Talan väckt den 28 april 2009 - Dunamenti Erőmű mot kommissionen
(Mål T-179/09)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Dunamenti Erőmű Zrt. (Százhalombatta, Ungern) (ombud: J. Lever, QC, A. Nourry och R. Griffith, Solicitors)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
ogiltigförklara beslutet och var och en av de operativa bestämmelserna i domslutet såvitt de avser sökanden,
alternativt, ogiltigförklara artiklarna 2 och 5 i beslutet såvitt sökanden därigenom åläggs att återbetala stöd utöver sådant stöd som kommissionen borde ha funnit vara oförenligt med den gemensamma marknaden,
vidta en åtgärd för bevisupptagning med stöd av artikel 65 i rättegångsreglerna varigenom kommissionen åläggs att till förstainstansrätten inge kopior av samtliga skrivna meddelanden mellan kommissionen och de ungerska myndigheterna och samtliga protokoll från möten och diskussioner dem emellan, som avses i punkt 466 i det angripna beslutet,
om förstainstansrätten godtar assistans av en sakkunnig eller sakkunniga, vidta en åtgärd för bevisupptagning varigenom förstainstansrätten begär en rapport eller rapporter från sakkunniga och andra åtgärder för bevisupptagning som förstainstansrätten anser vara lämpliga,
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska ogiltigförklara kommissionens beslut K (2008)2223 slutlig av den 4 juni 2008 varigenom det stöd som ungerska myndigheter beviljat vissa elenergiproducenter i form av långsiktiga energiköpsavtal avseende elektricitet ingångna mellan elöverföringsföretaget Magyar Villamos Müvek Rt. ("MVM"), ägt av den ungerska staten, och dessa producenter före Republiken Ungerns anslutning till Europeiska unionen (Statligt stöd C 41/2005 (ex NN 49/2005) - Icke-återvinningsbara kostnader i Ungern) har förklarats som oförenligt med den gemensamma marknaden. Sökanden utpekas i det omtvistade beslutet som mottagare av det påstådda statliga stödet och i beslutet förpliktas Ungern att återkräva stödet, inklusive ränta, från sökanden.
Till stöd för sina yrkanden åberopar sökanden fyra grunder.
För det första anför sökanden att kommissionen har åsidosatt artikel 87.1 EG genom att kvalificera sökandens energiköpsavtal som en stödåtgärd trots att kommissionen medgav att det utgjorde ett "nödvändigt" förberedelseavtal inför privatiseringen. Enligt sökanden agerade således de ungerska myndigheterna i enlighet med principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Sökanden anser att kommissionen gjorde en felaktig tillämpning av Ungerns anslutningsakt och artikel 1b v i rådets förordning nr 659/1999(
1).
För det andra anför sökanden att även om sökanden hade beviljats statligt stöd genom energiköpsavtalet år 1995, vilket inte är fallet, skulle sökanden kunna åberopa en berättigad förväntning enligt gemenskapsrätten på att ett sådant stöd skulle behandlas som befintligt stöd.
För det tredje hävdar sökanden att det faktum att sökandens energiköpsavtal i beslutet kvalificeras som statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden innebär att beslutet strider mot proportionalitetsprincipen. Det var nämligen fel att kvalificera stödet som ett driftsstöd och det borde inte ha ansetts vara oförenligt med den gemensamma marknaden ens i den mån det ersatte sökanden för sökandens icke-återvinningsbara kostnader. Vidare påstår sökanden att denna slutsats är felaktig på grund av otillfredsställande och/eller bristfälliga resonemang och strider mot artikel 87.3 a EG eftersom den inte tillerkänner sökandens energiköpsavtal någon betydelse för främjandet av den ekonomiska utvecklingen.
För det fjärde hävdar sökanden att återbetalningsförläggandet strider mot artikel 14.1 i rådets förordning nr 659/1999 och allmänna principer i gemenskapsrätten såsom principen om skydd för legitima intressen och berättigade förväntningar. Vidare anför sökanden att kommissionen har åsidosatt grundläggande formkrav såsom sökandens processrättsliga rätt till försvar.
____________1 - )Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).