Mål T‑81/12

Beco Metallteile-Handels GmbH

mot

Europeiska kommissionen

”Dumpning – Import av fästanordningar av rostfritt stål med ursprung i Kina och Taiwan – Begäran om återbetalning av tull som tagits ut – Artikel 11.8 andra stycket i förordning (EG) nr 1225/2009 – Rättssäkerhet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 12 februari 2014

1.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Ansökan om återbetalning av antidumpningstullar med stöd av artikel 11.8 i förordning nr 1225/2009 – Frist

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 11.8 andra stycket; Kommissionens meddelande 2002/C 127/06)

2.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Återbetalning av antidumpningstullar – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Verkningar av kommissionens riktlinjer

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 11.8; Kommissionens meddelande 2002/C 127/06)

3.      Unionslagstiftning – Principer – Rättssäkerhet – EU:s bestämmelser – Krav på klarhet och precision – Verkningar av kommissionens riktlinjer

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 11.8 andra stycket; Kommissionens meddelande 2002/C 127/06)

1.      Vad gäller det förfarande som ska användas för att erhålla återbetalning av en antidumpingstull när det framkommer att den dumpningsmarginal som ligger till grund för den erlagda tullen har slopats eller sänkts till en nivå som är lägre än den gällande tullsatsen är det artikel 11.8 andra stycket i grundförordningen om antidumpning nr 1225/2009 som utgör den relevanta bestämmelsen. I denna bestämmelse hänvisas till antidumpningstullen att ta ut. Det föreskrivs således inte att nämnda tull ska ha erlagts för att en begäran om återbetalning ska kunna prövas.

För att den tidsfrist på sex månader som föreskrivs i artikel 11.8 andra stycket i nämnda förordning ska börja löpa krävs följaktligen inte att antidumpningstullen har erlagts.

Det finns inte heller något i lydelsen av artikel 11.8 andra stycket i nämnda förordning som talar för att ansökningar om återbetalning måste vara vederbörligen styrkta i den mening som avses i artikel 11.8 tredje stycket från och med ingivandet. Ansökningarna får kompletteras under ärendets handläggning.

Med beaktande av att det i kommissionens tillkännagivande om återbetalning av antidumpningstullar föreskrivs att kommissionen underrättar sökanden om vilka uppgifter som ska lämnas och anger en rimlig tidsfrist för ingivandet av den bevisning som krävs, är kommissionen inte skyldig att ex officio undersöka och genom antaganden föreställa sig vilka omständigheter som skulle ha kunnat åberopas. Denna bestämmelse kan nämligen endast anses ålägga kommissionen att underrätta sökanden om de slag och de kategorier av uppgifter eller handlingar som ska inges till institutionen för att en begäran om återbetalning ska kunna prövas.

(punkterna 34, 35, 40 och 46)

2.      En förklarande rättsakt som kommissionens tillkännagivande om återbetalning av antidumpningstullar, vilken enligt sin inledning fastställer riktlinjer för tillämpningen av artikel 11.8 i grundförordningen om antidumpning nr 1225/2009, kan inte ändra tvingande bestämmelser i en förordning. För det fall bestämmelser av det förstnämnda slaget överlappar eller är oförenliga med bestämmelser av det sistnämnda slaget är det sålunda de förklarande rättsakterna som får ge vika.

(punkterna 50 och 52)

3.      Rättssäkerhetsprincipen utgör en grundläggande princip i unionsrätten som bland annat ställer krav på att en reglering ska vara klar och precis, så att de enskilda på ett otvetydigt sätt kan få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och vidta åtgärder i enlighet därmed. Det finns emellertid alltid en viss grad av osäkerhet beträffande innebörden och räckvidden av en rättsregel, varför det finns anledning att pröva huruvida rättsregeln i fråga är så tvetydigt formulerad att rättssökande inte med tillräcklig säkerhet kan skingra eventuella tvivel om regelns räckvidd eller innebörd.

Riktlinjerna i kommissionens meddelanden eller tillkännagivandet antas för att säkerställa insyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vad gäller kommissionens handlande.

Det följer av ingressen i kommissionens tillkännagivande om återbetalning av antidumpningstullar att det syftar till att definiera riktlinjerna för tillämpningen av artikel 11.8 i grundförordningen om antidumpning nr 1225/2009 och, därmed, att klargöra för de olika parterna i ett återbetalningsförfarande bland annat vilka villkor som ställs på en begäran. Tillkännagivandet har således antagits för att öka nämnda parters rättssäkerhet med avseende på artikel 11.8 i nämnda förordning, då det finns en viss grad av osäkerhet beträffande innebörden och räckvidden av den aktuella rättsregeln.

Eftersom nämnda tillkännagivande av kommissionen är avsett för näringsidkare som inte är skyldiga att regelmässigt anlita juridiska rådgivare för sina löpande transaktioner är det av grundläggande betydelse att artikel 11.8 i grundförordningen tolkas så tydligt och entydigt som möjligt. Av tillkännagivandets syfte och art följer att en genomläsning av bestämmelserna i tillkännagivandet ska ge en omsorgsfull och underrättad näringsidkare klar kännedom om sina rättigheter och skyldigheter, och rent av skingra eventuella tvivel som näringsidkaren har vad avser räckvidden eller innebörden av dessa regler.

Dessa villkor är emellertid inte uppfyllda genom nämnda tillkännagivande av kommissionen, vilket sänder ut motstridiga signaler vad avser villkoren för ingivande av en begäran om återbetalning av antidumpningstull och, särskilt, vad avser tidsfristen för att inge en begäran med stöd av artikel 11.8 i grundförordningen om antidumpning nr 1225/2009. I förevarande fall föreskriver punkt 2.6 a i tillkännagivandet att ansökningar enligt artikel 11.8 i grundförordningen ska inges senast sex månader efter den dag då antidumpningstullarna för dessa varor fastställdes. Av punkterna 2.1 b och 2.2 a samt fotnot nr 6 och punkt 3.1.3 a tredje stycket i detta tillkännagivande följer däremot att tidsfristen för att inge en sådan begäran inte börjar löpa förrän nämnda tull har erlagts och följaktligen inte är förenliga med punkt 2.6 a i detta tillkännagivande. Näringsidkare som tillämpar tillkännagivandet i sin dagliga verksamhet kan således ha berättigade tvivel vad avser den korrekta tolkningen av artikel 11.8 i grundförordningen om antidumpning nr 1225/2009.

(punkterna 68, 70–75, 77 och 81–83)