinansiering. Vad avser grunden att tidigare erfarenheter i Ligurien inte hade beaktats i förslagsinfordran gjorde sökanden särskilt gällande att den ”utförligt har redogjort för situationen, erfarenheterna och politiken inom sektorn, i ekonomiskt, socialt och territorialt hänseende, på internationell, regional och lokal nivå, på sidorna 57–89 i bilaga 6”.
21 I ett e-postmeddelande av den 4 juli 2005 förtydligade kommissionen sitt tidigare svar genom att utveckla det resonemang som låg bakom avslaget på sökandens bidragsansökan. Kommissionen anförde bland annat följande:
”1. Vad avser den första punkten, stämmer det i och för sig att 32 sidor ägnas åt att beskriva ’ansamlingen’ av blomsterodlingar. Det rör sig emellertid om en ren beskrivning av vilken det inte framgår hur Ni ämnar utarbeta och utveckla ert nya projekt samt föreslå förändringar med utgångspunkt i tidigare erfarenheter.
2. De ekonomiska uppgifterna i de handlingar som Ni har skickat in inom fristerna (de enda handlingar som beaktades i urvalsförfarandet) är motsägelsefulla. I bilaga 6 uppges det sammanlagda beloppet vara 2 029 599,19 euro, medan det sammanlagda beloppet i bilaga 7 uppges vara 2 109 599,99 euro (det rör sig således om en väsentlig skillnad på 80 000 euro).”
22 I ett e-postmeddelande av den 11 juli 2005 invände sökanden mot dessa förtydliganden.
23 Genom ett e-postmeddelande av den 15 juli 2005 informerade kommissionen sökanden om att den stod fast vid vad den hade angett i tidigare meddelanden och att den ville göra sökanden uppmärksam på att den väsentliga skillnaden på 80 000 euro väl kunde tas upp under posten administrativa kostnader.
Förfarandet och parternas yrkanden
24 Sökanden väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 7 september 2005.
25 På grundval av referentens rapport beslutade förstainstansrätten att inleda det muntliga förfarandet. Såsom en processledningsåtgärd anmodade förstainstansrätten sökanden att inkomma med en handling och svara på en skriftlig fråga från förstainstansrätten. Sökanden efterkom dessa förelägganden.
26 Parterna utvecklade sin talan och svarade på förstainstansrättens frågor vid förhandlingen den 6 mars 2006.
27 Sökanden har yrkat att förstainstansrätten skall
– ogiltigförklara det angripna beslutet och samtliga handlingar som har samband med detta, samt
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
28 Kommissionen har yrkat att förstainstansrätten skall
– ogilla talan, och
– besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med gällande rätt.
Huruvida talan kan tas upp till sakprövning
Parternas argument
29 Sökanden har gjort gällande att förevarande talan kan tas upp till prövning då den inkom inom den lagstadgade fristen och syftar till att få ett kommissionsbeslut som är riktat till sökanden ogiltigförklarat. Beslutet påverkar dessutom sökanden i ekonomiskt hänseende med beaktande av de omfattande kostnader som bolaget har haft med anledning av ansökan i ärendet och det arbete som lagts ner på att förbereda densamma.
30 Kommissionen har till att börja med anfört att sökanden inte kan göra gällande ett ekonomiskt intresse bestående i en ”rätt till bidrag” med tanke på att kommissionen inte är skyldig att subventionera de förslag och projekt som presenteras för den. Kommissionen har vidare anfört att förslag lämnas in på frivillig basis, att alla sökande måste göra samma ansträngningar och att kommissionen garanterar varje sökande en rättvis och öppen behandling.
31 I dupliken har kommissionen ifrågasatt om sökanden har ett berättigat intresse av att få saken prövad. Kommissionen har anfört att denna rätt skall bedömas den dag då talan väcks, i förevarande fall den 7 september 2005. Enligt kommissionen hade sökanden denna dag fortfarande möjlighet att komma in med en ny och rättad ansökan. Denna möjlighet kvarstod till och med den 25 januari 2006, inom ramen för den tredje ansökningsomgången. Om sökanden inte kan åberopa ett berättigat intresse av att få det angripna beslutet ogiltigförklarat saknar den rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av nämnda beslut. Kommissionen har gjort gällande att ett rättegångshinder som består i att sökanden saknar ett berättigat intresse av att få saken prövad utgör tvingande rätt och skall prövas ex officio av gemenskapsdomstolen. Denna omständighet kan åberopas av svaranden under varje skede av förfarandet.
Förstainstansrättens bedömning
32 Vad avser sökandens berättigade intresse av att få saken prövad följer det av fast rättspraxis att en talan om ogiltigförklaring som väcks av en fysisk eller juridisk person endast kan upptas till prövning om sökanden har ett intresse av att få den ifrågasatta rättsakten ogiltigförklarad (förstainstansrättens dom av den 14 september 1995 i de förenade målen T‑480/93 och T‑483/93, Antillean Rice Mills m.fl. mot kommissionen, REG 1995, s. II‑2305, punkt 59, av den 25 mars 1999 i mål T‑102/96, Gencor mot kommissionen, REG 1999, s. II‑753, punkt 40, och av den 30 januari 2002 i mål T‑212/00, Nuove Industrie Molisane mot kommissionen, REG 2002, s. II‑347, punkt 33). Det skall vara fråga om ett bestående faktiskt intresse (förstainstansrättens dom av den 17 september 1992 i mål T‑138/89, NBV och NVB mot kommissionen, REG 1992, s. II‑2181, punkt 33) och det skall bedömas den dag talan väcks (domstolens dom av den 16 december 1963 i mål 14/63, Forges de Clabecq mot Höga myndigheten, REG 1963, s. 719 och s. 748, och förstainstansrättens dom av den 24 april 2001 i mål T‑159/98, REGP 2001, s. I‑A-83 och s. II‑395, punkt 28). Ett sådant intresse föreligger endast om talan kan medföra en fördel för sökanden (se förstainstansrättens dom av den 28 september 2004 i mål T‑310/00, MCI mot kommissionen, REG 2004, s. II‑3253, punkt 44 och där angiven rättspraxis).
