Mål T‑168/13

European Platform Against Windfarms (EPAW)

mot

Europeiska kommissionen

”Talan om ogiltigförklaring – Privaträttslig juridisk person – Bevis för rättslig existens saknas – Artikel 44.5 a i tribunalens rättegångsregler – Uppenbart att talan ska avvisas ”

Sammanfattning – Tribunalens beslut (andra avdelningen) av den 21 januari 2014

Talan om ogiltigförklaring – Talerätt – Juridiska personer – Begrepp – Ställning som juridisk person enligt nationell rätt eller erkännande som självständig juridisk enhet av gemenskapsinstitutionerna

(Artikel 263.4 FEUF ; tribunalens rättegångsregler, artikel 44.5 a ; avtal mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättandet av ett öppenhetsregister för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik)

Upptagande till sakprövning av en talan om ogiltigförklaring väckt av en enhet med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF, beror framför allt på huruvida enheten kan kvalificeras som en juridisk person.

Med stöd av artikel 44.5 i tribunalens rättegångsregler ska en ansökan av en privaträttslig juridisk person åtföljas av dess stadgar eller nyligen utfärdat utdrag ur bolagsregister, eller ett nyligen utfärdat utdrag ur föreningsregister eller annat bevis för dess rättsliga existens samt bevis för att dess advokats fullmakt har utställts av någon därtill behörig person.

En begränsad och särskild talerätt, enligt en sektoriell lagstiftning, som görs gällande inför en myndighet vars domstolskaraktär inte är helt utredd, räcker inte för att, med stöd av nationell rätt, styrka att sökanden har rättskapacitet i enlighet med vad som gäller för juridiska personer i allmänhet och därigenom har rätt att, i avsaknad av dokumenterade bevis för sin rättsliga existens, väcka talan vid unionens domstolar enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF.

Den rättsliga existensen är inte heller styrkt genom registreringen i unionens öppenhetsregister, vilken antagits med stöd av avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen om inrättandet av ett öppenhetsregister för organisationer och egenföretagare som är involverade i utformningen och genomförandet av EU:s politik, i den mån den aktuella enhetens rättskapacitet inte utgör en förutsättning för inskrivning i detta register.

En sökande i unionsdomstolssystemet anses vara en juridisk person om vederbörande har behandlats som en oberoende juridisk enhet av unionens institutioner. De omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av huruvida en sökande har behandlats som en oberoende juridisk enhet är för det första att den aktuella enheten är representativ, för det andra att den är oberoende, vilket är nödvändigt för att kunna handla som ansvarig enhet i rättsförhållanden, och att oberoendet är garanterat genom dess interna struktur i överensstämmelse med dess stadgar och för det tredje att en unionsinstitution har godkänt enheten som samtalspartner. Den omständigheten att kommissionen har behandlat sökanden som en oberoende juridisk enhet i det angripna beslutet styrker dock inte dess ställning som juridisk person, i den mån behandlingen har orsakats av ett meddelande med felaktiga uppgifter som sökanden själv lämnat.

(se punkterna 9, 10, 16, 17, 19 och 23–26)