Language of document :

Överklagande ingett den 27 april 2009 av Europeiska unionens råd av den dom som personaldomstolen meddelade den 17 februari 2009 i mål F-51/08, Stols mot rådet

(Mål T-175/09 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer och G Kimberley)

Övrig part i målet: Willem Stols

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska

upphäva den dom som personaldomstolen meddelade den 17 februari 2009 i mål F-51/08 (Willem Stols mot rådet),

avvisa talan den 21 maj 2008 genom vilken Willem Stols yrkade ogiltigförklaring av rådets beslut av den 16 juli 2007 att inte föra upp sökandena på förteckningen över tjänstemän som befordrats till grad AST 11 med avseende på befordringsförfarandet 2007, och av det beslut av den 5 februari 2008 genom vilket rådets generalsekretariat i egenskap av tillsättningsmyndighet avslog det klagomål som sökanden framställt på grundval av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna,

förplikta svarande att ersätta samtliga rättegångskostnader i första instans och för överklagandet.

Grunder och huvudargument

Europeiska unionens råd yrkar genom förevarande talan att den dom som personaldomstolen meddelade den 17 februari 2009 i mål F-51/08 (Willem Stols mot rådet), genom vilken personaldomstolen ogiltigförklarade rådets beslut att inte befordra Willem Stols till grad AST 11 inom ramen för befordringsförfarandet 2007, ska upphävas.

Rådet har till stöd för sin talan åberopat följande två grunder:

Enligt den första grunden har personaldomstolen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att överskrida de gränser som uppställts i rättspraxis för domstolskontroll av det stora utrymme för skönsmässig bedömning som tillsättningsmyndigheten förfogar över vid den jämförande bedömningen av de meriter som tjänstemän som har ansökt om befordran besitter.

Enligt den andra grunden har personaldomstolen åsidosatt motiveringsskyldigheten. Den överklagande domen innehåller nämligen flera luckor och otydligheter som medför att den grund på vilken personaldomstolen fann att rådet gjort ett uppenbart bedömningsfel är oförståelig.

____________