33 Vid bedömningen av om sökanden har ett intresse av att få saken prövad skall i förevarande fall de fördelar som en ogiltigförklaring av det angripna beslutet skulle kunna ge sökanden undersökas. Trots att en ogiltigförklaring inte under några omständigheter skulle leda till att sökanden får rätt till ett bidrag på grundval av sin begäran om finansiellt stöd från Europeiska socialfonden inom ramen för den andra ansökningsomgången, skulle en sådan ogiltigförklaring icke desto mindre ge sökanden ytterligare en chans att komma i åtnjutande av ett sådant bidrag. Om det angripna beslutet ogiltigförklarades skulle kommissionen nämligen bli tvungen att på nytt pröva sökandens förslag, såsom detta såg ut den 21 januari 2005, med beaktande av förstainstansrättens bedömning. Sökanden skulle sålunda varken behöva ändra eller uppdatera sitt förslag, till skillnad från vad som skulle vara fallet om sökanden lämnade in sin ansökan igen inom ramen för den tredje ansökningsomgången.
34 Med beaktande av vad som anförts ovan konstaterar förstainstansrätten att sökanden har ett intresse av att få saken prövad. Förevarande talan kan därför tas upp till sakprövning.
Prövning i sak
35 Sökanden har åberopat två grunder till stöd för sin talan. Den första grunden rör kommissionens bedömning i det angripna beslutet, enligt vilken ”allvarliga olikheter” föreligger mellan de budgetuppgifter som lämnats av sökanden i bilagorna 6 och 7 till förslaget. Den andra grunden rör kommissionens bedömning i nämnda beslut, enligt vilken sökanden i förslaget inte har förklarat på vilket sätt den utvecklar och beaktar tidigare erfarenheter inom blomstersektorn i Ligurien.
36 Sökanden har framfört flera anmärkningar inom ramen för den första grunden. Sökanden har gjort gällande att artikel 253 EG, artikel 6 i förordning nr 1784/1999, artiklarna 22 och 24 i förordning nr 1260/1999, de regler som fastställts i meddelandet av den 12 januari 2001, de regler som fastställts i förslagsinfordran VP/2003/021 och i handboken för sökande, inklusive bilagorna 2, 6 och 7 till denna handbok, har åsidosattas samt en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna, maktmissbruk och åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen. Inom ramen för den andra grunden har sökanden framfört samma anmärkningar med undantag för anmärkningen om åsidosättande av bilaga 7 till handboken för sökande.
37 Innan förstainstansrätten undersöker dessa båda grunder skall det noteras att beslutet att inte acceptera sökandens ansökan om gemenskapsfinansiering hade kunnat antas av vilket som helst av de skäl som anförts i det angripna beslutet. Under dessa omständigheter skall nämnda beslut i princip endast ogiltigförklaras om samtliga skäl är rättsstridiga. Ett fel eller en rättsstridighet som endast har betydelse för resonemanget avseende ett av skälen räcker inte för att ogiltigförklara det angripna beslutet då detta fel eller denna rättsstridighet inte kan ha varit avgörande för beslutet att neka gemenskapsfinansiering. I förevarande mål har sökanden ifrågasatt de båda skälen med två klart avgränsade grunder. En förutsättning för att det angripna beslutet skall kunna ogiltigförklaras i förevarande fall är således att båda grunderna prövas.
Den första grunden
Parternas argument
– Huruvida grunden kan tas upp till sakprövning
38 Kommissionen har konstaterat att en ansökan, enligt domstolens stadga och förstainstansrättens rättegångsregler, bland annat skall innehålla uppgifter om föremålet för talan och om yrkandena samt en kortfattad framställning av grunderna för talan. Dessa uppgifter skall vara tillräckligt klara och precisa för att svaranden skall kunna förbereda sitt försvar. Så är inte fallet i förevarande fall. Enligt kommissionen finns nämligen bara kommentarer under rubriken ”Anmärkningar”. Sökanden har inte angett vilken anmärkning som utvecklas och av vilken anledning. Sökanden har inte framfört några rättsliga argument till stöd för sina yrkanden. Anmärkningarna om en uppenbart oriktig bedömning, maktmissbruk och åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen är dessutom helt abstrakta, och uppgifterna kan inte under några omständigheter anses vara tillräckligt klara och begripliga för att kommissionen skall kunna förbereda sitt försvar på lämpligt sätt. Enligt kommissionen kan dessa anmärkningar därför inte tas upp till prövning.
39 Som svar på kommissionens argument har sökanden till att börja med preciserat att förevarande grund utgör en helhet som inte kan delas med avseende på åberopad rättslig grund. Sökanden anser vidare att den har förklarat på vilket sätt kommissionen gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning och maktmissbruk i det angripna beslutet. Slutligen har sökanden insisterat på att åsidosättandet av förslagsinfordran VP/2003/021 och handboken för sökande genom nämnda beslut innebär ett åsidosättande av bestämmelser av högre rang med tillämpning av vilka de sistnämnda har antagits.
– Prövning i sak
40 Sökanden har bestritt att det, med avseende på budgetuppgifterna, föreligger ”allvarliga olikheter” i bilagor 6 och 7 till dess förslagsinfordran. Det stämmer i och för sig att den information som lämnas i de två bilagorna skiljer sig åt, detta beror emellertid på bilagornas uppbyggnad, vilken sökanden var tvungen att respektera, och på att olika information efterfrågas. Bilaga 6 (”Ansökningsblankett”) inkluderar nämligen endast stödberättigande direkta utgifter, vilket användningen av stort ”D” pekar på (”personalkostnad, resekostnad, kostnad för verksamhet/tjänster, administrationskostnad”) medan bilaga 7 (”preliminär budget”) utöver sådana stödberättigande direkta utgifter som omnämns i bilaga 6 även inkluderar stödberättigande indirekta utgifter, vilket användningen av stort ”I” pekar på. Denna åtskillnad ligger bakom skillnaden på 80 000 euro mellan de båda bilagorna som gjorts gällande av kommissionen.
