Mål T‑301/16
Jindal Saw Ltd
och
Jindal Saw Italia SpA
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (första avdelningen i utökad sammansättning) av den 10 april 2019
”Dumpning – Import av rör av duktilt gjutjärn med ursprung i Indien – Genomförandeförordning (EU) 2016/388 – Förordning (EG) nr 1225/2009 (ersatt av förordning (EU) 2016/1036) – Dumpningsmarginal – Fastställande av exportpriset – Förbindelse mellan exportören och importören – Tillförlitligt exportpris – Konstruktion av exportpriset – Skälig marginal för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader – Skälig vinstmarginal – Skada för unionsindustrin – Beräkning av prisunderskridande och skademarginal – Orsakssamband – Tillgång till konfidentiella handlingar ur antidumpningsundersökningen – Rätten till försvar”
1. Domstolsförfarande – Åtgärder för bevisupptagning – Ingivande av konfidentiella uppgifter som kommissionen samlat in under en antisubventionsutredning – Processledningsåtgärd som ger sökanden rätt att få tillgång till uppgifterna för avgränsade syften – Ingivande av nya anmärkningar som grundas på dessa uppgifter men som går utöver föremålet för processledningsåtgärden – Avvisning
(Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 84, 88–92 och 103; rådets förordning nr 1225/2009, artikel 19)
(se punkterna 34–55)
2. Gemensam handelspolitik – Försvar mot dumpning – Undersökningens genomförande – Skyldighet för kommissionen att säkerställa information från berörda parter – Räckvidd – Rätten till försvar – Åsidosättande – Villkor – Möjlighet för det berörda företaget att bättre försvara sig om det inte förekommit något fel i förfarandet
(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 20)
(se punkterna 63–83)
3. Gemensam handelspolitik – Försvar mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av exportpris – Tillämpning av ett konstruerat exportpris – Villkor – Förening mellan exportör och importör – Motbevisbar presumtion om att faktiskt erlagda exportpriser inte är tillförlitliga – Bevisbörda för det motsatta åligger berörda företag – Institutionernas bedömningsmakt
(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.8 och 2.9)
(se punkterna 90–99 och 110–124)
4. Gemensam handelspolitik – Försvar mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av exportpris – Tillämpning av ett konstruerat exportpris – Fastställande av ett tillförlitligt exportpris vid unionsgränsen
(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.9)
(se punkterna 134–137)
5. Gemensam handelspolitik – Försvar mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av exportpris – Tillämpning av ett konstruerat exportpris – Justeringar – Institutionernas bedömningsmakt – Bestridande av justeringsnivå – Bevisbörda
(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.9)
(se punkterna 147–164)
6. Gemensam handelspolitik – Försvar mot dumpning – Skada – Fastställande av orsakssambandet – Institutionernas skyldigheter – Beräkning av prisunderskridandet på aktuell import – Skyldighet att vidta en skälig jämförelse mellan priset på den aktuella varan och priset på en liknande vara från unionsindustrin – Jämförelse som vidtas mellan de priser som erlagts i olika handelsled – Åsidosättande
(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 3)
(se punkterna 172–195)
Resumé
I domen i målet Jindal Saw och Jindal Saw Italia/kommissionen (T‑301/16),(1) som meddelades den 10 april 2019, ogiltigförklarade tribunalen förordning 2016/388 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn med ursprung i Indien(2) såvitt den avser Jindal Saw Ltd. Denna slutgiltiga antidumpningstull hade införts av kommissionen till följd av en utredning som påbörjats med anledning av klagomål från tre företag inom Saint Gobain Pam-koncernen som är den största producenten inom Europeiska unionen. Den första sökanden, Jindal Saw, är en av två indiska exporterande tillverkare som samarbetat i kommissionens antisubventionsutredning. Jindal Saw Italia, som är den andra sökanden, är ett dotterbolag till Jindal Saw i unionen.
Inledningsvis fann tribunalen att den inte kunde beakta de kompletterande yttranden som inkommit från sökandena efter att ha prövat vissa konfidentiella handlingar i antidumpningsutredningen till vilka de hade fått begränsad tillgång efter att tribunalen vidtagit bevisupptagnings- och processledningsåtgärder. Tribunalen betonade i detta avseende att tillgången till uppgifterna – vars konfidentiella natur enligt artikel 19 i grundförordningen(3) inte bestritts och beträffande vilka sökandena inte med framgång kunde göra gällande att de skulle få ta del av enligt förordningen – hade beviljats för att möjliggöra en kontroll av kommissionens förklaringar i svaromålet med avseende på ett skrivfel som begåtts under det administrativa förfarandet. Eftersom sökandena inte bestred att förklaringarna var korrekta men påstod sig ha funnit andra fel som bekräftade vissa av deras anmärkningar, preciserade tribunalen att det aktuella fallet inte kan likställas med ett sådant fall där tribunalen enligt artikel 103.3 i rättegångsreglerna beslutat att låta en av huvudparterna allmänt ta del av de uppgifter eller de konfidentiella handlingar som lagts fram av den andra huvudparten. Följaktligen kan sökandena inte göra gällande att de har rätt att få allmän tillgång till nya uppgifter som om de fick ta del av dem skulle göra det möjligt för dem att göra gällande nya grunder eller invändningar som tribunalen skulle vara tvungen att ta upp till prövning enligt artikel 84 i rättegångsreglerna.
Vad gäller prövningen av målet i sak har sökandena åberopat flera grunder avseende olika åsidosättanden av grundförordningen, däribland den grund som godtagits av tribunalen avseende att kommissionen gjort fel vid fastställandet av en skada för unionsindustrin. Tribunalen erinrade därvid om att skyldigheten, enligt artikel 3.2 i grundförordningen, att företa en objektiv granskning av effekterna av den subventionerade importen innebär att det ska göras en rättvis jämförelse mellan priset på den berörda produkten och priset på en likadan produkt från nämnda industri vid försäljning i unionen. Utredningen i målet ger vid handen att kommissionen beaktade priserna vid försäljning som gjordes av försäljningsenheter med anknytning till unionens främsta tillverkare för att fastställa priset på en likadan produkt från unionsindustrin. Däremot beaktade kommissionen inte de priser som tillämpades av Jindal Saws försäljningsenheter för att fastställa priset på den berörda produkten från det sistnämnda bolaget, även om både den största unionsproducenten och Jindal Saw genomförde en mycket stor del av sin försäljning i unionen via försäljningsenheter. Tribunalen konstaterade således att artikel 3.2 i grundförordningen hade åsidosatts i det att kommissionen hade beräknat prisunderskridandet genom att jämföra priserna för de aktuella varorna i olika handelsled. Då detta fel avseende beräkningen av prisunderskridandet kunde innebära ett ifrågasättande av lagenligheten i den angripna förordningen genom att göra hela kommissionens analys avseende orsakssambandet ogiltig, fann tribunalen att det av denna anledning fanns anledning att ogiltigförklara den angripna förordningen såvitt den avsåg Jindal Saw.