Talan väckt den 11 mars 2013 - Hanwha SolarOne m.fl. mot Europaparlamentet m.fl.

(Mål T-136/13)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Hanwha SolarOne (Qidong) Co. Ltd (Qidong, Kina), Hanwha SolarOne Technology Co. Ltd (Lianyungang, Kina), Hanwha SolarOne Solar Technology (Shanghai) Co. Ltd (Shanghai, Kina) och Hanwha Solar Electric Power Engineering Co. Ltd (Qidong) (ombud: advokaten F. Graafsma)

Svarande: Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2012 av den 12 december 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 344, s. 1), i den del den tillämpades på sökandena,

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 3 januari 2013 att inte pröva sökandens begäran om att tilldelas marknadsekonomisk status, och

förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena en grund.

Sökandena yrkar ogiltigförklaring av förordning (EU) nr 1168/2012, i den del den är tillämplig på sökandena och sökandenas begäran om att beviljas marknadsekonomisk status som, i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen, ingavs till Europeiska kommissionen i antidumpningsförfarandet avseende import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler och plattor) med ursprung i Folkrepubliken Kina (tillkännagivande om inledande av förfarandet offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 6 september 2012, EUT C 269, s. 5). Sökandena yrkar även ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 3 januari 2013 att inte pröva den begäran om att tilldelas marknadsekonomisk status som sökandena framställt i ovannämnda förfarande.

Sökandena hävdar att förordning (EU) 1168/2012, såsom den tillämpats på sökandena i kommissionens beslut av den 3 januari 2013, och beslutet av den 3 januari 2013, där kommissionen angav att sökandenas begäran om att tilldelas marknadsekonomisk status inte skulle prövas, innebär ett åsidosättande av skyddet för sökandenas berättigade förväntningar och tillämpas retroaktivt till skada sökandena utan att det finns saklig grund härför. Härav följer att förordning (EU) nr 1168/2012, såsom kommissionen tillämpat den på sökandena i sitt beslut av den 3 januari 2013, och beslutet av den 3 januari 2013 utgör ett uppenbart åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om god tro.

____________