Överklagande ingett den 19 december 2008 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som personaldomstolen meddelade den 14 oktober 2008 i mål F-74/07, Meierhofer mot kommissionen

(Mål T-560/08 P)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: J. Currall och B. Eggers)

Övrig part i målet: S. Meierhofer (München, Tyskland)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska

upphäva personaldomstolens dom av den 14 oktober 2008 i mål F-74/07, Meierhofer mot kommissionen,

fastställa att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Grunder och huvudargument

Klaganden har överklagat den dom som Europeiska unionens personaldomstol meddelade den 14 oktober 2008 i mål F-74/07, Meierhofer mot kommissionen genom vilken personaldomstolen på grund av åsidosättande av motiveringsskyldigheten ogiltigförklarade det beslut som uttagningskommittén i uttagningsförfarande EPSO/AD/26/05 antog den 19 juni 2007.

I beslutet i fråga avslogs den sökandes begäran om överprövning av uttagningskommitténs beslut att inte godkänna sökanden i den muntliga delen av uttagningsprovet. Den sökande missade i det muntliga provet den lägsta poäng som krävs med en halv punkt. Enligt meddelandet om uttagningsprov skulle det muntliga provet bedömas genom en samlad bedömning.

Överklagandet riktar sig mot kraven rörande uttagningskommitténs motiveringsskyldighet och omfattningen av gemenskapsdomstolarnas kontroll. I synnerhet har klaganden kritiserat personaldomstolens slutsats att endast angivandet av en samlad bedömning som leder till att den sökande inte godkänns i den muntliga delen inte uppfyller motiveringsskyldigheten när det är fråga om "särskilda omständigheter", exempelvis då poäng strax under den lägsta nödvändiga nivån erhålls.

Klaganden har till stöd för sitt överklagande har åberopat nedanstående skäl till stöd för att denna ståndpunkt strider mot rättssäkerhetsprincipen:

-    För det första ska motiveringsskyldigheten enligt fast rättspraxis vägas mot den sekretess som i enlighet med artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna gäller för uttagningskommitténs arbete och som utgör hinder för att enskilda medlemmar i uttagningskommittén offentliggör sin inställning och att detaljer rörande bedömningen av en sökande i personligt hänseende eller i jämförelse med andra offentliggörs.

-    För det andra har personaldomstolen eventuellt felaktigt gjort en jämförelse med situationer som rör tillgång till handlingar, eftersom det varken föreskrivs något undantag från artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna eller att en intresseavvägning ska göras.

-    För det tredje har personaldomstolen inte beaktat den rättspraxis av vilken det följer att motiveringsskyldigheten ska vara proportionerlig i förhållande till den berörda åtgärden och göra det möjligt för personaldomstolen att pröva beslutets rättsenlighet. Eftersom det på grund av sakens natur är omöjligt för gemenskapsdomstolarna att företa en kontroll av muntliga prov i efterhand, har domstolarna hittills väsentligen begränsat sin prövning till en kontroll av att förfarandeföreskrifterna har efterlevts och att uttagningsförfarandet har offentliggjorts i behörig ordning.

Domen strider vidare mot rättssäkerhetsprincipen vad gäller åtskillnaden mellan olika typer av förfarandeåtgärder som rör ett organs skyldighet att lägga fram hemliga handlingar och de omständigheter på vilka en vägran att lägga fram handlingar kan tillämpas mot den berörde (processledande åtgärder och åtgärder för bevisupptagning). I förevarande fall har personaldomstolen dessutom väsentligen feltolkat kommissionens inställning, eftersom kommissionen inte alls har motsatt sig ett sådant framläggande. Tvärtom hade kommissionen förklarat att den inte kunde lägga fram de relevanta handlingarna på grundval av de av personaldomstolen anordnade processledande åtgärderna, utan att den avvaktade ett beslut om bevisupptagning från personaldomstolen.

____________