Mål T‑181/08

Pye Phyo Tay Za

mot

Europeiska unionens råd

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder som vidtagits gentemot Myanmar – Frysning av penningmedel – Talan om ogiltigförklaring – Artiklarna 60 EG och 301 EG utgör gemensam rättslig grund – Motiveringsskyldighet – Rätten till försvar – Rätt till en effektiv domstolsprövning – Rätt till respekt för äganderätten – Proportionalitet”

Sammanfattning av domen

1.      Institutionernas rättsakter – Val av rättslig grund – Förordning om förlängning och skärpning av restriktiva åtgärder mot ett tredjeland

(Artiklarna 60 EG och 301 EG, rådets gemensamma ståndpunkter 2006/318 och 2007/750, rådets förordning nr 194/2008)

2.      Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Omfattning – Förordning om förlängning och skärpning av restriktiva åtgärder mot ett tredjeland

(Artikel 253 EG, rådets förordning nr 194/2008, artikel 11.1)

3.      Gemenskapsrätt – Principer – Rätten till försvar – Förordning om förlängning och skärpning av restriktiva åtgärder mot ett tredjeland

(Artikel 249 EG, rådets gemensamma ståndpunkter 2006/318 och 2007/750, rådets förordning nr 194/2008, artikel 11.1)

4.      Europeiska gemenskaperna – Domstolsprövning av huruvida institutionernas rättsakter är lagenliga – Ekonomiska sanktionsåtgärder vidtagna av rådet med stöd av artiklarna 60 EG och 301 EG

(Artikel 6 EU, artiklarna 60 EG och 301 EG, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47, rådets förordning nr 194/2008)

5.      Gemenskapsrätt – Principer – Grundläggande rättigheter – Restriktioner av de grundläggande rättigheterna som motiveras av allmänintresset – Sanktionsåtgärder mot ett tredjeland

(Rådets förordning nr 194/2008)

1.      Rådet kan, med stöd av artikel 60.1 EG och enligt förfarandet i artikel 301 EG, vidta nödvändiga brådskande åtgärder gentemot berörda tredjeländer vad gäller kapitalrörelser och betalningar. I artikel 301 EG föreskrivs uttryckligen en möjlighet för gemenskapen att vidta åtgärder som helt eller delvis syftar till att avbryta eller begränsa de ekonomiska förbindelserna med ett eller flera tredjeländer.

En åtgärd som består i att frysa en persons ekonomiska resurser med stöd av förordning nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar utgör en åtgärd som vidtagits gentemot ett tredjeland då begreppet tredjeländer i artiklarna 60 EG och 301 EG kan inbegripa ledningen i ett sådant land samt enskilda och enheter som är associerade med ledningen eller som direkt eller indirekt kontrolleras av denna, och det föreligger en tillräckligt stark anknytning mellan den berörda individen och militärregimen i Myanmar.

Eftersom förordning nr 194/2008 antogs av rådet i syfte att genomföra gemensam ståndpunkt 2006/318, om förlängning av restriktiva åtgärder mot Burma/Myanmar, och gemensam ståndpunkt 2007/750, kan de åtgärder som föreskrivs i denna förordning betraktas som nödvändiga brådskande åtgärder i den mening som avses i artiklarna 60 EG och 301 EG.

(se punkterna 54, 56, 61, 73, 76, 79, 82)

2.      Såvida inte tvingande hänsyn till gemenskapens eller medlemsstaternas säkerhet eller genomförandet av deras internationella relationer utgör hinder härför, är rådet skyldigt att ange de faktiska och rättsliga omständigheter som utgör den rättsliga grunden för beslutet samt de överväganden som fått rådet att fatta beslutet i fråga. I motiveringen av ett sådant beslut ska således anges av vilka särskilda och konkreta skäl rådet anser att den aktuella lagstiftningen är tillämplig på den berörde.

Rådet uppfyllde denna skyldighet då det, vid antagande av förordning nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar, angav av vilka skäl det, allmänt sett, ansåg att de restriktiva åtgärder som hade vidtagits mot Unionen Myanmar, i synnerhet de som konkret berörde de aktuella personerna eller enheterna, var eller förblev motiverade. Den nämnda förordningen syftade således endast till att bibehålla nämnda restriktiva åtgärder. I avsaknad av väsentliga ändringar av de faktiska och rättsliga omständigheter som motiverade att nämnda personers eller enheters namn medtogs bland de personer som drar fördel av den ekonomiska politik som förs av regeringen i Myanmar och andra härmed associerade personer, var rådet inte skyldigt att uttryckligen erinra om anledningen till att vissa restriktiva åtgärder som vidtagits gentemot Unionen Myanmar konkret berör den ena eller den andra av dessa personer.