41 Enligt sökanden kan bilagorna 6 och 7 till förslaget således inte anses vara motsägelsefulla då nämnda förslag fullständigt har anpassats till den tvingande modell som utarbetats av kommissionen i handboken för sökande. Det skulle därför ha varit orimligt att ta upp den aktuella summan på 80 000 euro som allmänna kostnader under administrativa kostnader under rubrik D4 i bilaga 6, så som kommissionen föreslog i sitt e-postmeddelande av den 15 juli 2005. Det skulle ha inneburit att bidragsansökan fylldes i felaktigt och att rubrik ”I” i bilaga 7(b) i handboken för sökande förlorade sin betydelse. Denna tolkning av kommissionen är antingen hänförlig till en uppenbart oriktig bedömning, varvid kommissionen förväxlat den totala kostnaden för projektet med de totala stödberättigande direkta utgifterna, eller till maktmissbruk, varvid kommissionen godtyckligt tillämpat de förslagsmodeller som den själv har utarbetat. Sökanden anser därför att det angripna beslutet strider mot tidigare uppställda regler, såsom reglerna i handboken för sökande och reglerna i bilagorna 6 och 7 till denna handbok. Det angripna beslutet strider dessutom mot det tidigare beslut som följer av meddelandet av den 12 januari 2001, artikel 6 i förordning nr 1784/1999, artiklarna 22 och 24 i förordning nr 1260/1999 samt rättssäkerhetsprincipen.
42 Vad avser kommissionens resonemang rörande det faktum att sökanden inte begärde kompletterande uppgifter från institutionen har sökanden anfört att det inte var nödvändigt att begära sådana uppgifter då det inte förelåg några som helst tvivel angående räckvidden av den ekonomiska information som efterfrågades. Vad avser den matematiska överensstämmelsen mellan de olika budgetposterna är denna uppenbar, om det inte vore för att stödberättigande indirekta utgifter, utöver de uppgifter som anges i bilaga 6, skall upptas enligt bilaga 7(b) till handboken för sökande.
43 Kommissionens påstående om ”allvarliga olikheter” är dessutom, enligt sökanden, otillräckligt motiverat. Skillnaden på 80 000 euro påpekades först i ett sent skede, närmare bestämt i e-postmeddelandet av den 4 juli 2005, i vilket uppgifter om eventuella andra motsägelser på grundval av vilka kommissionen kunde avslå förslaget saknades. Enligt rättspraxis avseende artikel 253 EG skall motiveringen i ett beslut som går någon emot dessutom vara klar och tydlig.
44 Slutligen har sökanden hänvisat till kommissionens resonemang enligt vilket det i rättspraxis fastställts att ”motiveringen har till syfte att upplysa den som beslutet är riktat till om de faktiska och rättsliga omständigheter som beslutet grundas på för att denne skall kunna bedöma huruvida det är lämpligt att väcka talan mot det vid den behöriga domstolen”. Detta är emellertid inte möjligt i förevarande fall. Sökanden kan nämligen inte på grundval av kommissionens uppgift om ”allvarliga olikheter” mellan de budgetuppgifter som lämnats i bilagorna 6 och 7 förstå varför förslaget avslogs. De kompletterande uppgifter som kommissionen tillhandahöll i efterhand ändrar inte heller det angripna beslutet i sak. Den obligatoriska motiveringen skulle nämligen ha inkluderats i själva beslutet eller ha delgetts samtidigt som detta.
45 Kommissionen har ifrågasatt sökandens uppfattning enligt vilken skillnaden i den information som lämnats i bilagorna 6 och 7 till förslaget är hänförlig till bilagornas uppbyggnad samtidigt som institutionen konstaterar att sökanden inte har bestritt att en sådan skillnad föreligger. Enligt kommissionen skall det råda fullständig överensstämmelse mellan bilaga 6, i vilken de ”insatser som anges i projektbeskrivningen” beskrivs, och bilaga 7, i vilken den ”preliminära budgeten” presenteras. I enlighet med punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande (bilaga 2) är denna överensstämmelse ett nödvändigt villkor för att en bidragsansökan skall beaktas. Enligt kommissionen följer det dessutom av punkt C8 i bilaga 6 att bilagan skall inkludera alla utgifter som är hänförliga till budgetdelen. Kommissionen har preciserat att om bilagorna 6 och 7 avviker från varandra är institutionen skyldig att påpeka detta och beakta det vid utvärderingen av projektet. Vad avser uppbyggnaden av bilaga 6 har kommissionen anfört att det ankommer på varje sökande att visa att den kan organisera sina ekonomiska resurser och personal på ett konsekvent och ändamålsenligt sätt genom att klargöra vilken typ av insatser som planeras och värdet av desamma och vilka uppgifter som anförtrotts de berörda aktörerna.
46 Vad avser sökandens argument om användningen av stort ”D” i bilaga 6 har kommissionen anfört att det inte finns något som visar att denna användning, vars syfte är att göra bestämmelserna mer lättbegripliga för de sökande, exkluderar de allmänna utgifter som avses i bilaga 6. Enligt kommissionen skall dessa normalt föras in under posten ”D4”, ”Projektledning och projektsamordning”. Kommissionen har preciserat att den också accepterar att de förs in i ett specifikt annat skede eller i en annan skrivelse, men att den, med tanke på hur viktiga dessa uppgifter är, inte under några omständigheter kan acceptera att de utelämnas. Kommissionen har understrukit att detta krav på tydlighet, oberoende av en matematisk exakthet, uppställs i kapitel 3.4 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande.
