Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 6 september 2013 – Post Bank Iran mot rådet

(mål T‑13/11)

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning – Frysning av tillgångar – Rättslig grund – Åsidosättande av internationell rätt – Motiveringsskyldighet – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Uppenbart oriktig bedömning – Rätt till egendom – Proportionalitet – Likabehandling – Icke-diskriminering”

1.                     Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Rent informativ rättsakt som inte går emot sökanden på ett sätt som är oberoende av rättsakter som har rättsverkningar i förhållande till honom – Anledning saknas att döma i saken (Artikel 263 FEUF) (se punkt 43)

2.                     Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Hypotetiska och ännu inte antagna rättsakter – Omfattas inte (Artikel 263 FEUF) (se punkterna 45 och 46)

3.                     Europeiska unionens rätt – Grundläggande rättigheter – Personkrets som omfattas av tillämpningsområdet – Juridiska personer som är organ som kan hänföras till staten i tredjeländer – Omfattas – Ansvar hos staten i tredjeland för att de grundläggande rättigheterna iakttas inom dess territorium – Saknar betydelse (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) (se punkterna 56, 60 och 61)

4.                     Europeiska unionens rätt – Principer – Rätten till försvar – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Begränsningar som fastställts i en dom från tribunalen som upphävts – Dessa begränsningars försvinnande från unionens rättsordning – Unionsdomstolens upptagande till prövning av att dessa rättigheter iakttagits, utan att begränsningarna beaktas (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3 och 4; rådets förordning nr 961/2010, artikel 36.3 och 4; rådets förordning nr 267/2012, artikel 46.3 och 46.4) (se punkterna 65 och 66)

5.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att meddela den berörde motiveringen samtidigt som rättsakten antas eller snarast möjligt därefter – Brister i motiveringen avhjälps under domstolsförfarandet – Otillåtlighet (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordning nr 961/2010, artikel 36.3; rådets förordning nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 69, 70 och 72)

6.                     Europeiska unionens rätt – Principer – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att meddela individuella och specifika skäl för de beslut som har antagits – Räckvidd (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordning nr 961/2010, artikel 36.3; rådets förordning nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 71–73)

7.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Beslut som har tillkommit i ett sammanhang som är känt för den berörde, så att han eller hon har möjlighet att förstå innebörden av den åtgärd som vidtas gentemot honom eller henne – Tillåtligheten av en kortfattad motivering (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordning nr 961/2010, artikel 36.3; rådets förordning nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 74 och 75)

8.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Alternativa kriterier fastställda i unionens rättsakter för att skriva in en enhet i förteckningar över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder – Tillräckligheten av en motivering som grundas på ett enda av dessa kriterier eller endast på vissa av dem (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 20.1 b; rådets förordning nr 961/2010, artikel 16.2; rådets förordning nr 267/2012, artikel 23.2) (se punkterna 85–96)

9.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Skyldighet att ange rättslig grund – Föreligger inte när den kan fastställas med stöd av andra delar (Artikel 296 FEUF) (se punkt 86)

10.                     Europeiska unionens rätt – Principer – Rätten till försvar – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Rätt till tillgång till handlingar – Rätten att yttra sig – Rättigheterna förutsätter att begäran skett hos rådet – Åsidosättande föreligger inte (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordning nr 961/2010, artikel 36.3; rådets förordning nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 97–100, 103, 108, 111 och 112)

11.                     Europeiska unionens rätt – Principer – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att meddela de omständigheter som läggs den berörde till last så att denne på ett ändamålsenligt sätt kan väcka talan vid unionsdomstolen och unionsdomstolen kan pröva den aktuella rättsaktens laglighet – Åsidosättande föreligger inte (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; rådets beslut 2010/413/Gusp; rådets förordningar nr 961/2010 och nr 267/2012) (se punkterna 113, 114, 116 och 117)

12.                     Europeiska unionen – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Domstolsprövning av lagligheten – Räckvidd – Fördelning av bevisbördan – Skyldighet att förebringa konkret bevisning och konkreta uppgifter – Beslut grundat på uppgifter från medlemsstater som inte kan meddelas unionsdomstolen – Otillåtlighet (Rådets beslut 2010/413/Gusp, art. 20.1 b; rådets förordning nr 961/2010, artikel 16.2 a; rådets förordning nr 267/2012, artikel 23.2 a) (se punkterna 120, 128–130, 132 och 134)

13.                     Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Domstolens beslut om begränsningar – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Ogiltigförklaring vid två olika tillfällen av två rättsakter innehållande identiska restriktiva åtgärder – Risk för allvarliga rättssäkerhetsproblem – Bibehållande av verkningarna av den första av rättsakterna tills ogiltigförklaringen av den andra fått verkan (Artikel 264 andra stycket FEUF; rådets förordning nr 267/2012, bilaga IX; rådets beslut 2010/413/Gusp, bilaga II) (se punkterna 137, 138 och 140)

Saken

Dels yrkande om ogiltigförklaring av, för det första, bilaga II till rådets beslut 2010/413/GUSP av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39), i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 (EUT L 281, s. 81), och av bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1), i den mån dessa rör sökanden, för det andra, det beslut med avseende på sökanden som ”innefattas i” en skrivelse av den 29 oktober 2010, för det tredje, rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 319, s. 71) och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 (EUT L 319, s. 11), i den mån dessa kan påverka sökandens situation, för det fjärde, det beslut med avseende på sökanden som ”innefattas i” en skrivelse av den 5 december 2011, för det femte, bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), i den mån den berör sökanden, och, för det sjätte, varje framtida förordning eller beslut av rådet eller kommissionen som kompletterar eller ändrar någon av de i denna talan angripna rättsakterna; dels yrkande att domstolen ska förklara att följande artiklar inte är tillämpliga med avseende på sökanden: artikel 20.1 b i beslut 2010/413, artikel 16.2 i förordning nr 961/2010, artikel 1 punkt 7 i rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 19, s. 22), artikel 23.2 i förordning nr 267/2012, artikel 1 punkt 8 i rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 282, s. 58), artikel 1 punkt 11 i rådets förordning (EU) nr 1263/2012 av den 21 december 2012 om ändring av förordning (EU) nr 267/2012 (EUT L 356, s. 34), och artikel 1 punkt 2 i rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 356, s. 71).

Domslut

1) Talan avvisas såvitt den avser ogiltigförklaring av varje framtida förordning eller beslut av Europeiska unionens råd eller av Europeiska kommissionen som kompletterar eller ändrar någon av de inom ramen för förevarande talan angripna rättsakterna.

2) Det saknas skäl att meddela dom såväl med avseende på yrkandena om ogiltigförklaring av de beslut gentemot Post Bank Iran som ”innefattas i” rådets skrivelser av den 29 oktober 2010 och den 5 december 201, som med avseende på den invändning om rättegångshinder som rådet med stöd av kommissionen framställt enbart mot yrkandet om ogiltigförklaring av det beslut gentemot Post Bank Iran som ”innefattas i” rådets skrivelse av den 29 oktober 2010.

3) Bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp, i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010, bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007, rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413, rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 samt bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010, ogiltigförklaras i den mån de rör Post Bank Iran.

4) Rättsverkningarna, med avseende på Post Bank Iran, av bilaga II till rådets beslut 2010/413, i dess lydelse enligt beslut 2010/644 och därefter enligt beslut 2011/783, ska kvarstå tills dess ogiltigförklaringen av bilaga IX till förordning nr 267/2012, i den mån den rör Post Bank Iran, har fått rättsverkningar.

5) Rådet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Post Bank Irans rättegångskostnader.

6) Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.