Language of document : ECLI:EU:T:2015:502

Mål T‑337/13

CSF Srl

mot

Europeiska kommissionen

”Tillnärmning av lagstiftning – Direktiv 2006/42/EG – CE-märkta maskiner – Grundläggande säkerhetskrav – Risker för personers säkerhet – Skyddsklausul – Beslut av kommissionen i vilket ett nationellt förbud mot utsläppande på marknaden förklarades vara motiverat – Villkor för tillämpning av skyddsklausulen – Uppenbart oriktig bedömning – Likabehandling”

Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 15 juli 2015

1.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Villkoret direkt berörd – Kriterier – Beslut av kommissionen i vilket ett nationellt förbud mot utsläppande på marknaden av en maskin som inte uppfyllde kraven i direktiv 2006/42 förklarades vara motiverat – Tillverkaren direkt berörd – Avsaknaden av utrymme för skönsmässig bedömning för andra medlemsstater kan påverka tillverkarens situation

(Artikel 263 fjärde punkten; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artiklarna 7 och 11.3; kommissionens beslut 2013/173)

2.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens godkännande – Möjlighet för den berörda medlemsstaten att låta de antagna nationella åtgärderna även omfatta andra maskiner som innebär samma risk – Saknas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artiklarna 6.1, 7 och 11)

3.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens undersökning av huruvida detta är befogat – Domstolsprövning – Omfattning

(Artikel 263 FEUF: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11)

4.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Skyldighet att visa att den aktuella risken föreligger – Omfattning

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artiklarna 5.1 a och 11.4 samt bilaga I, punkt 1.1.2 a)

5.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – Iakttagande av de hälso- och säkerhetskrav som anges i bilaga I – Krav på att det finns en skyddsanordning mot fallande föremål eller material – Tolkning mot bakgrund av den överordnade skyldigheten att undanröja eller minska riskerna – Konsekvenser för maskiner som används på flera olika sätt

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11 och bilaga I, punkterna 1.1.2, 1.7.4.1, 1.7.4.2 och 3.4.4)

6.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – Presumtion om överensstämmelse för maskiner som är försedda med CE-märkningen – Påverkan på medlemsstaternas möjlighet att tillämpa skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artiklarna 7.1 och 11)

7.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens kontroll – Utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Artiklarna 36 FEUF och 114 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11)

8.      Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Skyldighet att visa att den aktuella risken föreligger – Genomförande av en riskbedömning – Bedömningskriterier

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11 och bilaga I, punkt 1.1.1 i)

9.      Unionsrätten – Principer – Likabehandling – Begrepp

10.    Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens godkännande – Skyldighet att pröva huruvida de nationella åtgärderna är förenliga med principen om likabehandling – Föreligger inte

(Artiklarna 36 FEUF och 114 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, skäl 25 och artiklarna 11 och 20)

11.    Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Liknande åtgärder har inte vidtagits vad gäller andra maskiner som innebär samma risk – Sakliga skäl saknas – Otillåtlighet – Åsidosättande av principen om likabehandling

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11)

12.    Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Skada – Orsakssamband – Kumulativa villkor – Ett av villkoren är inte uppfyllt – Talan ogillas i dess helhet

(Artikel 340.2 FEUF)

1.      En fysisk eller juridisk person berörs direkt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF av en akt när denna har en direkt inverkan på dennes rättsliga ställning och inte lämnar dem till vilka den riktar sig något utrymme för skönsmässig bedömning, eftersom genomförandet har en rent automatisk karaktär och endast följer av unionsslagstiftningen, utan att några mellanliggande regler tillämpas