47 Kommissionen har dessutom uppgett att sökanden, för det fall den var osäker på huruvida de allmänna kostnaderna på 80 000 euro skulle föras in i bilaga 6, var skyldig att vända sig till kommissionen och begära kompletterande information. Kommissionen har påpekat att den förutsåg att bestämmelserna skulle kunna tolkas olika och därför inrättade ett snabbt och enkelt kommunikationsmedel för att kunna besvara frågor. I såväl den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande som i förslagsinfordran VP/2003/021 (vilken publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 31 oktober 2003) angavs det således att möjlighet fanns att begära kompletterande upplysningar via en Internetsida, per e-postmeddelande eller per telefon.
48 Vad avser det påstådda åsidosättandet av artikel 253 EG har kommissionen anfört att den besvarade sökandens begäran om information mycket snabbt (inom tre dagar). Kommissionen har också hänvisat till rättspraxis enligt vilken en kortfattad motivering räcker och uppfyller de krav som ställs i artikel 253 EG på detta område. Kommissionen har erinrat om att motiveringen ofrånkomligen blir kortfattad på grund av det stora antalet ansökningar. Motiveringsskyldigheten har dessutom till huvudsakligt syfte att göra det möjligt för den berörde att bedöma huruvida det är lämpligt att väcka talan vid den behöriga domstolen. Kommissionen anser att en sådan motivering har tillhandahållits i förevarande fall.
49 Slutligen anser kommissionen att motiveringsskyldigheten skall skiljas från frågan huruvida motiveringen är välgrundad. För det fall en kortfattad motivering av det angripna beslutet skulle visa sig vara otillräcklig i förevarande fall, har kommissionen enligt fast rättspraxis under alla omständigheter rätt att tillhandahålla en kompletterande motivering, under förutsättning att denna kompletterande information överlämnas innan talan väcks. Så har skett i förevarande fall. Kommissionen har tillhandahållit kompletterande preciseringar som svar på sökandens begäran och institutionen kan inte förebrås för att ha lämnat dessa preciseringar.
Förstainstansrättens bedömning
50 Förevarande grund är riktad mot skälet om förekomsten av ”allvarliga olikheter” i förslaget med avseende på budgetinformationen i bilagorna 6 och 7, vilket kommissionen har åberopat till stöd för det angripna beslutet. Kommissionen beskrev detta skäl närmare i sitt e-postmeddelande av den 4 juli 2005, i vilket den angav att ”de ekonomiska uppgifterna i de handlingar som [sökanden] skickat in … är motsägelsefulla” och betonade att ”det sammanlagda beloppet [uppges] vara 2 029 599,[9]9 euro [i bilaga 6], medan det sammanlagda beloppet … uppges vara 2 109 599,99 euro [i bilaga 7] (det rör sig således om en väsentlig skillnad på 80 000 euro)”.
51 Inledningsvis skall det noteras att sökanden inom ramen för förevarande grund har framfört flera anmärkningar, vilka räknas upp i punkt 36 ovan. Även om vissa av dessa anmärkningar inte kan tas upp till prövning med anledning av att de är vaga, såsom har gjorts gällande av kommissionen, är så definitivt inte fallet med de anmärkningar som avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten och åsidosättande av handboken för sökande. Nämnda anmärkningar var tillräckligt klara och precisa för att den sistnämnda skulle kunna förbereda sitt försvar och för att förstainstansrätten skall kunna pröva talan.
52 Vad avser prövningen i sak skall det, för det första, med avseende på sökandens anmärkning rörande åsidosättandet av motiveringsskyldigheten, erinras om att det av den motivering som krävs enligt artikel 253 EG enligt fast rättspraxis klart och tydligt skall framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och så att den behöriga domstolen ges möjlighet att utöva sin prövningsrätt (domstolens som av den 14 februari 1990 i mål C‑350/88, Delacre m.fl. mot kommissionen, REG 1990, s. I‑395, punkt 15, av den 29 februari 1996 i mål C‑56/93, Belgien mot kommissionen, REG 1996, s. I‑723, punkt 86, av den 2 april 1998 i mål C‑367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France, REG 1998, s. I‑1719, punkt 63, och av den 29 april 2004 i mål C‑159/01, Nederländerna mot kommissionen, REG 2004, s. I‑4461, punkt 65).
53 Det krävs emellertid inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen. Bedömningen av om motiveringen av ett beslut uppfyller kraven i artikel 253 EG skall nämligen inte endast ske utifrån rättsaktens ordalydelse utan även utifrån sammanhanget och reglerna på det ifrågavarande området (se domstolens dom i det ovannämnda målet Delacre m.fl. mot kommissionen, punkt 16 och där angiven rättspraxis).
54 Det skall dessutom noteras att motiveringen i ett beslut genom vilket kommissionen avslår en bidragsansökan oundvikligen blir kortfattad när institutionen måste databehandla flera hundra ansökningar om bidrag, vilka kommissionen är skyldig att fatta beslut om inom en kort frist. En mer detaljerad motivering till stöd för varje individuellt beslut skulle äventyra en rationell och effektiv tilldelning av finansiella stöd från Europeiska socialfonden (domstolens dom av den 7 februari 1990 i mål C‑213/87, Gemeente Amsterdam och VIA mot kommissionen, REG 1990, s. I‑221, punkt 28).
