Beslut meddelat av tribunalens ordförande av den 20 januari 2014 – Romonta mot kommissionen

(mål T‑614/13 R)

”Interimistiskt förfarande – Miljö – Direktiv 2003/87/EG – System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser – Gratis tilldelning av utsläppsrätter från och med 2013 – Begäran om erkännande av behov av särskilda hänsyn – Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte”

1.                     Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Fumus boni juris – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Kumulativ karaktär – Avvägning mellan samtliga intressen som är i fråga – Utrymme för skönsmässig bedömning för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder (Artiklarna 256.1 FEUF, 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2) (se punkterna 14–17)

2.                     Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Villkor för beviljande – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Bevisbörda – Ekonomisk skada – Situation som kan sätta det sökande bolagets existens i fara – Kommissionens beslut att inte godkänna en övergångsutdelning av gratis ytterligare utsläppsrätter för växthusgaser – Beslut att handlägga målet skyndsamt i den mening som avses i artikel 76a i tribunalens rättegångsregler – Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte (Artiklarna 256.1 FEUF och 278 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 76a och 104.2) (se punkterna 20–27)

Saken

Ansökan om uppskov med verkställigheten av artikel 1.1 i kommissionens beslut 2013/448/EU av den 5 september 2013 om nationella genomförandeåtgärder för övergångsutdelningen av gratis utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 240, s. 27), i den mån tilldelning av utsläppsrätter till sökanden på grundval av särskilda hänsyn nekats.

Avgörande

1) Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2) Frågan om rättegångskostnader anstår.