När det gäller en talan mot ett beslut riktat till medlemsstaterna som antagits av kommissionen i vilket det fastställts att de åtgärder som med stöd av artikel 11.3 i direktiv 2006/42 om maskiner vidtagits av de nationella myndigheterna avseende de villkor på vilka en maskin släppts ut på den nationella marknaden är befogade, har detta beslut en direkt inverkan på den rättsliga ställningen för maskinens tillverkare, vilken skiljer sig från de verkningar som följer av nämnda nationella åtgärder. För det första innebär ett sådant beslut att alla EU-medlemsstater förutom den medlemsstat som vidtagit de aktuella åtgärderna ska vidta lämpliga åtgärder avseende utsläppandet och bibehållandet av den aktuella maskinen på sina marknader och därigenom garantera korrekt och enhetlig tillämpning av direktiv 2006/42 mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits av den berörda medlemsstaten som kommissionen förklarat vara befogade. Nämnda beslut har således den direkta verkan att det utlöser nationella förfaranden och att den rätt som tillverkaren hittills haft att sälja en maskin som förutsätts överensstämma med kraven enligt artikel 7 i nämnda direktiv inom hela unionen, eftersom den är försedd med CE-märkningen och åtföljd av EG‑försäkran, äventyras.

För det andra lämnar ett beslut som antagits med stöd av artikel 11.3 i direktiv 2006/42 inte något utrymme för skönsmässig bedömning till dem till vilka det riktar sig vad gäller det mål som ska uppnås eller genomförandet, vilket innebär att genomförandet måste vara av rent automatisk karaktär och endast följa av unionslagstiftningen utan att några mellanliggande regler tillämpas. Det är förvisso sannolikt att de behöriga nationella myndigheterna – för att kunna bedöma om tillverkaren har släppt ut eller avser att släppa ut exemplar av sin maskin på deras nationella territorier, och om vissa av dessa exemplar innebär samma risk som den som avses med de nationella åtgärder som antagits av den berörda medlemsstaten saknar skyddsanordning, är de behöriga nationella myndigheterna skyldiga att vidta kontrollåtgärder i ett tidigare skede. Om det emellertid visar sig att det förhåller sig på det sättet ska dessa myndigheter fastställa att denna situation kan äventyra personers säkerhet och vidta alla lämpliga åtgärder för att motverka denna risk genom att i detta sammanhang säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av direktiv 2006/42 med avseende på kommissionens beslut och de nationella åtgärder som förklarats vara befogade i beslutet, och således fatta beslut om att förbjuda, återkalla eller ändra maskinen i fråga, eller vidta motsvarande åtgärder. Det är således kommissionens beslut i vilket det fastställts att de aktuella nationella åtgärderna är befogade som avgör det resultat som ska uppnås av de andra nationella myndigheterna, som inte har något utrymme för skönsmässig bedömning.

(se punkterna 17, 23, 28, 30 och 31)

2.      Även om medlemsstaterna ska säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av direktiv 2006/42 om maskiner – genom att dra konsekvenser av en nationell åtgärd som vidtagits med avseende på en viss maskin och som förklarats vara befogad av kommissionen, utan att de har något utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller det resultat som ska uppnås – är det uppenbart att de inte utöver de förfarande- och materialrättsliga ramar som föreskrivs i artikel 11.1 i detta direktiv på eget initiativ kan utvidga tillämpningsområdet för denna åtgärd till att omfatta andra maskiner av det skälet att sistnämnda innebär samma risk, utan att härvid åsidosätta principen om fri rörlighet som fastställs i artikel 6.1 i nämnda direktiv och presumtionen om överensstämmelse som föreskrivs i artikel 7 i direktivet. Detta är anledningen till att unionslagstiftaren som förutsättning för en sådan utvigning har krävt att det genomförs ett särskilt förfarande som dels innebär att kommissionen fattar ett uttryckligt beslut i denna fråga, dels att nationella åtgärder vidtas för att genomföra det beslutet. Sådana typer av rättsakter föreskrivs däremot inte och krävs inte heller enligt artikel 11 i direktivet med beaktande av bestämmelsens räckvidd.

(se punkt 34)

3.      Även om det faktiskt ankommer på medlemsstaterna att genomföra direktiv 2006/42 om maskiner på ett korrekt sätt och att säkerställa att de maskiner som släpps ut på marknaden eller tas i drift på deras territorium uppfyller kraven i direktivbestämmelserna och i förekommande fall vidta sådana åtgärder som föreskrivs i artikel 11 ankommer det icke desto mindre på kommissionen att bedöma huruvida dessa åtgärder är befogade genom att framför allt förvissa sig om att de rättsliga och faktiska skäl som låg till grund för åtgärderna är välgrundade. Resultatet av denna kontroll är avgörande för huruvida den nationella åtgärden i fråga kan bibehållas, vilket innebär att medlemsstaten enbart kan bibehålla åtgärden om kommissionen förklarar att denna är befogad, och i motsatt fall ska den upphäva åtgärden.

