Mål T‑121/20

IP

mot

Europeiska kommissionen

 Tribunalens dom (sjunde avdelningen) av den 6 oktober 2021

”Personalmål – Kontraktsanställda – Utredning utförd av Olaf – Ersättning för sjukvårdskostnader – Disciplinåtgärd – Uppsägning utan uppsägningstid – Artikel 10 h i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna – Upprepade handlingar – Artikel 27 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna – Beslut att bifalla en begäran om att inga tidigare disciplinåtgärder ska nämnas i personalakten – Artikel 26 i tjänsteföreskrifterna – En disciplinåtgärd som inte nämns i personalakten kan inte göras gällande mot tjänstemannen och inte åberopas mot denne”

1.      Tjänstemän – Beslut som påverkar en tjänstemans administrativa ställning – Beaktande av omständigheter som inte förekommer i dennes personalakt – Otillåtet

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 26 första stycket a)

(se punkterna 47–56 och 65)

2.      Tjänstemän – Personalakt – Handlingar som ska ingå i akten – Beslut om disciplinåtgärder som fattats på grundval av handlingarna i en utredningsakt – Omfattas – Återkallelse av beslutet på den berörde tjänstemannens begäran – Möjlighet för administrationen att grunda sig härpå för att komma fram till att det föreligger upprepade handlingar – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 26 och bilaga IX, artiklarna 13.1 och 27)

(se punkterna 57–59 och 67-70)

3.      Tjänstemän – En institutions interna riktlinjer – Rättsverkningar – Gränser – Iakttagande av normhierarkin – En förordning har företräde framför en institutions interna riktlinjer

(Artikel 288 FEUF; anställningsvillkoren för övriga anställda, artikel 2)

(se punkt 76)

Resumé

Sökanden, IP, är en tidigare kontraktsanställd vid Europeiska kommissionen. År 2019 vidtog kommissionen en disciplinåtgärd gentemot honom som innebar uppsägning av hans anställning utan uppsägningstid (nedan kallat det angripna beslutet). Sökanden klandrades för att ha ingett två ansökningar om ersättning för sjukvårdskostnader som inte motsvarade de belopp som faktiskt betalats eller den vård som erhållits. Kommissionen betecknade dessa handlingar som försök till bedrägeri gentemot Europeiska unionens budget, vilket enligt denna institution utgjorde en särskilt allvarlig överträdelse. För att fastställa denna disciplinåtgärd grundade sig kommissionen, med anledning av att det rörde sig om upprepade handlingar, på att det förelåg en tidigare sanktionsåtgärd mot sökanden i form av en reprimand som han hade mottagit år 2010. Efter det att kommissionen konstaterat att sökanden hade begått handlingar som liknade dem som låg till grund för reprimanden, fann den att han således hade visat att han inte dragit lärdom av den tidigare disciplinåtgärden och att han fortsatt att prioritera sina personliga intressen framför institutionens intressen.

På talan av sökanden, ogiltigförklarar tribunalen det angripna beslutet och preciserar att den disciplinmyndighet som, då det rör sig om upprepade handlingar, grundar sig på en disciplinåtgärd som inte längre nämns i den berörda tjänstemannens personalakt – sedan en begäran som denna tjänsteman lämnat in med stöd av bestämmelserna i artikel 27 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) har bifallits – åsidosätter de rättigheter som tjänsteföreskrifterna och särskilt dess artikel 26 garanterar tjänstemännen.

Tribunalens bedömning

Tribunalen påpekar inledningsvis att det i artikel 26 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs ett antal garantier som syftar till att skydda tjänstemannen genom att förhindra att beslut som administrationen fattar och som påverkar tjänstemannens administrativa ställning grundas på omständigheter som framgår av handlingar som inte har införts i tjänstemannens personalakt.

Med hänsyn till den väsentliga roll som personalakten har för att skydda och informera tjänstemannen, finner tribunalen att ett beslut om disciplinåtgärd, även om det tidigare har införts i en tjänstemans personalakt, inte kan göras gällande mot tjänstemannen eller åberopas gentemot denne när beslutet inte längre nämns i nämnda akt.

En rätt för administrationen att grunda sig på ett beslut om disciplinåtgärd som har tagits bort från en tjänstemans personalakt för att dra slutsatsen att det föreligger upprepade handlingar i den mening som avses i artikel 10 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna skulle nämligen innebära att artikel 27 i denna bilaga förlorade sin ändamålsenliga verkan i detta avseende. Enligt nämnda artikel 27 får tjänstemannen nämligen begära att ett beslut om disciplinåtgärd ska avlägsnas från hans personalakt. Det överlåts åt administrationen att besluta huruvida en sådan begäran ska bifallas. Genom att grunda sig på ett sådant beslut om disciplinåtgärd som administrationen emellertid, med utövande av sitt stora utrymme för skönsmässig bedömning, har beslutat att avlägsna från tjänstemannens personalakt, försöker administrationen i själva verket återinföra ett sådant beslut i personalakten.

Tribunalen erinrar vidare om att personalakten endast ska finnas i ett exemplar och att det är förbjudet att, oavsett i vilken form, sammanställa en akt som innehåller handlingar som rör hans administrativa ställning.

Administrationen kan visserligen sammanställa en akt avseende en utredning och, i förekommande fall, det disciplinförfarande som är kopplat till denna utredning. En sådan akt upprättas emellertid enbart med avseende på det aktuella förfarandet. De handlingar och dokument som den innehåller, bland annat ett eventuellt beslut om disciplinåtgärd som avslutar detta förfarande, kan följaktligen inte göras gällande gentemot en tjänsteman eller åberopas mot honom utanför nämnda förfarande, såvida de inte bifogas tjänstemannens personalakt.

Tribunalen drar vidare slutsatsen att även om det finns en intern rättslig grund för kommissionen som gör det möjligt att under 20 år bevara beslut om disciplinåtgärder, syftar de aktuella bestämmelserna, till skillnad från bestämmelserna i artikel 26 i tjänsteföreskrifterna, inte till att fastställa villkoren för när handlingar kan göras gällande mot en tjänsteman eller när de kan åberopas mot honom. Dessa bestämmelser kan således inte göra det möjligt för kommissionen att, då det rör sig om upprepade handlingar, grunda sig på en disciplinåtgärd som tidigare vidtagits mot en tjänsteman men som inte längre nämns i den berörde tjänstemannens personalakt.