55 I förevarande fall skall motiveringsskyldigheten, i motsats till vad sökanden har gjort gällande, bedömas med avseende på de kompletterande uppgifterna i kommissionens e-postmeddelande av den 4 juli 2005 som sökanden hade tillgång till när talan väcktes. Om sökanden, såsom i förevarande fall, begär ytterligare förklaringar av den berörda institutionen angående ett beslut innan talan väcks och får de begärda förklaringarna, kan sökanden inte begära att förstainstansrätten inte skall beakta förklaringarna vid bedömningen av om motiveringen är tillräcklig. Institutionen får dock inte ersätta den ursprungliga motiveringen med en helt ny motivering, vilket inte heller har skett i förevarande fall (förstainstansrättens dom av den 25 februari 2003 i mål T‑183/00, Strabag Benelux mot rådet, REG 2003, s. II‑135, punkt 58).
56 Av detta följer att det skäl som har ifrågasatts inom ramen för förevarande grund är sådant, i synnerhet mot bakgrund av den kompletterande informationen i e-postmeddelandet av den 4 juli 2005, att sökanden utan svårighet kunde förstå att ett av de två skälen för att avslå sökandens bidragsansökan var att ansökan enligt kommissionen inte uppfyllde det sista kriteriet som gör det möjligt att bedöma kvaliteten och genomförbarheten av det föreslagna projektet inom ramen för ansökan, såsom det definieras i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande.
57 Med beaktande av omständigheterna i förevarande fall har det således inte visats att det angripna beslutet, i den del som avser det skäl som ifrågasatts inom ramen för förevarande grund, är bristfälligt motiverat.
58 För det andra, vad avser sökandens anmärkning att handboken för sökande åsidosatts genom det skäl som ifrågasatts inom ramen för förevarande grund enligt vilket ”det förekommer allvarliga olikheter mellan budgetuppgifterna i bilagorna 6 och 7” till förslaget, konstaterar förstainstansrätten att det råder fullständig överensstämmelse mellan rubrikerna D1 och D4 i respektive bilaga. De totala kostnader som anges är nämligen desamma. Detta framgår av de båda tablåerna nedan.
Tablå 1 (i vilken kostnaderna återges för de insatser som anges i bidragsansökan vilken upprättats i enlighet med modellen i bilaga 6 till handboken för sökande)
Fas | D 1 Personal (i euro) | D 2 Resor (i euro) | D 3 Verksamhet Tjänster (i euro) | D 4 Administration (i euro) | D 1+D 2+ D 3+D 4 Total kostnad (i euro) |
1 | 395 012,46 | 22 160,00 | 34 200,00 | | 451 372,46 |
2 | 185 856,75 | 12 540,00 | 51 840,00 | | 250 236,75 |
3 | 161 292,86 | 15 820,00 | 73 840,00 | | 250 952,86 |
4 | 255 457,85 | 12 560,00 | 116 000,00 | | 384 017,85 |
5 | 226 150,62 | 25 600,00 | | 50 356,00 | 302 106,62 |
6 | 67 474,05 | 15 420,00 | 32 000,00 | | 114 894,05 |
7 | 64 574,40 | 19 950,00 | 191 495,00 | | 276 019,40 |
Total kostnad | 1 355 818,99 | 124 050,00 | 499 375,00 | 50 356,00 | 2 0295 99,99 |
Tablå 2 (i vilken kostnaden återges för posterna i den preliminära budgeten som upprättats i enlighet med modellen i bilaga 7 till handboken för sökande)
D 1 Personal (i euro) | 1 355 818,99 |
D 2 Resor (i euro) | 124 050,00 |
D 3 Verksamhet Tjänster (i euro) | 499 375,00 |
D 4 Administration (i euro) | 50 356,00 |
Total kostnad Direkta kostnader (D 1–D 4) | 2 029 599,99 |
Total kostnad Indirekta kostnader (I.1) | 80 000,00 |
Total kostnad Hela projektet - (D+I) | 2 109 599,99 |
59 I motsats till vad kommissionen har gjort gällande följer det av de båda tablåerna att sökanden var konsekvent när den tog upp en summa på 80 000 euro såsom allmänna kostnader i den preliminära budgeten (bilaga 7) under rubriken ”Stödberättigande direkta utgifter”. Överföringen av diverse belopp som motsvarar samtliga stödberättigande direkta utgifter i bidragsansökan (bilaga 6) till rubriken ”Stödberättigande direkta utgifter D1–D4” i den preliminära budgeten säkerställer nämligen koherensen mellan de båda bilagorna. Det skall noteras att denna koherens till fullo uppfyller kravet på överensstämmelse i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande, vilket utgör det sista utvärderingskriteriet som gör det möjligt att bedöma kvaliteten och genomförbarheten av det föreslagna projektet inom ramen för ansökan. Av detta följer att uppgiften i det angripna beslutet om att budgetuppgifterna i bilagorna 6 och 7 till sökandens förslag innehåller ”allvarliga olikheter” är felaktig.
60 Denna slutsats påverkas inte av kommissionens förslag att föra in de allmänna kostnaderna på 80 000 euro, som tagits upp under rubrik I i den preliminära budgeten, under rubrik D4 i bidragsansökan. Denna åtgärd skulle nämligen resultera i att överensstämmelsen mellan rubrik D4 i bidragsansökan och rubrik D4 i den preliminära budgeten försvann.
61 Det skall även noteras att kommissionens förslag inte är förenligt med informationen i den modell som upprättats för den preliminära budgeten i bilaga 7 till handboken för sökande. I denna modell anges nämligen dels att allmänna kostnader utgör en del av de ”stödberättigande indirekta utgifterna I”, vilket är en kostnadskategori som skall hållas isär från kategorin ”Stödberättigande direkta utgifter D1–D4”. Nämnda modell bygger dessutom på principen att de allmänna kostnaderna inte får överstiga 7 procent av det sammanlagda beloppet av ”stödberättigande direkta utgifter D1–D4”, vilket nödvändigtvis innebär att de allmänna kostnaderna inte kan tas upp under rubrik D4 i den preliminära budgeten.