Härav följer att var och en som kan väcka talan om ogiltigförklaring av ett beslut i vilket det fastställs att sådana åtgärder är befogade har rätt att till stöd för sina yrkanden åberopa att nämnda beslut grundar sig på en felaktig tolkning av bestämmelserna i direktiv 2006/42, även om denna tolkning, som ska beaktas av samtliga medlemsstater, först gjordes av de behöriga nationella myndigheterna och därefter anammades av kommissionen. I ett sådant fall ska det vara möjligt att vid unionsdomstolen ifrågasätta den felaktiga rättstillämpning som kan medföra att det beslut i vilket kommissionen fastställt att de nationella åtgärderna i fråga är befogade kan ogiltigförklaras, i annat fall skulle nämligen artikel 263 FEUF och principen om ett effektivt domstolsskydd förlora sin betydelse.

Dessutom ska frågan huruvida de rättsliga skäl som föranledde kommissionen att dra slutsatsen att de nationella åtgärderna i fråga är välgrundade vara föremål för en fullständig rättslig prövning, eftersom det rör sig om en rättsfråga.

(se punkterna 46–48)

4.      En medlemsstat kan tillämpa skyddsklausulen i artikel 11 i direktiv 2006/42 om maskiner på en konkret maskin eller utbytbar utrustning som har en eller flera bestämda funktioner och att medlemsstaten i det sammanhanget är skyldig att bedöma risken för personers hälsa och säkerhet, vilken risk avgör huruvida en sådan klausul ska tillämpas. Denna bedömning och den nationella åtgärd som följer därav ska således vara befogad i förhållande till maskinen i den form som denna saluförts, och i förekommande fall i förhållande till den utbytbara utrustning som maskinen var försedd med när den släpptes ut på marknaden eller togs i drift. I annat fall skulle en medlemsstat kunna åsidosätta principen om fri rörlighet på ett sätt som inte motiveras av förekomsten av en faktisk risk för personers hälsa och säkerhet.

Härvidlag kan av ordalydelsen i punkt 1.1.2 a i bilaga I till direktiv 2006/42 slutsatsen dras att ”alla risker” i samband med installationen, underhållet och funktionen med maskinen i fråga kan motivera en tillämpning av skyddsklausulen i artikel 11 i nämnda direktiv, oberoende av om det rör sig om avsedd användning eller om en rimligen förutsebar felaktig användning. Enligt denna artikel krävs emellertid att den risk som motiverar en tillämpning av skyddsklausulen konstateras och således att den medlemsstat som åberopar denna klausul i tillräckligt hög grad visar att en sådan risk faktiskt föreligger. Om detta inte visas kan det åsidosättande av principen om fri rörlighet som den nationella åtgärd som antagits på grundval av skyddsklausulen som föreskrivs i denna bestämmelse inte anses vara befogat i den mening som avses i denna bestämmelse.

Vidare ska det konstateras att förekomsten av en risk för personers hälsa och säkerhet i den mening som avses i artikel 11.1 i direktiv 2006/42 kan bedömas bland annat mot bakgrund av kriteriet grundläggande säkerhets- och hälsokrav som åläggs tillverkare av maskiner enligt artikel 5.1 a och bilaga I till nämnda direktiv. Dessa maskiner kan nämligen enbart släppas ut på marknaden om dessa krav som införts för att säkerställa att riskerna i samband med konstruktionen och tillverkningen av maskiner uppfylls. En underlåtenhet att uppfylla dessa krav kan åberopas till stöd för en åtgärd i form av ett beslut om återkallelse eller förbud.

