DOMSTOLENS DOM (nionde avdelningen)
den 8 maj 2024(*)
”Begäran om förhandsavgörande – Tillnärmning av lagstiftning – Jordbruk – Definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter – Förordning (EU) nr 251/2014 – Artikel 3.4 – Aromatiserad drink baserad på vinprodukter – Definition – Begreppen ’alkohol’ och ’födoämnen som används som aromer’”
I mål C‑216/23,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Bayerischer Verwaltungsgerichtshof (Förvaltningsöverdomstolen i Bayern, Tyskland) genom beslut av den 23 mars 2023, som inkom till EU-domstolen den 4 april 2023, i målet
Hauser Weinimport GmbH
mot
Freistaat Bayern,
meddelar
DOMSTOLEN (nionde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden O. Spineanu-Matei samt domarna S. Rodin och L.S. Rossi (referent),
generaladvokat: N. Emiliou,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Hauser Weinimport GmbH, genom A. Reinhart, Rechtsanwalt,
– Freistaat Bayern, genom C. Diroll och J. Vogel, båda i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom B. Hofstötter och B. Rechena, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 3.4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 2014, s. 14), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 2021/2117 av den 2 december 2021 (EUT L 435, 2021, s. 262) (nedan kallad förordning nr 251/2014), och av punkt 1 b ii) i bilaga I till förordning nr 251/2014.
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Hauser Weinimport GmbH (nedan kallat Hauser Weinimport eller bolaget) och Freistaat Bayern (delstaten Bayern, Tyskland) (nedan kallad delstaten Bayern). Målet rör utsläppande på marknaden av en dryck som huvudsakligen består av en blandning av vin och öl och som betecknas som en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”, i den mening som avses i förordning nr 251/2014.
Tillämpliga bestämmelser
Förordning nr 251/2014
3 Skälen 1, 4, 7, 9 och 11 i förordning nr 251/2014 har följande lydelse:
”(1) Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 [av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 149, 1991, s. 1)] och kommissionens förordning (EG) nr 122/94 [av den 25 januari 1994 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 1601/91 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 21, 1994, s. 7)] har skapat en fungerande reglering för aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (nedan kallade aromatiserade vinprodukter). Med tanke på den tekniska utvecklingen, marknadsutvecklingen och nya tendenser i efterfrågan är det dock nödvändigt att uppdatera reglerna om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, vissa aromatiserade vinprodukter, med beaktande av traditionella produktionsmetoder.
…
(4) Aromatiserade vinprodukter är viktiga för konsumenterna, producenterna och jordbrukssektorn i unionen. Syftet med bestämmelserna om aromatiserade vinprodukter bör vara att få ett konsumentskydd på hög nivå, att förhindra vilseledande förfaranden samt att uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. Bestämmelserna kommer därigenom att trygga det goda rykte som unionens aromatiserade vinprodukter har fått på den inre marknaden och på världsmarknaden genom att också i fortsättningen ta hänsyn till traditionella framställningsmetoder och tillgodose det ökade behovet av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas för de produkter där de leder till högre kvalitet utan att det påverkar de berörda aromatiserade vinprodukternas traditionella karaktär.
…
(7) För att säkerställa tydlighet och insyn i unionsrätten om aromatiserade vinprodukter är det nödvändigt att klart definiera vilka produkter som omfattas av den rätten och vilka krav som ska gälla för produktion, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter samt, i synnerhet, försäljningsbeteckningar. …
…
(9) Aromatiserade vinprodukter bör framställas i enlighet med vissa regler och begränsningar som garanterar att konsumenternas förväntningar på kvalitet och produktionsmetoder uppfylls. För att följa de internationella standarderna på området bör produktionsmetoder fastställas, och kommissionen bör i samband med detta normalt sett beakta de standarder som rekommenderats och offentliggjorts av Internationella vinorganisationen (OIV).
…
(11) För att tillgodose konsumenternas förväntningar och stämma överens med traditionella kvalitetsmetoder bör den etanol som används vid framställning av aromatiserade vinprodukter uteslutande vara av jordbruksursprung. Detta kommer också att ge avsättningsmöjligheter för jordbrukets basprodukter.”