62 Vad gäller den skyldighet som avses i punkt C8 i bilaga 6 till handboken för sökande, till vilken kommissionen har hänvisat och enligt vilken ”all administrativ verksamhet och kostnader, budgetpost D.4, skall tas upp” i bidragsansökan, med tanke på förvaltningen och samordningen av projektet, skall det preciseras att denna skyldighet endast kan gälla stödberättigande direkta utgifter. Omnämnandet av ”budgetpost D.4” visar nämligen att det rör sig om stödberättigande direkta utgifter som utgör administrationskostnader. Det skall noteras att de allmänna kostnaderna inte ingår i dessa kostnader, då det uttryckligen anges i modellen för den preliminära budgeten, såsom förstainstansrätten betonat i föregående punkt, att dessa kostnader skall anses utgöra stödberättigande indirekta utgifter.
63 Av detta följer att sökanden fyllde i bidragsansökan och den preliminära budgeten i överensstämmelse med de modeller av nämnda dokument som finns i bilagan till handboken för sökande. Kommissionens tolkning, enligt vilken dessa båda bilagor måste överensstämma med varandra, är däremot inte förenlig med nämnda modeller.
64 Med hänsyn till vad som har anförts ovan har kommissionen varken tillämpat principerna i modellerna i bilagorna 6 och 7 till handboken för sökande eller det sista villkoret i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande på ett korrekt sätt.
65 Den första grunden skall därför anses vara korrekt vad avser åsidosättandet av bilagorna 2, 6 och 7 till handboken för sökande, utan att det är nödvändigt att pröva de övriga argument som sökanden har anfört inom ramen för denna grund.
Den andra grunden
Parternas argument
– Huruvida grunden kan tas upp till sakprövning
66 Kommissionen har gjort gällande att de anmärkningar om åsidosättande av förordningarna nr 1784/1999 och nr 1260/1999 och av rättssäkerhetsprincipen, samt om maktmissbruk, som har framförts inom ramen för förevarande grund inte kan tas upp till prövning. Skälen härför är desamma som dem som anförts inom ramen för den första grunden.
67 Sökanden har hänvisat till vad den anfört med avseende på möjligheten att ta upp den första grunden till prövning. Enligt sökanden har kommissionen felaktigt gjort gällande att nämnda anmärkningar inte kan tas upp till prövning.
– Prövning i sak
68 För det första har sökanden, vad avser påståendet att den inte har bringat tillräcklig klarhet i på vilket sätt bolagets projekt är innovativt, anfört att detta argument framfördes först i e-postmeddelandet av den 4 juli 2005. Med tanke på att det rör sig om en ny uppgift i förhållande till det angripna beslutet skall den därför inte beaktas av förstainstansrätten.
69 Under dessa omständigheter är det endast i andra hand som sökanden avser att styrka förslagets innovativa karaktär. Den innovativa karaktären följer av punkt C3 jämförd med punkterna C2, C4 och C8 i dess förslag. För att visa att de konstateranden som görs i punkt C3 är koordinerade med de konkreta och innovativa mål som presenteras i punkterna C2 och C4, har sökanden hänvisat till projektets olika faser, vilka beskrivs i punkt C8. Dessa faser består i ”produktionsåtgärder”, ”åtgärder för samarbete och dialog inom området”, ”restaurering av mark med tanke på livsmiljöer och turism” och ”åtgärder för handel och marknadsföring”. Sökanden anser att kommissionen, genom att endast beakta redogörelsen för de innovativa åtgärderna i punkt C3, avsiktligt har bortsett från den systematik som sökandena är skyldiga att respektera vid inlämnandet av sina ansökningar. Sökanden anser vidare att kommissionens kriterier för att utvärdera förslag i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande är relativt vaga. Det saknas en hänvisning till den föreskrivna systematiken för förslag.
70 För det andra har sökanden, vad avser kommissionens argument att det inte framgår av sökandens rent beskrivande redogörelse för ”ansamlingen” av blomsterodlingar hur den sistnämnda ämnar utarbeta och utveckla ett nytt projekt med utgångspunkt i tidigare erfarenheter, medgett att redogörelsen för sammanhanget i bidragsansökan (punkt C3) är beskrivande. Sökanden har emellertid endast anpassat sig till kommissionens modell i bilaga 6 till handboken för sökande. Under alla omständigheter har sökanden hänvisat till tidigare erfarenheter i regionen Ligurien i del C3. Sökanden har där betonat starka punkter och påtalat luckor och brister som behöver åtgärdas och har därmed tagit upp såväl positiva som negativa aspekter av dessa erfarenheter.
71 Sökanden har för det tredje gjort gällande att den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande, i vilken systemet för att utvärdera ansökningar i fyra led presenteras, åsidosatts. Sökanden har anfört att kommissionen undersökte dess ansökan till och med det sista ledet, vilket betyder att ansökan godkändes i de tre föregående leden. I nämnda led kontrollerade kommissionen huruvida sökanden kunde godtas (första ledet), huruvida ansökan kunde godtas (andra ledet) och bedömde sökandens förmåga att fullfölja det föreslagna projektet, bland annat med hänsyn till sökandens erfarenhet och behörighet på det berörda området (tredje ledet). Genom att, inom ramen för kontrollen av ansökans kvalitet (fjärde ledet), grunda det angripna beslutet på ett kriterium som omfattas av det tredje ledet, åsidosatte kommissionen den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande samt rättssäkerhetsprincipen.
72 För det fjärde har sökanden gjort gällande att de alternativa kriterierna i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande har åsidosatts. Innovativa åtgärder kan nämligen enligt sökanden utgöras av ”följderna av att avsteg görs från den normala verksamheten eller förlängningen av denna”. Kommissionen har emellertid endast bedömt den innovativa karaktären av sökandens projekt med utgångspunkt i förlängningen av den normala verksamheten och har inte beaktat projektets innovativa karaktär med utgångspunkt i avsteget från den normala verksamheten. Kommissionen har härigenom åsidosatt bestämmelserna i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande och rättssäkerhetsprincipen.
