Talan väckt den 2 april 2024 – Novis mot kommissionen
(Mål T-179/24)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Novis Insurance Company, Novis Versicherungsgesellschaft, Novis Compagnia di Assicurazioni, Novis Poisťovňa a.s. (Bratislava, Slovakien) (ombud: advokaterna A. Börner och S. Henrich)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara kommissionens formella yttrande C(2022)6455 final av den 13 september 2022 (nedan kallad den angripna rättsakten), och
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.
Första grunden: Åsidosättande av sökandens rätt att yttra sig enligt artikel 41.2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), eftersom kommissionen inte gav sökanden tillfälle att yttra sig innan den angripna rättsakten antogs.
Eftersom kommissionen höll den angripna rättsakten och utarbetandet av densamma hemligt för sökanden, fick sökanden ingen information om, eller möjlighet att ta del av, de bakomliggande omständigheterna och uppgifterna. Sökanden fick istället kännedom om den angripna rättsakten först genom kommissionens pressmeddelande av den 13 september 2022, vilket utgör ett åsidosättande av sökandens rätt att yttra sig enligt artikel 41.2 a i stadgan.
Andra grunden: Åsidosättande av sökandens rätt att få tillgång till kommissionens akter i enlighet med artikel 41.2 b i stadgan.
Med hänsyn till att kommissionen höll den angripna rättsakten och utarbetandet av densamma hemligt för sökanden, har den hindrat sökanden från att få tillgång till de akter som berör denne, vilket utgör ett åsidosättande av den grundläggande rätten att få tillgång till akter som garanteras i artikel 41.2 b i stadgan.
Tredje grunden: Tredje grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till ett rättvist administrativt förfarande, inklusive sökandens rätt att delta, enligt artikel 41.1 och 41.2 i stadgan, samt överskridande av utrymmet för skönsmässig bedömning.
Genom att hålla den angripna rättsakten och utarbetandet av densamma hemligt för sökanden, har kommissionen åsidosatt de grundläggande principerna för ett rättvist administrativt förfarande, inklusive sökandens rätt att delta, och underlåtit att utöva sitt utrymme för skönsmässig bedömning på ett rättvist sätt, vilket utgör ett åsidosättande av rätten till opartisk behandling, i synnerhet omsorgsplikten vid utarbetandet av administrativa beslut, det vill säga artikel 41.1 i stadgan. Kommissionen grundade det angripna beslutet uteslutande på uppgifter som lämnats av den behöriga nationella myndigheten Národná Banka Slovenska (nedan kallad den behöriga nationella myndigheten) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad Eiopa). En kontroll av uppgifterna från Eiopa och/eller den behöriga nationella myndigheten hade varit av största vikt med hänsyn till de existentiella konsekvenserna av den angripna rättsakten för sökanden.
Fjärde grunden: Åsidosättande av sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol enligt artikel 47.1 i stadgan.
Eftersom kommissionen höll den ifrågasatta rättsakten och utarbetandet av densamma hemligt för sökanden, har kommissionen på ett rättsstridigt sätt undergrävt sökandens möjligheter att utöva sin grundläggande rätt att yttra sig och att få tillgång till akterna. enligt stadgans artikel 41.2 a och b. Kommissionen har samtidigt åsidosatt sökandens grundläggande rätt till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång, som garanteras i artikel 47 i stadgan.
Femte grunden: Åsidosättande av artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/20101 , genom underlåtenhet att i tillräcklig grad undersöka, fastställa och bedöma de relevanta omständigheter som låg till grund för den angripna rättsakten.
I artikel 17.3 (4) och (7) i förordning nr 1094/2010 föreskrivs ett indirekt förfarande på tre nivåer, där Eiopa, kommissionen och den nationella behöriga myndigheten åläggs olika, överlappande och till och med samma ansvar. Trots tydliga uppgifter om den ökade risken missförstånd och felaktigheter och de allvarliga följderna av den angripna rättsakten har kommissionen underlåtit att göra en ordentlig utredning.
Sjätte grunden: Den angripna rättsakten utgör maktmissbruk genom att kommissionen däri överskred sin befogenhet enligt artikel 17 i förordning nr 1094/2010.
Genom att medvetet utfärda ett de-facto-beslut, tillsammans med en särskild instruktion riktad till den behöriga nationella myndigheten om att återkalla tillståndet för ett visst företag (i stället för att gå vidare genom ett beslut av Eiopa enligt artikel 17.6 i förordning nr 1094/2010 eller ett förfarande enligt artikel 258 FEUF), har kommissionen medvetet bortsett från att formella yttranden inte är bindande enligt artikel 288.5 FEUF, och i väsentlig mån överskridit gränserna för sin befogenhet enligt artikel 17 i förordning nr 1094/2010. Detta utgör maktmissbruk enligt unionsrätten.
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 2010, s. 48).