4 I artikel 1 i förordning nr 251/2014 anges följande:
”1. Den här förordningen innehåller regler om definition, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter.
…
3. Den här förordningen ska tillämpas på alla aromatiserade vinprodukter som släpps ut på marknaden i unionen, oavsett om de framställts i medlemsstaterna eller i tredjeländer, liksom på aromatiserade vinprodukter som framställts i unionen för export.”
5 I artikel 3 (”Definitioner och klassificering av aromatiserade vinprodukter”) i förordning nr 251/2014 föreskrivs följande:
”1. Aromatiserade vinprodukter: produkter som framställts av produkter från vinsektorn, enligt vad som avses i [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671),] som aromatiserats. De klassificeras i följande kategorier:
a) Aromatiserade viner.
b) Aromatiserade vinbaserade drycker.
c) Aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter.
2. Aromatiserat vin: en dryck
a) som framställts från en eller flera av de vinprodukter som definieras i del IV punkt 5 i bilaga II och i punkterna 1 och 3–9 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, utom Retsinavin,
b) vars totala volym till minst 75 % utgörs av de vinprodukter som avses i led a,
c) till vilken alkohol kan ha tillsatts,
d) till vilken färgämnen kan ha tillsatts,
e) till vilken druvmust, delvis jäst druvmust eller bägge kan ha tillsatts,
f) som kan ha sötats,
g) som har en faktisk alkoholhalt på minst 14,5 volymprocent och mindre än 22 volymprocent och en total alkoholhalt på minst 17,5 volymprocent.
3. Aromatiserad vinbaserad dryck: en dryck
a) som erhållits från en eller flera av de vinprodukter som definieras i punkterna 1, 2 och 4–9 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, med undantag för viner som framställts med tillsats av alkohol och för Retsinavin,
b) vars totala volym till minst 50 % utgörs av de vinprodukter som avses i led a,
c) till vilken alkohol inte har tillsatts, utom om annat anges i bilaga II,
d) till vilken färgämnen kan ha tillsatts,
e) till vilken druvmust, delvis jäst druvmust eller bägge kan ha tillsatts,
f) som kan ha sötats,
g) som har en faktisk alkoholhalt på minst 4,5 volymprocent och mindre än 14,5 volymprocent.
4. Aromatiserad drink baserad på vinprodukter: en dryck
a) som erhållits från en eller flera av de vinprodukter som definieras i punkterna 1, 2 och 4–11 i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, med undantag för viner som framställts med tillsats av alkohol och för Retsinavin,
b) vars totala volym till minst 50 % utgörs av de vinprodukter som avses i led a,
c) till vilken ingen alkohol har tillsatts,
d) till vilken färgämnen kan ha tillsatts,
e) som kan ha sötats,
f) som har en faktisk alkoholhalt på mer än 1,2 volymprocent och mindre än 10 volymprocent.”
6 I artikel 4 i förordning nr 251/2014 föreskrivs följande:
”Aromatiserade vinprodukter ska framställas i enlighet med kraven, begränsningarna och beskrivningarna i bilagorna I och II.”
7 I bilaga I (”Tekniska definitioner, krav och begränsningar”) till förordning nr 251/2014 anges följande:
”1. Aromatisering
…
b) Följande produkter får användas för aromatisering av aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter:
…
ii) Aromatiska örter och/eller kryddor och/eller födoämnen som används som aromer.
Tillsats av sådana ämnen ger den slutliga produkten andra organoleptiska egenskaper än de som vin har.
…
3. Tillsats av alkohol
Vid framställningen av vissa aromatiserade viner och vissa aromatiserade vinbaserade drycker får följande produkter användas:
a) Jordbruksalkohol, enligt definitionen i punkt 1 i bilaga I till [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 2008, s. 16)], inklusive av vinodlingsursprung.
b) Vinalkohol eller alkohol av torkade druvor.
c) Vindestillat eller destillat av torkade druvor.
d) Destillat av jordbruksprodukter, enligt definitionen i punkt 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 110/2008.
e) Vinsprit, enligt definitionen i punkt 4 i bilaga II till förordning (EG) nr 110/2008.
f) Sprit av druvrester, enligt definitionen i punkt 6 i bilaga II till förordning (EG) nr 110/2008.
g) Spritdrycker som destillerats från jästa torkade druvor.