73 För det femte innebär kommissionens påstående, att det inte finns någon koppling till tidigare erfarenheter på det berörda området i Ligurien, ett åsidosättande av artikel 253 CE. Enligt sökanden kan den kompletterande motivering som kommissionen tillhandahöll i sitt e-postmeddelande av den 4 juli 2005 inte beaktas inom ramen för förevarande tvist eftersom dessa uppgifter inte finns med i det angripna beslutet. Under alla omständigheter har kommissionen gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna och åsidosatt artikel 253 EG genom att inte motivera det angripna beslutet på ett tillfredsställande sätt.
74 För det sjätte har sökanden gjort gällande att kommissionens förklaring att sökandens projekt inte valdes ut inom ramen för en jämförande bedömning med syfte att sålla fram de allra bästa projekten utgör en ny omständighet. Kommissionens beslut att inte godkänna sökandens förslag grundar sig nämligen på ett missförstånd avseende förslagets struktur och inte på dess värde. Kommissionen preciserade i vart fall inte vilka fel som sökanden hade gjort, så att sökanden kunde förstå varför dess förslag inte antogs. Det stora utrymme för skönsmässig bedömning som kommissionen förfogar över på området hindrar inte gemenskapsdomstolen från att utöva sin prövningsrätt.
75 Kommissionen har betonat att den, med hänsyn till det stora antalet ansökningar och en begränsad budget, var tvungen att rigoröst välja bort vissa projekt som säkert hade kunnat vara mycket bra, men som likväl inte höll samma klass som de godkända projekten. Även om ett avslag inte utgör en bedömning av kvaliteten på det arbete som tillhandahållits kan minsta fel, motsägelse eller vaghet få betydelse för det slutliga valet inom ramen för en jämförande bedömning. Det följer av fast rättspraxis att en kortfattad motivering räcker i detta avseende och att det är möjligt att lämna kompletterande upplysningar till dess att talan väcks. Kommissionen anser inte att de kompletterande upplysningarna om projektets innovativa karaktär utgör nya omständigheter. Dessa följer nämligen av lydelsen i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande. Kommissionen har dessutom gjort gällande att gemenskapens myndigheter enligt fast rättspraxis förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när de, vid utövandet av sina uppdrag, gör komplicerade bedömningar, såsom fallet är inom ramen för strukturfonderna. Gemenskapsdomstolen skall sålunda inskränka sig till att pröva riktigheten och den rättsliga bedömningen av de faktiska omständigheterna. Det skall i synnerhet prövas om myndighetens handlande är uppenbart oriktigt eller om det är förenat med maktmissbruk eller om myndigheten klart har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.
76 Vad avser sökandens anmärkning om maktmissbruk har kommissionen gjort gällande, för det fall att sökandens resonemang kan tas upp till prövning, att sökanden inte har visat att kommissionen antog det angripna beslutet för att uppnå ett annat mål än det som avses i den aktuella lagstiftningen eller att det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter kan antas att beslutet antogs för att uppnå andra mål än dem som angetts.
77 Vad avser den uppenbart oriktiga bedömning som har gjorts gällande av sökanden har kommissionen betonat att redogörelsen för projektet är beskrivande, vilket sökanden själv har medgett. Den rena beskrivning som sökanden tillhandahållit, i vilken uppgifter om den innovativa åtgärdens värde i förhållande till tidigare erfarenheter saknas, övertygade inte utvärderingskommittén och den behöriga organisatören om projektets mervärde vid den jämförande bedömningen, inom ramen för vilken alla sökande behandlades lika.
78 Slutligen, vad avser anmärkningen att artikel 253 EG har åsidosatts, har kommissionen anfört att sökanden har tolkat motiveringsskyldigheten felaktigt. Kommissionen anser att den uppfyllt de krav som ställs på motivering genom att tillhandahålla kompletterande upplysningar. Skälen härför är desamma som dem som har anförts inom ramen för den första grunden.
Förstainstansrättens bedömning
79 Förevarande grund riktas mot det skäl som kommissionen har åberopat till stöd för det angripna beslutet, enligt vilket sökanden i ”förslaget inte har förklarat hur [den] ämnar utveckla och beakta … tidigare erfarenheter inom området i Ligurien”. Kommissionen redogjorde närmare för detta skäl i sitt e‑postmeddelande av den 4 juli 2005, i vilket den anförde att det av de ”32 sidor [som] ägnas åt att beskriva ’ansamlingen’ av blomsterodlingar … inte framgår hur [sökanden] ämnar utarbeta och utveckla [sitt] nya projekt samt föreslå förändringar med utgångspunkt i tidigare erfarenheter”.
80 För det första konstaterar förstainstansrätten, vad avser anmärkningen att motiveringsskyldigheten har åsidosatts, att det angripna beslutet, i den del som avser det skäl som ifrågasatts inom ramen för förevarande grund, med hänsyn till omständigheterna i fallet är tillräckligt motiverat. Skälen härför är desamma som dem som anges i punkterna 52–55 ovan.
81 Uppgifterna i det angripna beslutet, såsom de kompletterats med upplysningarna i e-postmeddelandet av den 4 juli 2005, är sådana att sökanden utan svårighet kunde förstå att ett av de två skälen för att avslå bidragsansökan grundade sig på det tredje kriteriet i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande, som gör det möjligt att bedöma kvaliteten och genomförbarheten av det föreslagna projektet inom ramen för ansökan.
82 I motsats till vad som har gjorts gällande av sökanden utgör den precisering som kommissionen tillhandahöll i e-postmeddelandet av den 4 juli 2005, enligt vilken sökanden i förslaget inte hade förklarat hur den skall lyckas med att föreslå förändringar, inte en helt ny motivering. Kommissionen har nämligen bara förtydligat det tredje kriteriet i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande.
