Mål T‑116/20
Società agricola Vivai Maiorana Ss m.fl.
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (nionde avdelningen) av den 29 september 2021
”Jordbruk – Förordning (EU) 2016/2031 – Skyddsåtgärder mot växtskadegörare – Förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare – Tröskelvärde från och med vilket förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på växter för plantering får oacceptabla ekonomiska konsekvenser – Genomförandeförordning (EU) 2019/2072 – Branschorganisationer – Talan om ogiltigförklaring – Talerätt – Upptagande till prövning – Proportionalitet – Motiveringsskyldighet”
1. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Villkoret direkt berörd – Kriterier – Genomförandeförordning från kommissionen om upprättande av en förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare – Förordning som även fastställer trösklar för förekomsten av sådana organismer på planteringsväxter – Talan som väckts av ett bolag som driver en plantskola och sammanslutningar som företräder jordbruksföretag som är verksamma inom olika jordbruksverksamheter – Var och en av sökandena är direkt berörda av olika delar av bilaga IV till den angripna förordningen
(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; kommissionens förordning 2019/2072, bilaga IV, delarna A, B, C, F, I och J)
(se punkterna 32, 34–39, 41, 42, 45–50 och 54)
2. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Sakprövningsförutsättningar – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan ska kunna medföra en fördel för sökanden
(Artikel 263 FEUF)
(se punkt 56)
3. Jordbruk – Harmonisering av lagstiftning – Växtskyddsordning – Skyddsåtgärder mot växtskadegörare – Förordning 2016/2031 – Genomförande av förordning 2016/2031 genom genomförandeförordning 2019/2072 – Kommissionens genomförandeförordning som upprättar en förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare – Förordning som även fastställer trösklar för förekomsten av sådana organismer på planteringsväxter – Skyldighet för yrkesmässiga aktörer att sanera växter avsedda för plantering genom genetiskt urval – Föreligger inte
(Artikel 263 FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning 2016/2031, artiklarna 36 e och f samt 37.8; kommissionens förordning 2019/2072, bilaga IV, delarna A, B, C, F, I och J; rådets direktiv 2000/29; rådets beslut 2004/869)
(se punkterna 81, 85–92, 94, 96–98, 101, 103, 104, 109–111, 113–121, 123–130 och 141–143)
4. Jordbruk – Harmonisering av lagstiftning – Växtskyddsordning – Skyddsåtgärder mot växtskadegörare – Förordning 2016/2031 – Genomförande av förordning 2016/2031 genom genomförandeförordning 2019/2072 – Kommissionens genomförandeförordning som upprättar en förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare – Förordning som även fastställer trösklar för förekomsten av sådana organismer på planteringsväxter – Åsidosättande av förordning 2018/848 – Föreligger inte
(Artikel 263 FEUF; Europaparlamentets och rådets förordningar 2016/2031, artiklarna 36 e och f samt 37.8, och 2018/848, artikel 13; kommissionens förordning 2019/2072, bilaga IV, delarna A, B, C, F, I och J)
(se punkterna 132–139)
Resumé
Reglerade EU-icke-karantänskadegörare är skadliga organismer (bland annat insekter, svampar och bakterier) som huvudsakligen sprids genom vissa växter och vars förekomst på nämnda växter har en negativ ekonomisk inverkan på deras användning. Såsom bland annat föreskrivs i förordningen om växtskydd(1) är det förbjudet att införa och förflytta dessa reglerade EU-icke-karantänskadegörare inom unionens territorium, när de finns på de berörda växterna för plantering och incidensen av dessa organismer överskrider ett visst tröskelvärde. I bilaga IV till genomförandeförordning 2019/2072(2) har kommissionen upprättat en förteckning över reglerade EU-icke-karantänskadegörare, i vilken det även fastställs tröskelvärden för den högsta förekomsten av sådana organismer.
Ett bolag som driver plantskola inom vinodling och två intresseorganisationer för jordbrukare som arbetar inom olika jordbruksverksamheter(3) (nedan gemensamt kallade sökandena) anser bland annat att fastställandet av tröskelvärden för förekomst av reglerade EU-icke-karantänskadegörare till 0 procent på de växter som berörs av delarna A, B, C, F, I och J(4) i nämnda bilaga IV medför skyldigheter i form av växtsanering för de berörda sorterna, vilket skulle få skadliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och medföra orimliga saneringskostnader för de yrkesmässiga aktörerna.
Tribunalen finner att var och en av sökandena har rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av olika delar av ovannämnda bilaga IV och ogillar därvid sökandenas talan om ogiltigförklaring efter det att den, för första gången, har prövat de anförda rättsliga problemen.
Tribunalens bedömning
Sökandena hävdade för det första att den omständigheten att kommissionen inte hade beaktat de negativa konsekvenserna av de fastställda tröskelvärdena för den biologiska mångfalden och de kostnader som de berörda yrkesmässiga aktörerna ålagts i huvudsak innebar ett åsidosättande av förordningen om växtskydd. Tribunalen underkänner denna grund och påpekar först och främst att det var omprövningen av skadegörarna och tröskelvärden som ledde till antagandet av bilaga IV till den angripna genomförandeförordningen. Tribunalen påpekar vidare att fastställandet av de ifrågasatta tröskelvärdena har lett till en felaktig uppfattning av de skyldigheter som åvilar de berörda yrkesmässiga aktörerna och konstaterar att det tvärtom förhåller sig så, att del C i bilaga IV till den angripna förordningen inte ålägger de yrkesmässiga aktörerna att använda metoder för sanering genom genetiskt urval, såsom sökandena har hävdat. Slutligen framhåller tribunalen att flera direktiv som reglerar saluföring av växter avsedda för plantering innehåller undantagsbestämmelser som syftar till att främja den genetiska mångfalden.
För det andra hävdade sökandena att fastställandet av ett tröskelvärde på 0 procent för förekomsten av reglerade EU-icke-karantänskadegörare på inhemska växtsorter stred emot internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk(5). De anser att det genetiska urval som föreskrivs enligt de omtvistade delarna i bilaga IV till genomförandeförordningen vad gäller den sanering som därvid krävs leder till att jordbrukarnas rättigheter enligt fördraget att bevara, nyttja, byta och sälja lantbruksutsäde eller förökningsmaterial töms på sitt innehåll. Tribunalen underkänner den andra grunden efter att bland annat ha konstaterat att denna grund vilar på samma felaktiga antagande som den första grunden, enligt vilken de berörda aktörerna inte har någon saneringsskyldighet.
Vad slutligen gäller grunden om åsidosättande av förordning 2018/848(6) finner tribunalen att artikel 13 i förordning 2018/848, i stället för leda till tvivel angående lagenligheten av fastställandet av de ifrågasatta tröskelvärdena, föreskriver att det undantagsvis och inom en strikt avgränsad ram är tillåtet att saluföra växtförökningsmaterial av ekologiskt heterogent material utan att det är nödvändigt att uppfylla de krav som uppställs i de direktiv som reglerar saluföringen. Denna bestämmelse kan således inte åberopas för att ifrågasätta lagenligheten av de ovannämnda tröskelvärdena, varför talan inte kan vinna bifall på den tredje grunden.