Etanol som används för att späda eller lösa färgämnen, aromer eller andra godkända tillsatser som används vid framställning av aromatiserade vinprodukter ska vara jordbruksalkohol och ska användas i så små mängder som möjligt, och detta anses inte utgöra tillsättning av alkohol för framställning av en aromatiserad vinprodukt.
…
5. Tillsats av vatten
Vid framställning av aromatiserade vinprodukter är det tillåtet att tillsätta vatten förutsatt att det används i den mängd som behövs för att
– bereda smakessenser,
– lösa färgämnen och sötningsmedel,
– anpassa produktens slutliga sammansättning.
…”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
8 Hauser Weinimport tillverkar och saluför en alkoholhaltig blanddryck som till 55 % består av vin och till 10 % av öl. Drycken har en alkoholhalt på 5,5 volymprocent och är smaksatt med fläderblom. Bolaget har salufört produkten under beteckningen ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”.
9 Delstaten Bayern ansåg att denna beteckning var felaktig av det skälet att det öl som tillsatts drycken utgör ”alkohol”, i den mening som avses i artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014, som inte får tillsättas till en dryck som saluförs som ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”. Delstaten Bayern förbjöd därför Hauser Weinimport att saluföra drycken under denna beteckning.
10 Enligt Hauser Weinimport, som motsatte sig saluföringsförbudet, ska ”alkohol”, i den mening som avses i artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014, endast anses omfatta de produkter som räknas upp i punkt 3 i bilaga I till förordningen, eftersom tillsats av alkohol, i den mening som avses i artikel 3 i förordningen, måste medföra en ökning och inte en minskning av alkoholhalten. Vad gäller den av bolaget saluförda drycken medför tillsatsen av en liten mängd öl, motsvarande 10 % av drycken och med låg alkoholhalt, inte att dryckens alkoholhalt ökar. Enligt bolaget ska öl under alla omständigheter anses utgöra ett födoämne som används som arom – i den mening som avses i punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen – som får tillsättas.
11 Hauser Weinimport väckte talan vid Bayerisches Verwaltungsgericht Augsburg (Bayerns förvaltningsdomstol i Augsburg, Tyskland) och yrkade att domstolen skulle fastställa att delstaten Bayern inte hade rätt att förbjuda saluföring av bolagets dryck. Genom dom av den 21 september 2020 ogillade denna domstol bolagets talan och anförde i domskälen att ingen annan alkohol än en vinprodukt får tillsättas till en dryck som betecknas som ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”.
12 Hauser Weinimport överklagade denna dom till den hänskjutande domstolen, Bayerischer Verwaltungsgerichtshof (Bayerns förvaltningsöverdomstol, Tyskland), som anser att det är oklart hur vissa bestämmelser i förordning nr 251/2014 ska tolkas. Den hänskjutande domstolen har i sin begäran om förhandsavgörande angett att den anser att det finns fog för vad Hauser Weinimport har gjort gällande i det nationella målet (sammanfattat i punkt 10 ovan) och att överklagandet därmed borde bifallas, men har samtidigt medgett att den inte med tillräcklig säkerhet kan fastställa hur den unionsrätt som är avgörande för utgången i målet ska tolkas.
13 Mot denna bakgrund har Bayerischer Verwaltungsgerichtshof (Bayerns förvaltningsöverdomstol) beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:
”1) Ska artikel 3.4 c i [förordning nr 251/2014] tolkas på så sätt att begreppet ’alkohol’ även omfattar en dryck som innehåller alkohol och inte utgör en vinprodukt i den mening som avses i artikel 3.4 a i denna förordning?
2) Betyder ’tillsätta’, i den mening som avses i artikel 3.4 c i [förordning nr 251/2014], att slutproduktens alkoholhalt måste ha ökat jämfört med den vinprodukt som använts enligt artikel 3.4 a i [förordning nr 251/2014]?
3) Om fråga [1] besvaras jakande, ska artikel 3.1 första meningen i [förordning nr 251/2014], jämförd med punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen, tolkas på så sätt att begreppet ’födoämnen som används som aromer’ omfattar en alkoholhaltig dryck i den mening som avses i [den frågan]?”?
