Mål T‑472/08

Companhia Muller de Bebidas

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket 61 A NOSSA ALEGRIA – Äldre nationellt ordmärke CACHAÇA 51 och äldre nationella figurmärken Cachaça 51 och Pirassununga 51 – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Känneteckenslikhet – Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

2.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Likhet mellan de berörda varumärkena

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena – Bedömningskriterier – Sammansatt varumärke

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

4.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

5.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varumärkena

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.1 b)

1.      Det föreligger risk för att genomsnittskonsumenterna i Portugal, Spanien, Förenade kungariket, Österrike och Danmark, i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, ska förväxla figurkännetecknet 61 A NOSSA ALEGRIA, för vilket ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke ingetts för ”Alkoholhaltiga drycker (ej öl)” som omfattas av klass 33 i Niceöverenskommelsen, och ordmärket CACHAÇA 51 samt figurmärkena Cachaça 51 och Pirassununga 51, vilka redan har registrerats som varumärken i Portugal, Spanien, Förenade kungariket, Österrike och Danmark för identiska varor.

De ifrågavarande konsumenterna får visuella och fonetiska intryck av de motstående varumärkena som liknar varandra i liten mån och intryck som liknar varandra i medelstor eller liten mån i begreppsmässigt hänseende.

Dessa varor saluförs vanligtvis generellt, och de säljs inte endast i specialbutiker utan även i stormarknader. Det fonetiska intrycket av de motstående varumärkena ska tillmätas endast en underordnad betydelse för helhetsintrycket av dessa varumärken. Intrycken i visuellt och begreppsmässigt hänseende är däremot övervägande för detta helhetsintryck.

Det är väsentligt att beakta att de motstående varumärkena i visuellt och begreppsmässigt hänseende vilar på en association mellan alkoholhaltiga drycker eller likörer på sockerrörsbas och, särskilt i fråga om de äldre portugisiska varumärkena för cachaça, ett bestämt tal, nämligen 51 i de äldre varumärkena och 61 i det sökta varumärket, som inte omedelbart erinrar omsättningskretsen om en viss egenskap hos det ifrågavarande varuslaget. Detta tal är i båda de motstående varumärkena ett naturligt tal och ett udda tvåsiffrigt tal, varav den andra siffran, det vill säga siffran för ental, utgörs av siffran 1. De visuella och begreppsmässiga skillnader mellan de motstående varumärkena som följer av de grafiska skillnaderna och skillnaderna avseende värde mellan talen 50 och 60 mildras av att den grafiska utformningen av siffran 5 är mer lik den grafiska utformningen av siffran 6 än den grafiska utformningen av andra siffror och omvänt. Skillnaderna mildras vidare av att talet 50 kommer omedelbart under talet 60 i den stigande ordningen tiotal, och omsättningskretsen, som är normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten, uppfattar därför värdet av dessa tal som relativt näraliggande.

De äldre varumärkena och det sökta varumärket har eller, i fråga om det äldre portugisiska ordmärket, kan ha det gemensamt i visuellt hänseende att de ingående talen återges med stora, enkla skrivtecken som är centralt placerade i vit färg som kontrasterar mot en mörk bakgrund.

Figurelementen i de motstående figurmärkena är inte i sig tillräckligt särskiljande för de äldre figurmärkena och det sökta varumärket, för att risk för förväxling inte ska föreligga.

Även om omsättningskretsen skulle ha förmåga att uppfatta vissa skillnader mellan de motstående varumärkena, föreligger det med beaktande av vad ovan anförts och med hänsyn till att de varor som avses med de ovannämnda varumärkena är identiska, en verklig risk för att omsättningskretsen skulle sätta dessa varumärken i samband med varandra. Dessa skillnader framstår i förevarande mål inte som tillräckliga för att omsättningskretsen, eller åtminstone genomsnittligt uppmärksamma portugisiska genomsnittskonsumenter av alkoholhaltiga drycker, som måste förlita sig på en oklar minnesbild av helhetsintrycket av dessa varumärken, inte ska tro att de varor som avses med dessa varumärken kommer från samma företag eller från företag med ekonomiska band.