83 För det andra saknar argumentet att kommissionen avsiktligt bortsåg från den systematik som de sökande är skyldiga att respektera genom att endast beakta redogörelsen för de innovativa åtgärderna i punkt C3 i bidragsansökan relevans. Sökanden kan inte med framgång klandra kommissionen för att den i e‑postmeddelandet av den 4 juli 2005 koncentrerade sig på de 32 sidor i bidragsansökningen som utgjorde punkt C3. Nämnda e-postmeddelande utgjorde nämligen ett svar på sökandens e-postmeddelande av den 1 juli 2005, i vilket sökanden endast tog upp dessa sidor. I motsats till vad sökanden har uppgett hindrar modellen i bilaga 6 till handboken inte på något sätt bidragssökanden från att förklara på vilket sätt ett förslag grundar sig på den normala verksamheten och, i synnerhet, på tidigare erfarenheter. Med andra ord hindrar bidragsansökans systematik enligt bilaga 6 till handboken för sökande inte bidragssökanden från att se till att ansökan uppfyller det tredje kriterium som uppställs i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande. Detta argument skall följaktligen underkännas.
84 För det tredje, vad avser sökandens argument att det angripna beslutet grundade sig på ett kriterium som ingick i ett led som den redan hade klarat av, skall det noteras att de tidigare erfarenheter som åberopats till stöd för nämnda beslut måste anses utgöras av den normala verksamheten, såsom avses i det tredje kriteriet i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande. När kommissionen uppgav att det av förslaget inte framgick hur sökanden ämnar utarbeta och utveckla nya projekt med utgångspunkt i tidigare erfarenheter, undersökte institutionen bara huruvida förslaget uppfyllde det tredje kriteriet i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande. Kommissionen ifrågasatte inte de slutsatser som den redan hade dragit inom ramen för det tredje ledet av utvärderingen av förslaget, enligt vilka sökanden förfogade över de finansiella och operativa medel som krävdes för att fullfölja det föreslagna projektet, med hänsyn dels till sökandens kompetens och erfarenhet på det aktuella området, dels projektledarens yrkesmässiga kompetens och erfarenheter. Kommissionen åsidosatte således inte rättssäkerhetsprincipen genom att hänvisa till tidigare erfarenheter i det angripna beslutet. Sökanden kan följaktligen inte vinna framgång med detta argument.
85 För det fjärde skall sökandens argument att kommissionen åsidosatte den alternativa karaktären hos kriterierna i punkt 34 i den tekniska och finansiella bilagan till handboken för sökande, genom att inte beakta förslaget med utgångspunkt i avsteget från den normala verksamheten, underkännas såsom verkningslöst. Sökanden har nämligen varken visat eller gjort gällande att dess förslag avviker från bolagets normala verksamhet. Under dessa omständigheter kan en sådan brist, även om kommissionen skulle ha underlåtit att beakta förslaget med utgångspunkt i avsteget från den normala verksamheten, inte få betydelse för det angripna beslutet.
86 För det femte, vad avser argumentet att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna, skall det erinras om att nämnda institution, vid beviljandet av finansiellt gemenskapsstöd, åtnjuter ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad avser villkoren för att bevilja sådant stöd (domstolens dom av den 7 maj 1992 i de förenade målen C‑258/90 och C‑259/90, Pesquerias De Bermeo och Naviera Laida mot kommissionen, REG 1992, s. I‑2901, punkt 25, och förstainstansrättens dom av den 19 maj 1994 i mål T‑465/93, Consorzio gruppo di azione locale ”Murgia Messapica” mot kommissionen, REG 1994, s. II‑361, punkt 46). Sökanden har inte presenterat några faktiska omständigheter som visar att kommissionens bedömning att det inte fanns en koppling mellan förslaget och tidigare erfarenheter utgjorde en uppenbart oriktig bedömning. Under dessa omständigheter skall detta argument underkännas.
87 För det sjätte, vad avser de anmärkningar som har anförts inom ramen för förevarande grund, vilka avser maktmissbruk samt åsidosättande av artikel 6 i förordning nr 1784/1999, artiklarna 22 och 24 i förordning nr 1260/1999, de regler som fastställts i meddelandet av den 12 januari 2001, de regler som fastställts i förslagsinfordran VP/2003/021 och i handboken för sökande, inklusive bilagorna 2 och 6 i denna, skall det noteras att sökanden endast på ett abstrakt sätt har räknat upp åsidosättandena av nämnda bestämmelser i rubriken till förevarande grund. Enligt artikel 21 första stycket i domstolens stadga, vilken är tillämplig för förfarandet vid förstainstansrätten i enlighet med artikel 53 första stycket i samma stadga, och artikel 44.1 c i förstainstansrättens rättegångsregler, skall ansökan bland annat innehålla en kortfattad framställning av grunderna för denna. Ansökan skall på grund av detta tydligt uttrycka vad grunden för talan består i, vilket innebär att ett abstrakt omnämnande inte uppfyller kraven i stadgan och rättegångsreglerna (förstainstansrättens dom av den 12 januari 1995 i mål T‑102/92, Viho mot kommissionen, REG 1995, s. II‑17, punkt 68). Dessa anmärkningar kan därför inte tas upp till prövning.
88 Då den andra grunden till viss del är verkningslös, till viss del ogrundad och till viss del inte kan tas upp till prövning skall den underkännas. Talan skall, av de skäl som anges i punkt 37 ovan, därför ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
89 Enligt artikel 87.2 i förstainstansrättens rättegångsregler skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att sökanden skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom sökanden har tappat målet, skall kommissionens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Provincia di Imperia skall bära sina rättegångskostnader samt ersätta kommissionens rättegångskostnader.
Vilaras | Martins Ribeiro | Jürimäe |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 14 februari 2008.
Justitiesekreterare | | Ordförande |