(se punkterna 54, 57 och 58)

5.      Räckvidden av det specifika hälso- och säkerhetskravet i punkt 3.4.4 i bilaga I till direktiv 2006/42 om maskiner, vilket avser risk för att föremål faller ned, ska tolkas mot bakgrund av de allmänna kraven i direktivet, och framför allt mot bakgrund av punkt 1 i de allmänna principer som återfinns överst i bilaga I och principerna för integration av säkerheten som fastställs i punkt 1.1.2 i nämnda bilaga. Av de sistnämnda framgår klart och tydligt att konstruktionen och tillverkningen av maskiner som är avsedda att släppas ut på markanden i Europeiska unionen ska säkerställa att dessa kan fungera utan att medföra risk för personer under omständigheter som förutsetts av tillverkaren och även med beaktande av rimligen förutsebar felaktig användning och mer allmänt förhindra onormal användning om sådan användning ger upphov till risker. Syftet med de åtgärder som vidtas i detta avseende ska vara att undanröja alla risker. För att uppfylla denna förpliktelse har tillverkaren visserligen möjlighet att välja de lämpligaste metoderna, men icke desto mindre skyldighet att iaktta prioriteringen som för det första består i att så långt möjligt undanröja eller minska riskerna.

Med beaktande av den prioritet som ges syftet att så långt möjligt undanröja eller minska risker från och med tidpunkten för konstruktionen och tillverkningen av maskiner, riskerna i samband med avsedd användning eller rimligen förutsebar felaktig användning av maskiner och syftet att förhindraonormal användning och vidta nödvändiga skyddsåtgärder för sådana risker som inte kan undanröjas, kan följande slutsats dras. När en maskin är avsedd att användas för flera olika ändamål beroende på de olika typer av utbytbar utrustning som kan anslutas till maskinen, ska den innan den släpps ut på marknaden eller tas i drift utrustas med lämplig skyddsanordning om det konstateras att även om den avsedda användningen för vilken köparen avser att använda maskinen i ett visst fall i sig inte innebär en sådan risk för att föremål eller material faller ned, men andra användningar som rimligen kan förutses innebär en sådan risk. En sådan åtgärd hänför sig nämligen till sådana åtgärder som syftar till att så långt möjligt … undanröja eller minska risker genom att beakta säkerheten på konstruktions- och tillverkningsstadiet.

Skyldigheten att iaktta det krav som föreskrivs i punkterna 1.7.4.1 och 1.7.4.2 i bilaga I till direktiv 2006/42 att bifoga bruksanvisningar till dessa maskiner som innehåller en beskrivning av den avsedda användningen av maskinerna påverkar emellertid inte den överordnade skyldighet som tillverkare av maskiner har, nämligen att beakta säkerheten vid konstruktionen och tillverkningen av maskiner genom att så långt möjligt undanröja eller minska riskerna relaterade till den avsedda användningen och rimligen förutsebar felaktig användningen av maskinerna, såsom framgår av punkt 1.7.4.2 l i bilaga I till direktivet. Med andra ord föreskrivs i direktivet inte endast en skyldighet för tillverkare att varna sina kunder för riskerna med en rimligen förutsebar felaktig användning av de maskiner som de säljer. Direktivet innebär även att tillverkare så långt möjligt ska undanröja eller minska sådana risker på konstruktions- och tillverkningsstadiet.

(se punkterna 64, 65, 69 och 70)

6.      Det framgår klart av den systematik i vilken direktiv 2006/42 om maskiner ingår klart att den presumtion om överensstämmelse som gäller för en sådan maskin i enlighet med artikel 7.1 i direktivet inte medför att medlemsstaternas möjlighet att tillämpa skyddsklausulen i artikel 11 i direktivet när de villkor som föreskrivs i sistnämnda är uppfyllda kan ifrågasättas.

(se punkt 72)

7.      Ett system för kontroll och reglering av den inre marknaden införts genom direktiv 2006/42 om maskiner inom ramen för vilket det i första hand ankommer på de behöriga nationella myndigheterna att bedöma om en maskin kan äventyra personers hälsa och säkerhet och, om så är fallet, att fatta de beslut om återkallelse eller förbud som krävs. Den skyddsklausul som i detta avseende föreskrivs i artikel 11 i direktiv 2006/42 ska bedömas mot bakgrund av artikel 114.10 FEUF enligt vilken medlemsstaterna får vidta sådana åtgärder på en eller flera av de icke-ekonomiska grunder som anges i artikel 36 FEUF, som bland annat omfattar skydd för människors hälsa och liv. Detta kan kräva komplicerade bedömningar av de behöriga nationella myndigheterna av teknisk eller vetenskaplig karaktär.