(se punkterna 39, 104, 106–110 och 112)

2.      Helhetsbedömningen av risken för förväxling, i den mening som avses i 8.1 b i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, ska, vad gäller de motstående kännetecknens visuella, fonetiska eller begreppsmässiga likhet, grunda sig på det helhetsintryck som dessa åstadkommer med hänsyn bland annat till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar. Den uppfattning som genomsnittskonsumenten av de ifrågavarande varorna och tjänsterna har av varumärkena är av avgörande betydelse vid helhetsbedömningen av risken för förväxling. Genomsnittskonsumenten uppfattar vanligtvis ett varumärke som en helhet och ägnar sig inte åt att undersöka varumärkets olika detaljer.

För att fastställa särskiljningsförmågan hos en beståndsdel i ett varumärke, ska det göras en bedömning av huruvida beståndsdelen lämpar sig som identifikationsmedel för att fastställa att de varor med avseende på vilka varumärket har registrerats kommer från ett visst företag och således för att särskilja dessa varor från andra företags. Vid denna bedömning ska hänsyn bland annat tas till beståndsdelens inneboende egenskaper mot bakgrund av frågan huruvida den är beskrivande med avseende på de varor för vilka varumärket har registrerats.

(se punkterna 46 och 47)

3.      Bedömningen av likheten mellan två varumärken kan inte avse endast en beståndsdel i ett sammansatt varumärke, vilken jämförs med ett annat varumärke. Jämförelsen ska tvärtom göras genom att de aktuella varumärkena, betraktade vart och ett för sig, undersöks i sin helhet. Detta utesluter emellertid inte att omsättningskretsens minnesbild av det helhetsintryck som ett sammansatt varumärke ger under vissa förhållanden kan domineras av en eller flera av varumärkets beståndsdelar. Det är endast när alla andra beståndsdelar i varumärket är försumbara som bedömningen av likheten kan grunda sig enbart på den dominerande beståndsdelen. Detta kan vara fallet bland annat när denna beståndsdel i sig kan dominera omsättningskretsens minnesbild av varumärket på ett sådant sätt att övriga beståndsdelar är försumbara för helhetsintrycket. Den omständigheten att en beståndsdel inte är försumbar innebär inte att den är dominerande, på samma sätt som den omständigheten att en beståndsdel inte är dominerande inte innebär att den är försumbar.

(se punkt 48)

4.      När vissa beståndsdelar i ett varumärke har beskrivande karaktär för de varor och tjänster med avseende på vilka varumärket är skyddat eller för de varor och tjänster som avses i registreringsansökan, kan dessa beståndsdelar endast tillerkännas låg eller mycket låg särskiljningsförmåga. Särskiljningsförmåga kan oftast tillerkännas endast på grund av att dessa beståndsdelar kombineras med andra beståndsdelar i varumärket. På grund av att de har låg eller mycket låg särskiljningsförmåga, anser omsättningskretsen i allmänhet inte att beskrivande beståndsdelar i ett varumärke är dominerande för helhetsintrycket av varumärket, utom när de på grund av sin placering eller storlek är sådana att de kan göra intryck på omsättningskretsen som får en minnesbild av dem. Detta betyder emellertid inte att de beskrivande beståndsdelarna i ett varumärke med nödvändighet är försumbara för helhetsintrycket av varumärket. Det ska härvid undersökas om andra beståndsdelar i varumärket i sig kan dominera omsättningskretsens minnesbild av detta.

(se punkt 49)

5.      I samband med bedömning av en invändning från innehavaren av ett äldre varumärke i enlighet med artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken finns inte några hinder mot att kontrollera huruvida visuell likhet föreligger mellan ett ordmärke och ett figurmärke, eftersom båda dessa slag av varumärken har en grafisk form som gör visuella intryck möjliga.

(se punkt 50)