Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland väckt den 9 januari 2004 av Europeiska gemenskapernas kommission

(mål C-6/04)

Europeiska gemenskapernas kommission har den 9 januari 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas domstol mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Sökanden företräds av L. Flynn och M. van Beek, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att domstolen skall

fastställa att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland inte har följt rådets direktiv 92/43/EEG¹ av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter genom att inte på ett korrekt sätt införliva dess bestämmelser i den nationella rätten.

förplikta Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Artikel 6.2

Förenade kungariket har visserligen infört bestämmelser rörande potentiellt störande verksamhet, men det finns inga bestämmelser som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att i hela Förenade kungariket vidta åtgärder för att hindra att livsmiljöerna försämras. Enligt kommissionen har Förenade kungariket sålunda inte till fullo genomfört artikel 6.2 i direktivet, genom att inte förhindra att en livsmiljö försämras till följd av bristande aktivitet eller oaktsamhet, snarare än potentiellt störande verksamhet.

Artikel 6.3 och 6.4

Artikel 6.3 rör planer eller projekt som kan påverka området på ett betydande sätt, för vilka det skall ske en prövning i två steg. Sådana planer eller projektet skall godkännas först efter att de behöriga myndigheterna har försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada och efter att ha hört allmänhetens åsikt. Enligt kommissionen medför lagstiftningen i Förenade kungariket ett bristfälligt införlivande av dessa bestämmelser i tre avseenden. Lagstiftningen är otillräcklig när det gäller avledning av vatten, markanvändning och, beträffande Gibraltar, omprövning av befintliga planrättigheter.

Artiklarna 11 och 14.2

Enligt artikel 11 i direktivet skall medlemsstaterna övervaka bevarandestatusen hos prioriterade livsmiljötyper och prioriterade arter. Förenade kungariket har inte infört någon uttrycklig sådan bestämmelse. Så länge denna bestämmelse inte införts och de behöriga myndigheterna ålagts en sådan skyldighet kan kommissionen inte bedöma huruvida någon sådan övervakning sker. Detsamma gäller beträffande artikel 14.2 i direktivet, enligt vilken medlemsstaterna skall, om det är nödvändigt, fortsätta att övervaka enligt artikel 11 i direktivet.

Artikel 12.1 d

Genomförandelagstiftningen för Förenade kungariket och Nordirland uppfyller inte kravet på att vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem med ett förbud mot att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser, vilket krävs enligt artikel 12.1 d i direktivet.

När det gäller Gibraltar är de befogenheter för genomdrivande som föreskrivs i NPO 1991 inte tillräckliga för att säkerställa det skydd som föreskrivs i artikel 12.1 i direktivet.

Artikel 12.4

Enligt artikel 12.4 i direktivet skall medlemsstaterna införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande. I Förenade kungarikets genomförandelagstiftning finns inga bestämmelser om upprättande av ett sådant övervakningssystem. I brist på ytterligare upplysningar kan kommissionen inte bedöma huruvida någon sådan övervakning verkligen sker.

Artikel 13.1

Enligt artikel 13.1 i direktivet skall medlemsstaterna förbjuda förvaring, transport och överlåtelse av exemplar av arter som insamlats i naturen, med undantag av sådana som samlats på lagligt sätt före genomförandet av detta direktiv. Enligt kommissionen uppfyller inte den nationella lagstiftningen de tidsgränser som gäller i detta avseende.

Artikel 15

Artikel 15, enligt vilken medlemsstaterna skall förbjuda användning av alla icke-selektiva metoder för insamling, fångst eller dödande, har införlivats genom regulation 41 i C(NH)R 1994, regulation 36(2) i C(NH)R(NI)1995 och section 17V(2) i NPO 1991. Enligt dessa bestämmelser är det straffbart att fånga eller döda på något av de sätt som anges i bilaga VI a och VI b i direktivet. Enligt kommissionen innebär inte detta att ett sådant generellt förbud som föreskrivs i artikel 15 i direktivet har införts.

Artikel 16

Enligt artikel 16.1 medges undantag från bestämmelserna i artiklarna 12, 13, 14, 15 a och 15 b i vissa fall. Sådana undantag får endast förekomma när två förutsättningar som anges i artikel 16.1 första stycket i direktivet är uppfyllda, nämligen att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde. Enligt kommissionen har dessa villkor inte införlivats på ett korrekt sätt i den nationella genomförandelagstiftningen.

Direktivets tillämpning utanför territorialvattnet

Enligt kommissionen skall direktivet tillämpas utanför medlemsstaternas territorialvatten. Mer specifikt har Förenade kungariket underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att upprätta särskilda områden för bevarande enligt artikel 4 i direktivet och att upprätta ett system för artskydd enligt artikel 12 i direktivet genom att föreskriva att det inte skall tillämpas utanför Förenade kungarikets territorialvatten.

____________

¹ - (EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).