Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning
DOMSTOLENS DOM
(femte avdelningen)
den 23 oktober 2003
i mål C-56/01 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal des Affaires de sécurité sociale de Nanterre): Patricia Inizan mot Caisse primaire d'assurance maladie des Hauts-de-Seine (1) (Social trygghet ( Frihet att tillhandahålla tjänster ( Kostnader i en annan medlemsstat för sjukhusvård ( Ersättningsvillkor ( Förhandstillstånd ( Artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 ( Giltighet)
(Rättegångsspråk: franska)
(Preliminär översättning; den slutgiltiga översättningen kommer att publiceras i "Rättsfallssamling från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt")
I mål C-56/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Tribunal des Affaires de sécurité sociale de Nanterre (Frankrike), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan Patricia Inizan, και Caisse primaire d'assurance maladie des Hauts-de-Seine, angående giltigheten och tolkningen av artikel 22 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 1997, s. 1), samt angående tolkningen av artiklarna 49 EG och 50 EG, har domstolen (femte avdelningen), sammansatt av ordföranden på fjärde avdelningen C.W.A. Timmermans, tillförordnad ordförande på femte avdelningen, samt domarna A. La Pergola (referent), P. Jann, S. von Bahr och A. Rosas, generaladvokat: D. Ruíz-Jarabo Colomer, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 23 oktober 2003 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:
1)Vid prövningen av den första delfrågan har det inte framkommit någon omständighet som kan påverka giltigheten av artikel 22.1 c i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996.
2)Artikel 22.2 andra stycket i förordning nr 1408/71 skall tolkas så att tillståndet som avses i denna bestämmelse inte får vägras om det framgår för det första att den ifrågavarande vården ingår bland de förmåner som föreskrivs i lagstiftningen i den medlemsstat där den berörda personen är bosatt, och för det andra att en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erhållas i tid i nämnda medlemsstat.
3)Artiklarna 49 EG och 50 EG skall tolkas så att de inte utgör hinder för en sådan lagstiftning i en medlemsstat som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, såvitt nämnda lagstiftning innehåller ett krav på att den sjukkassa som den sjukförsäkrade personen tillhör skall ge tillstånd för att sjukvårdskostnader i en annan medlemsstat än den där nämnda kassa är belägen skall ersättas, och såvitt detta tillstånd enligt nämnda lagstiftning villkoras av att det visas att den sjukförsäkrade personen inte kunde erhålla den vård som hans hälsotillstånd krävde i sistnämnda stat. Tillståndet kan emellertid endast vägras om en identisk behandling eller en behandling som är lika effektiv för patienten kan erhållas i tid i den medlemsstat där denne är bosatt.
____________1 - EGT C 95, 24.3.2001.