PERSONALDOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)

den 4 maj 2010

Mål F-100/08

Alessandro Petrilli

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Pensioner – Bosättningsbegreppet – Stadigvarande bosättning – Bestyrkande handlingar”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA, varigenom Alessandro Petrilli yrkar ogiltigförklaring av det beslut tillsättningsmyndigheten antog 16 september 2008, om avslag på hans klagomål som ingetts med stöd av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifter för tjänstemän anställda i Europeiska unionen mot det beslut Byrån för löneadministration och individuella ersättningar antog den 18 april 2008, om att inte fastställa Italien som sökandens stadigvarande bosättning och att inte tillämpa den för Italien gällande korrigeringskoefficienten på sökandens pension.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Pensioner – Korrigeringskoefficient

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 82)

Begreppet bosättning enligt artikel 82 i de gamla tjänsteföreskrifterna som var i kraft fram till den 30 april 2004 – vari föreskrivs att pensionerna ska korrigeras med en korrigeringskoefficient som fastställts för det land där den pensionsberättigade kan styrka att han är bosatt – avser den plats där den tidigare tjänstemannen har sina huvudsakliga intressen, det vill säga den ort där den berörde har inrättat ett fast eller varaktigt centrum för sina intressen, med avsikten att det ska vara av stadigvarande karaktär, och där vederbörande förväntas ha sina omkostnader. Vidare innebär begreppet bosättning, oavsett den rent kvantitativa aspekten av hur lång tid den berörde har tillbringat i det ena eller andra landet, förutom den omständigheten att vederbörande rent fysiskt befinner sig på en viss plats även att det föreligger en avsikt att ge denna omständighet den kontinuitet som följer av en livsrutin och av hur vanliga sociala kontakter sker. Detta bosättningsbegrepp är specifikt för gemenskapens personalmål och sammanfaller inte nödvändigtvis med hur begreppet definieras i nationell rätt.

(se punkt 32)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 4 juni 2003, T‑124/01 och T‑320/01, Del Vaglio mot kommissionen, REG P s. I‑A‑157 och II‑767, punkt 70, och där angiven rättspraxis, samt punkterna 71 och 72; 12 september 2005, T‑320/04, Dionyssopoulou mot rådet, ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 39; 27 september 2006, T‑416/04, Kontouli mot rådet, REG P s. I‑A‑2‑181 och II‑A‑2‑897, punkt 71

Personaldomstolen: 8 april 2008, F‑134/06, REG P s. I‑A‑1‑87 och II‑A‑1‑435