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första och den andra frågan
14 Den hänskjutande domstolen har ställt den första och den andra frågan, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014 ska tolkas på så sätt att det i bestämmelsen använda begreppet ”alkohol” – som inte får tillsättas till en dryck som betecknas som ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” – omfattar en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en vinprodukt, i den mening som avses i artikel 3.4 a i denna förordning, men som när den tillsätts dock måste medföra att alkoholhalten i en sådan drink ökar i förhållande till alkoholhalten i den eller de vinprodukter som avses i sistnämnda bestämmelse.
15 EU-domstolen gör i denna del följande bedömning. Av artikel 1.1 och 1.3 i förordning nr 251/2014 framgår att denna förordning innehåller regler om definition, beskrivning, presentation och märkning av ”aromatiserade vinprodukter” och att den ska tillämpas på alla sådana produkter som släpps ut på marknaden i unionen. Av skälen 4 och 9 i förordningen framgår att dessa regler ska bidra till en hög konsumentskyddsnivå, särskilt i fråga om konsumentinformation, och till att förhindra vilseledande förfaranden. De ska även bidra till att garantera att konsumenternas förväntningar på kvalitet och produktionsmetoder uppfylls. Av skäl 7 i förordningen framgår även att det av tydlighets- och insynsskäl krävs att det klart definieras vad som avses med aromatiserade vinprodukter samt vilka krav som ska gälla för produktion, beskrivning, presentation och märkning av sådana produkter, i synnerhet försäljningsbeteckningar.
16 Det är mot bakgrund av dessa mål som punkt 1 i artikel 3 (”Definitioner och klassificering av aromatiserade vinprodukter”) i förordning nr 251/2014 delar in dessa produkter, som framställts av produkter från vinsektorn, i följande tre kategorier: ”aromatiserade viner” (led a), ”aromatiserade vinbaserade drycker” (led b) och ”aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter” (led c).
17 I artikel 3.2–3.4 i förordning nr 251/2014 anges vilka egenskaper som drycker som tillhör var och en av dessa kategorier måste uppfylla.
18 Enligt artikel 3.2 a–c i förordningen får således beteckningen ”aromatiserat vin” endast användas om en dryck som har framställts av en eller flera av de vinprodukter som avses i denna bestämmelse, vilka ska utgöra minst 75 % av dryckens totala volym, och ”till vilken alkohol kan ha tillsatts”.
19 Enligt artikel 3.3 a–c i förordningen får beteckningen ”aromatiserad vinbaserad dryck” endast användas om en dryck som har framställts av en eller flera av de vinprodukter som avses i denna bestämmelse, vilka ska utgöra minst 50 % av dryckens totala volym, och ”till vilken alkohol inte har tillsatts, utom om annat anges i bilaga II”.
20 Den beteckning som är i fråga i det nationella målet, det vill säga ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”, får enligt artikel 3.4 a–c i förordningen endast användas om en dryck som har framställts av en eller flera av de vinprodukter som avses i led a i denna bestämmelse, vilka ska utgöra minst 50 % av dryckens totala volym, och ”till vilken ingen alkohol har tillsatts”. I artikel 3.4 f i förordningen anges att en sådan dryck ska ha en faktisk alkoholhalt som överstiger 1,2 volymprocent och understiger 10 volymprocent.
21 Enligt de nyss nämnda bestämmelserna får en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” således bestå av vin, men bortsett från de vinprodukter som avses i artikel 3.4 a i förordning nr 251/2014 får däremot ”ingen alkohol [ha] tillsatts” till en sådan dryck.
22 Det ska påpekas att det i förordning nr 251/2014 inte definieras vad som avses med uttrycket ”alkohol har tillsatts”.
23 Såsom Hauser Weinimport har anfört innehåller punkt 3 (”Tillsats av alkohol”) i bilaga I till förordning nr 251/2014 visserligen en uppräkning av sju produkter som får användas ”vid framställningen av vissa aromatiserade viner och vissa aromatiserade vinbaserade drycker”, bland vilka öl inte förekommer.
