Talan väckt den 17 april 2007 - Hitachi m.fl. mot kommissionen

(Mål T-112/07)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Hitachi Ltd (Tokyo, Japan), Hitachi Europe Ltd (Maidenhead, Förenade kungariket), Japan AE Power Systems Corp. (Tokyo, Japan) (ombud: advokaterna M. Reynolds, P. Mansfield och D. Arts)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandenas yrkanden

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall:

ogiltigförklara det angripna beslutet i den mån det avser sökandena,

följaktligen, upphäva de böter som ålagts dem,

alternativt, ogiltigförklara artikel 2 i det angripna beslutet i den mån den bestämmelsen avser sökandena, eller åtminstone upphäva eller sätta ned böterna som ålagts dem, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökandena har väckt talan om ogiltigförklaring, enligt artiklarna 225 och 230 EG, av kommissionens beslut av den 24 januari 2007 (Ärende COMP/F/38.899) - Gasisolerade ställverk - K(2006) 6762 slutlig). Kommissionen fastställde i det beslutet att bland annat sökandena hade åsidosatt artikel 81 EG och artikel 53 EES på området för gasisolerade ställverk genom avtal och samordnade förfaranden som bestod i a) uppdelning av marknaden, b) tilldelning av försäljningskvoter och upprätthållande av marknadsandelar, c) fördelning av individuella GIS projekt (anbudsuppgörelser) till utsedda producenter och manipulering av anbudsförfarandet med avseende på de projekten, d) fastställande av priser, e) avtal om att säga upp licensavtal med företag som inte är medlemmar i kartellen, f) utbyte av känslig marknadsinformation. Sökandena gör, med stöd av artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 1/2003¹ alternativt gällande att de böter som de ålagts skall upphävas eller sättas ned.

Sökandena gör till stöd för sin talan gällande att kommissionen har åsidosatt den grundläggande regeln om rätten till försvar, artikel 2 i förordning nr 1/2003 och artikel 81 EG, samt allmänna gemenskapsrättsliga principer, i enlighet med vad som anförs nedan.

Kommissionen har åsidosatt sökandenas rätt till försvar genom att neka sökandena tillgång till bevisning som anses vara till deras nackdel samt till vissa dokument som kan vara till deras fördel.

Sökandena gör även gällande att kommissionen inte har bevisat att artikel 81.1 EG har överträtts, i enlighet med de beviskrav som uppställs i artikel 2 i förordning 1/2003. Sökandena anför i detta avseende att kommissionen inte har bevisat att det förelåg en gemensam överenskommelse mellan de berörda europeiska och japanska företagen på det sätt som avses i beslutet, eller att en gemensam överenskommelse utgjorde ett begränsande avtal och/eller ett begränsande förfarande.

Sökandena anför dessutom att kommissionen inte har bevisat att sökandena deltog i en enda och fortlöpande överträdelse.

Enligt sökandena har kommissionen gjort en uppenbart felaktig bedömning av de böter som den ålade sökandena genom att felaktigt bedöma omfattningen av den påstådda överträdelsen.

Sökandena gör även gällande att kommissionen har begått ett allvarligt fel genom att inte beakta omständigheter som avser överträdelsens varaktighet när den fastställde böterna.

Sökandena anför slutligen att den metod som kommissionen använda vid fastställande av böterna åsidosätter, vad avser den avskräckande multiplikationsfaktorn, de allmänna gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling och proportionalitet, både vad avser risken att sökandenas agerande orsakar väsentlig skada på den europeiska marknaden och att risken för återfall inte har beaktats.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av de 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1-25).