Talan väckt den 17 februari 2012 - Einhell Germany AG m.fl. mot kommissionen
(Mål T-73/12)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Einhell Germany AG (Landau an der Isar, Tyskland), Hans Einhell Nederlands BV (Breda, Nederländerna), Einhell France SAS (Villepinte, Frankrike) och Hans Einhell Oesterreich GmbH (Wien, Österrike) (ombud: R. MacLean, solicitor)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
fastställa att talan kan tas upp till sakprövning,
delvis ogiltigförklara artikel 1 i kommissionens beslut K(2011) 8831, artikel 1 i kommissionens beslut K(2011) 8825, artikel 1 i kommissionens beslut K(2011) 8828 och artikel 1 i kommissionens beslut K(2011) 8810, samtliga av den 6 december 2011, i den mån sökandena endast till viss del återbetalades antidumpningstullar på import av kompressorer tillverkade i Kina, som erlagts med stöd av rådets förordning (EG) nr 261/2008 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa kompressorer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 81, s. 1),
fastställa att de angripna besluten ska fortsätta att gälla i väntan på att Europeiska kommissionen vidtagit nödvändiga åtgärder för att efterkomma en dom från tribunalen, och
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna och utgifterna som uppkommit i samband med denna talan.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.
Första grunden: Svaranden har gjort en oriktig bedömning när den tillämpade en lämplig och skälig vinstmarginal för en icke-närstående importör i unionen i syfte att fastställa en omprövad antidumpningsmarginal för importerna i fråga, varigenom det exportpris som fastställdes för den icke-närstående leverantören inte var tillförlitligt vid beräkningen av ett rättvisande belopp för återbetalning av antidumpningstullar, vilket innebar ett åsidosättande av artiklarna 2.9 och 18.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009.
Andra grunden: Svaranden har gjort en oriktig bedömning när den, vid beräkningen av den icke-närstående leverantörens exportpris, gjorde avdrag för antidumpningstullarna som en kostnad, varigenom den antidumpningsmarginal som fastställdes vid beräkningen av en omprövad antidumpningsmarginal och det rättvisande beloppet för återbetalning av antidumpningstullar inte var tillförlitliga, vilket innebar ett åsidosättande av artiklarna 2.9, 2.11 och 11.10 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009.
____________1 - Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, s. 51).