24 Detta konstaterande kan dock inte anses innebära att begreppet ”alkohol” i förordningens mening endast omfattar de sju produkter som anges i punkt 3 i bilaga I till förordningen, och att kategorin drycker med beteckningen ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” därmed till viss del skulle kunna bestå av alkoholhaltiga drycker som inte anges där, såsom öl.
25 Av ordalydelsen i punkt 3 i bilaga I till förordning nr 251/2014 framgår nämligen att det enda som den tillåter är att en uttömmande förteckning över sju typer av alkohol – nämligen jordbruksalkohol (inklusive av vinodlingsursprung), vinalkohol eller alkohol av torkade druvor, vindestillat eller destillat av torkade druvor, destillat av jordbruksprodukter, vinsprit, sprit av druvrester och spritdrycker som destillerats från jästa torkade druvor – används vid framställningen av vissa ”aromatiserade viner” eller vissa ”aromatiserade vinbaserade drycker”, vilket inte omfattar kategorin ”aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter” i artikel 3.4 i förordningen.
26 Det nu sagda innebär följande. Förutom att de typer av alkohol som räknas upp i punkt 3 i bilaga I till förordning nr 251/2014 inte får tillsättas till en dryck som omfattas av kategorin ”aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter” gäller även att denna bestämmelse inte kan tolkas på så sätt att det för denna kategori underförstått är tillåtet att tillsätta en annan – i den uttömmande förteckningen ej angiven – alkoholhaltig dryck än en vinprodukt i den mening som avses i artikel 3.4 a i denna förordning.
27 Denna tolkning vinner stöd av syftet med förordning nr 251/2014, som består i att på ett enhetligt sätt definiera alla aromatiserade vinprodukter som släpps ut på marknaden i unionen, för att säkerställa att konsumenternas förväntningar uppfylls, genom att förhindra vilseledande förfaranden.
28 Hauser Weinimports tolkning av punkt 3 i bilaga I till denna förordning skulle däremot leda till den paradoxala, och mot nyss nämnda syfte stridande, situationen att alkoholhaltiga drycker, såsom whisky, vodka eller öl, vilka inte får tillsättas till drycker i kategorierna ”aromatiserade viner” och ”aromatiserade vinbaserade drycker”, underförstått skulle kunna få tillsättas till ”aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter”. I synnerhet är det uppenbart att en sådan situation skulle kunna vilseleda konsumenterna i fråga om definitionen av och tillämpningsområdet för beteckningen ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”, trots att det i artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014 uttryckligen föreskrivs att ”ingen alkohol [får ha] tillsatts” till drycker som omfattas av denna beteckning.
29 Härtill kommer att det som Hauser Weinimport anfört om den alkoholhalt som en sådan drink får efter tillsättning av en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, har låg alkoholhalt, vilket enligt bolaget är en parameter som ska beaktas vid bedömningen av huruvida ”alkohol har tillsatts” till den aktuella drycken, möter samma hinder som nämnts ovan.
30 Om det av Hauser Weinimport anförda kriteriet ansågs vara relevant, skulle detta nämligen leda till att tillämpningen av bestämmelserna i förordning nr 251/2014 inom unionen skulle variera utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, det vill säga utifrån alkoholhalten i den alkoholhaltiga dryck som tillsätts till en dryck som omfattas av beteckningen ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” och utifrån hur stor andel av drycken som utgörs av den tillsatta alkoholen. Detta skulle leda till osäkerhet om tillämpningsområdet för denna beteckning och till en risk för att konsumenterna skulle kunna missta sig i fråga om hur den används.
31 Därutöver finner EU-domstolen att det saknas fog för den av Hauser Weinimport åberopade tolkningen av punkt 3 i bilaga I till förordning nr 251/2014, enligt vilken användningen av ordet ”tillsats” där enbart ska anses betyda att alkoholhalten i slutprodukten – i förevarande fall en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” – ökar, vilket inte omfattar det fallet att en liten mängd öl, med låg alkoholhalt, tillsätts till en dryck. Det är i detta avseende tillräckligt att konstatera att ordet ”tillsats” används i punkt 5 i bilaga I till förordning nr 251/2014, där det anges att det är tillåtet att ”tillsätta vatten” i samtliga aromatiserade vinprodukter, trots att det står klart att en tillsats av vatten minskar slutproduktens alkoholhalt.