Kommissionen ska i sin tur inom ramen för denna bestämmelse pröva huruvida de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit är befogade eller inte i rättsligt och faktiskt hänseende. För att kommissionen på ett effektivt sätt ska kunna genomföra det mål som har ålagts den, och med hänsyn till de komplicerade tekniska utvärderingar som den har att göra, måste kommissionen i detta sammanhang tillerkännas ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Kommissionen har även ansetts ha en sådan befogenhet när den ska kontrollera åtgärder som vidtagits av en medlemsstat inom ramen för en sådan bestämmelse som föreskrivs i punkterna 4–6 i artikel 114 FEUF. När unionsdomstolen har till uppgift att pröva ett stort utrymme för skönsmässig bedömning mot bakgrund av de grunder som anförts vid domstolen, ska den kontrollera att förfarandereglerna har iakttagits, att de faktiska omständigheter som kommissionen har konstaterat är materiellt riktiga, att bedömningen av dessa omständigheter inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk. Den ska framför allt mot bakgrund av parternas argument pröva huruvida de bevis som åberopats till stöd för den angripna rättsakten är materiellt riktiga, tillförlitliga och samstämmiga samt om dessa bevis utgör samtliga relevanta uppgifter som ska beaktas för att bedöma en komplicerad situation och om de styrker de slutsatser som dragits.

(se punkterna 79–82)

8.      Vad gäller den bedömning av risken som den berörda medlemsstaten ska göra innan den vidtar de åtgärder som avses i artikel 11 i direktiv 2006/42 om maskiner under kommissionens kontroll ska bedömningen göras utifrån en skäligen uppmärksam och medveten genomsnittsanvändares synvikel. Den befogenhet som nationella myndigheter tillerkänns enligt denna artikel utgör nämligen ett undantag från principen om fri rörlighet som fastställs i direktivet och är endast motiverad om det föreligger en risk i samband med den avsedda användningen eller den rimligen förutsebara felaktiga användningen av maskinen i fråga som i punkt 1.1.1 i) i bilaga I till detta direktiv definieras som en användning som kan följa av lätt förutsebart mänskligt beteende. I detta sammanhang bidrar den omständigheten att de nationella myndigheterna ska göra en bedömning av den faktiska risken utifrån en skäligen uppmärksam genomsnittsanvändares synvikel, och inte en abstrakt bedömning, till att säkerställa att de inte begränsar den fria rörligheten för maskiner på ett sätt som inte är befogat i den mening som avses i artikel 11.1 i nämnda direktiv.

När det med hänvisning till en skäligen uppmärksam genomsnittsanvändare emellertid har lagts fram tillräcklig bevisning för att en sådan risk faktiskt föreligger, saknar den omständigheten att genomsnittsanvändaren tidigare underrättats om en sådan risk i sig betydelse, dels med beaktande av den rangordning som fastställs i direktivet mellan skyldigheterna att förebygga och underrätta som föreskrivs i direktivet för tillverkare av maskiner, dels med beaktande av konsekvenserna av att dessa skyldigheter inte iakttas.

(se punkterna 83 och 84)

9.      Se domen.

(se punkt 94)

10.    Artikel 11 i direktiv 2006/42 om maskiner ålägger inte kommissionen att inom den specifika ramen för bedömningen av huruvida de åtgärder som medlemsstaterna meddelat kommissionen är befogade eller inte, fastställa om dessa dessutom är förenliga med principen om likabehandling. När en sådan åtgärd är befogad i den mening som avses i nämnda bestämmelse kan det beslut genom vilket kommissionen fastställt att åtgärden är befogad således inte ifrågasättas av den anledningen att sådana maskiner som liknar den som omfattas av åtgärden finns på den nationella marknaden i fråga, men inte omfattas av liknande åtgärder i strid med principen om likabehandling.

