Mål T‑204/11

(publicerat i utdrag)

Konungariket Spanien

mot

Europeiska kommissionen

”Konsumentskydd – Förordning (EU) nr 15/2011 – Metoder för detektion av fettlösliga toxiner i musslor – Metoden med bioassay på möss har ersatts av en metod som kombinerar vätskekromatografi och masspektrometri (LC‑MS/MS) – Artikel 168 FEUF – Proportionalitet – Berättade förväntningar”

Sammanfattning – Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 11 februari 2015

1.      Folkhälsa – Genomförandeåtgärder – Unionsinstitutionernas utrymme för skönsmässig bedömning – Kommissionsförordning som kräver en komplicerad bedömning – Domstolsprövning – Gränser – Uppenbart oriktig bedömning eller maktmissbruk – Krav på bevisning som är ägnad att medföra att bedömningarna i rättsakten förlorar sin trovärdighet

(Kommissionens förordning nr 15/2011)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Kommissionsförordning som kräver en komplicerad bedömning – Domstolsprövning – Gränser – Bedömning av lagenligheten utifrån de uppgifter som var tillgängliga när beslutet fattades

(Artikel 263 FEUF)

3.      Folkhälsa – Riskbedömning – Utvärdering av vetenskapliga metoder för bedömning av olika föreningar – Tillämpning av principerna om spetskompetens, insyn och oberoende

(Kommissionens förordning nr 15/2011)

4.      Folkhälsa – Genomförandeåtgärder – Metoder för detektion av fettlösliga toxiner i musslor – Förordning nr 15/2011 – Skyddet för folkhälsan ska tillmätas större betydelse än negativa ekonomiska effekter, till och med betydande sådana

(Kommissionens förordning nr 15/2011)

1.      Unionsinstitutionerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när de genomför åtgärder för att skydda människors hälsa, bland annat när det gäller definitionen av vilka målsättningar som ska uppnås och vilka medel som lämpligen ska väljas. Detta stora utrymme för skönsmässig bedömning innebär att unionsdomstolens prövning är begränsad. Domstolens prövning i sak ska nämligen, till följd av utrymmet för skönsmässig bedömning, enbart bestå i en kontroll av att det vid institutionernas befogenhetsutövning inte har förekommit uppenbara fel eller maktmissbruk och att den aktuella myndigheten inte uppenbart har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

För att en institution ska kunna anses ha gjort en sådan uppenbart oriktig bedömning av komplicerade faktiska omständigheter som motiverar att en rättsakt ogiltigförklaras krävs att sökandens bevisning är tillräcklig för att medföra att de bedömningar av omständigheterna som återges i rättsakten i fråga förlorar sin trovärdighet. Med förbehåll för denna prövning av trovärdigheten ankommer det inte på tribunalen att ersätta den bedömning av de komplicerade faktiska omständigheterna som den som har antagit beslutet har gjort, med sin egen bedömning. Begränsningen av unionsdomstolens prövning påverkar emellertid inte dess skyldighet att pröva huruvida de bevis som åberopats är materiellt riktiga, tillförlitliga och samstämmiga, samt huruvida dessa bevis utgör samtliga relevanta uppgifter som ska beaktas för att bedöma en komplicerad situation och om de styrker de slutsatser som dragits.

(se punkterna 30–33)

2.      Se domen.

(se punkt 123)

3.      Vad gäller skyddet för folkhälsan följer det av försiktighetsprincipen att vetenskapliga utvärderingar av metoder för tester av olika föreningar ska göras med utgångspunkt i vetenskapliga råd grundade på principerna om spetskompetens, insyn och oberoende. Dessa krav utgör en viktig garanti för ett korrekt förfarande, i syfte att säkerställa att åtgärderna är vetenskapligt objektiva och undvika att godtyckliga åtgärder vidtas.

(se punkt 131)

4.      Skyddet för folkhälsan ska tillmätas större betydelse än ekonomiska överväganden såtillvida att det kan motivera negativa ekonomiska effekter, till och med betydande sådana, för vissa aktörer.

(se punkt 141)