32 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den första och den andra frågan besvaras enligt följande. Artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014 ska tolkas på så sätt att det i bestämmelsen använda begreppet ”alkohol” – som inte får tillsättas till en dryck som betecknas som ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” – omfattar en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en vinprodukt, i den mening som avses i artikel 3.4 a i denna förordning. Detta gäller oberoende av att tillsatsen av en sådan alkoholhaltig dryck till en sådan drink inte medför en ökning av drinkens alkoholhalt i förhållande till alkoholhalten i den eller de vinprodukter som avses i sistnämnda bestämmelse.
Den tredje frågan
33 Den hänskjutande domstolen har ställt den tredje frågan för att få klarhet i huruvida artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014 ska tolkas på så sätt att det i denna bestämmelse angivna förbudet mot att tillsätta alkohol till en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” utgör hinder för att en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en av de vinprodukter som avses i bestämmelsen kan tillsättas till en sådan drink som ”födoämne som används som arom”, i den mening som avses i punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen.
34 EU-domstolen gör i denna del följande bedömning. Punkt 1 i bilaga I till förordning nr 251/2014 innehåller en uppräkning av de ingredienser som får användas för ”aromatisering” av de tre kategorier aromatiserade vinprodukter som avses i artikel 3 i förordningen. Bland dessa ingredienser anges, för var och en av dessa kategorier – i enlighet med punkt 1 a och b i bilaga I till förordningen – ”aromatiska örter och/eller kryddor och/eller födoämnen som används som aromer”.
35 Förordning nr 251/2014 innehåller inte någon definition av vad som avses med ”födoämnen som används som aromer”. Såsom kommissionen har anfört kan det därmed inte anses uteslutet att en alkoholhaltig dryck kan utgöra ett sådant födoämne.
36 Det skulle dock strida mot ordalydelsen och systematiken i förordning nr 251/2014 samt mot de mål som eftersträvas med förordningen att anse att tillsättning av en alkoholhaltig dryck, såsom öl, till en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter”, vilket är förbjudet enligt artikel 3.4 c i förordningen, ändå skulle kunna vara tillåtet enligt punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen av det skälet att en sådan alkoholhaltig dryck kan utgöra ett födoämne som används som aromer.
37 En sådan tolkning av bestämmelserna i förordning nr 251/2014 skulle nämligen innebära att förbudet i artikel 3.4 c i förordningen förlorade all ändamålsenlig verkan och skulle strida mot det ovan i punkt 15 angivna målet med förordningen, nämligen att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, bland annat genom att ge konsumenterna lämplig information och att förhindra vilseledande förfaranden.
38 Mot bakgrund av det ovan anförda ska den tredje frågan besvaras enligt följande. Artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014 ska tolkas på så sätt att det i bestämmelsen angivna förbudet mot att tillsätta alkohol till en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” utgör hinder för att en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en av de vinprodukter som avses i bestämmelsen kan tillsättas till en sådan drink som ”födoämne som används som arom”, i den mening som avses i punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen.
Rättegångskostnader
39 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (nionde avdelningen) följande:
1) Artikel 3.4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021.
ska tolkas på följande sätt:
Det i bestämmelsen använda begreppet ”alkohol” – som inte får tillsättas till en dryck som betecknas som ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” – omfattar en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en vinprodukt, i den mening som avses i artikel 3.4 a i denna förordning. Detta gäller oberoende av att tillsatsen av en sådan alkoholhaltig dryck till en sådan drink inte medför en ökning av drinkens alkoholhalt i förhållande till alkoholhalten i den eller de vinprodukter som avses i sistnämnda bestämmelse.
2) Artikel 3.4 c i förordning nr 251/2014, i dess lydelse enligt förordning 2021/2117,
ska tolkas på följande sätt:
Det i bestämmelsen angivna förbudet mot att tillsätta alkohol till en ”aromatiserad drink baserad på vinprodukter” utgör hinder för att en alkoholhaltig dryck som, i likhet med öl, inte utgör en av de vinprodukter som avses i bestämmelsen kan tillsättas till en sådan drink som ”födoämne som används som arom”, i den mening som avses i punkt 1 b ii) i bilaga I till förordningen.
Underskrifter