För det första ska inom ett område där det har skett en uttömmande harmonisering på unionsnivå alla nationella bestämmelser bedömas mot bakgrund av harmoniseringsåtgärdens bestämmelser och inte mot bakgrund av de primärrättsliga bestämmelserna. Detta gäller bland annat i de fall där åtgärden i fråga inte utgör en lag eller en annan författning utan är en åtgärd som är avsedd för en enskild. Genom direktiv 2006/42 skedde således inte enbart en uttömmande harmonisering på unionsnivå av bestämmelserna om grundläggande säkerhetskrav för maskiner och om certifiering av maskinernas överensstämmelse med nämnda krav, utan även av bestämmelser om de åtgärder som medlemsstaterna får vidta beträffande maskiner som presumeras överensstämma med dessa krav. Det ska följaktligen mot bakgrund av bestämmelserna i direktivet undersökas huruvida kommissionen har åsidosatt sina skyldigheter genom att inte kontrollera om de behöriga myndigheterna i förevarande fall vidtagit nationella åtgärder med beaktande av principen om likabehandling, eller om det inte ålåg kommissionen att göra en sådan kontroll.

För det andra syftar inte artikel 11 i direktiv 2006/42 till att ge kommissionen i uppdrag att ur alla dess aspekter pröva lagenligheten av de åtgärder som vidtagits av nationella myndigheter när de konstaterar att maskiner kan äventyra personers hälsa och säkerhet. Det ankommer nämligen på de nationella domstolarna att göra en sådan prövning, vilket framgår av skäl 25 och artikel 20 i nämnda direktiv. För det tredje kan det fastställas att även om det i artikel 11.3 i direktiv 2006/43 enbart föreskrivs att kommissionen ska bedöma huruvida medlemsstaternas åtgärder är befogade eller inte, krävs enligt den allmänna systematik i vilken nämnda artikel ingår att denna skyldighet tolkas mot bakgrund av de skyldigheter som enligt punkterna 1 och 2 i nämnda artikel först åligger nationella myndigheter.

Dessutom framgår det av artikel 114.10 FEUF, enligt vilken unionslagstiftaren får föreskriva sådana skyddsklausuler som den som införts i artikel 11 i direktiv 2006/42, och som hänvisar till de grunder som anges i första meningen i artikel 36 FEUF, hänvisas i förstnämnda bestämmelse däremot inte till andra meningen i artikel 36 FEUF där det föreskrivs att förbud eller restriktioner som grundas på sådana hänsyn inte får utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. Punkt 10 i artikel 114 FEUF skiljer sig följaktligen från punkterna 4–6 i samma artikel som avser de bestämmelser som en medlemsstat får införa eller behålla efter det att det har beslutats om en harmoniseringsåtgärd enligt punkt 1.

(se punkterna 98–105)

11.    Varje unionsrättsakt ska tolkas i överensstämmelse med hela primärrätten, inklusive likabehandlingsprincipen. På samma sätt ska vid tolkningen av en unionsrättslig bestämmelse inte bara dess lydelse beaktas, utan också den allmänna systematiken i, sammanhanget och ändamålet med de föreskrifter i vilka den ingår.

Vad gäller direktiv 2006/42 om maskiner skulle det emellertid inte enbart stå i strid med likabehandlingsprincipen, utan även med syftet med nämnda direktiv, som framför allt är att harmonisera de villkor på vilka maskiner släpps ut på den inre marknaden och åtnjuter fri rörlighet där, samtidigt som skydd för personers hälsa och säkerhet ska säkerställas mot de risker som följer av användningen av maskinerna, och med den allmänna systematik i vilken den bestämmelse som införts för att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av direktivet av de nationella myndigheterna, under kommissionens kontroll, om en medlemsstat skulle kunna tillämpa skyddsklausulen i artikel 11 i nämnda direktiv med avseende på maskiner som kan äventyra hälsa och säkerhet för personer, samtidigt som liknande maskiner inte skulle behandlas på samma sätt utan att det fanns sakliga skäl för en sådan olikbehandling.

(se punkterna 108 och 109)

12.    Se domen.

(se punkt 116)