(se punkterna 96–98, 102, 105)

3.      En förordning som innehåller sanktionsåtgärder gentemot ett tredjeland, sanktionsåtgärder som drabbar vissa kategorier av dess medborgare, utgör en allmän lagstiftningsakt även om de berörda personerna identifieras med namn. Det är riktigt att en sådan förordning berör dem direkt och personligen och kan överklagas av dem. I ett lagstiftningsförfarande som utmynnar i att sanktionsåtgärder vidtas gentemot ett tredjeland, sanktionsåtgärder som drabbar vissa kategorier av dess medborgare, är rätten till försvar emellertid inte tillämplig på dem. Vid utarbetandet av en sådan förordning har enskilda inte någon rätt att delta även om de slutligen berörs personligen.

När det gäller de restriktiva åtgärder som vidtagits gentemot Unionen Myanmar, och som föreskrivs i förordning nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar, var en särskild underrättelse om de rättsliga och faktiska omständigheter som motiverar de restriktiva åtgärderna i fråga under alla omständigheter inte nödvändig innan den angripna förordningen antogs med hänsyn till att den syftar till att vidmakthålla redan antagna restriktiva åtgärder. Det ska härvid påpekas att den angripna förordningen genomför de gemensamma ståndpunkterna 2006/318 och 2007/750, vilka publicerats i Europeiska unionens officiella tidning och i vilka samtliga faktiska och rättsliga omständigheter anges som motiverar att de aktuella restriktiva åtgärderna antas och vidmakthålls.

Mot bakgrund av de överväganden som motiverar de restriktiva åtgärder som föreskrivs i dessa gemensamma ståndpunkter, skulle de personer och enheter som konkret berörs av åtgärderna således på ett ändamålsenligt sätt ha kunnat framföra sina synpunkter till rådet innan förordning nr 194/2008 antogs. Det förhållandet att det eventuellt inte hållits något föregående förhör saknar relevans för rättsaktens lagenlighet, eftersom ett sådant förhör inte hade kunnat leda till något annat resultat.

(se punkterna 123–124, 127, 130–132)

4.      Enskilda ska ha tillgång till ett effektivt domstolsskydd för rättigheter som de har enligt gemenskapens rättsordning. Denna rättighet ingår bland gemenskapens allmänna rättsprinciper, som har sitt ursprung i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och har stadfästs i artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen och som ånyo bekräftades i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

För de personer och enheter som berörs av frysning av penningmedel enligt förordning nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar säkerställs rätten till en effektiv domstolsprövning av den rätt de berörda har att väcka talan om ogiltigförklaring vid tribunalen mot nämnda beslut.

Vad gäller omfattningen av tribunalens prövning har rådet ett stort utrymme för skönsmässig bedömning av de omständigheter som ska beaktas när ekonomiska sanktionsåtgärder enligt artiklarna 60 EG och 301 EG ska vidtas i enlighet med en gemensam ståndpunkt som antagits på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Unionsdomstolarna kan, i synnerhet, inte ersätta rådets bedömning av den bevisning, de fakta och andra omständigheter som föranlett en sådan åtgärd med sin egen bedömning. Tribunalens prövning av lagenligheten av beslut om frysning av penningmedel är således begränsad till att avse en kontroll av att reglerna för handläggning och för motivering har följts, att uppgifterna om de faktiska omständigheterna är materiellt riktiga, att bedömningen inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk.

(se punkterna 141–142, 144)

5.      Vikten av att målet med en lagstiftning som föreskriver sanktionsåtgärder uppfylls kan vara av sådant slag att det kan vara motiverat att negativa följder, även betydande sådana, drabbar vissa berörda personer, inklusive dem som inte bär något ansvar för den situation som lett till att de berörda åtgärderna antogs, men som påverkas bland annat i utövandet av sin äganderätt.

Syftet med förordning nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar är att, mot bakgrund av militärregimens i Myanmar under lång tid återkommande allvarliga överträdelser av de mänskliga rättigheterna, bidra till att främja respekten för de grundläggande rättigheterna och därigenom skydda den allmänna moralen. Med hänsyn till vikten av ett sådant mål av allmänintresse kan inte frysningen av samtliga penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör medlemmarna av regeringen i Myanmar och med dem associerade personer i sig anses vara olämplig eller oproportionerlig.

Det förhållandet att en person, i en sådan förordning, anses som associerad med nämnda militärregim innebär inte att hans namn automatiskt ska kvarstå på förteckningen efter en individuell omprövning från rådets sida av beslutet att lägga till eller låta hans namn kvarstå på förteckningen över personer vilkas penningmedel ska frysas. Han kan nämligen alltid visa att han distanserat sig från nämnda regim och inte drar någon fördel av den ekonomiska politiken i tredjelandet.

(se punkterna 160–161, 163, 167)