Mål T‑135/08

Schniga GmbH

mot

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO)

”Växtförädlarrätt – Ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt avseende äppelsorten Gala Schnitzer – Teknisk provning – Växtsortsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning – Invändningar – Artikel 55.4 i förordning (EG) nr 2100/94”

Sammanfattning av domen

1.      Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Växtförädlarrätt – Överklagande

(Rådets förordning nr 2100/94, artikel 73; tribunalens rättegångsregler, artikel 135.4)

2.      Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Växtförädlarrätt – Teknisk provning

(Rådets förordning nr 2100/94, artikel 55.4)

1.      Talan vid tribunalen syftar till att rätten ska pröva lagenligheten av beslut från överklagandenämnderna vid Gemenskapens växtsortsmyndighet i den mening som avses i artikel 73 i förordning nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt, i dess ändrade lydelse. Denna prövning ska följaktligen avse de rättsfrågor som tagits upp inför överklagandenämnden. Tribunalens uppgift är således inte att pröva nya grunder som åberopas inför rätten. Att pröva dessa nya grunder skulle nämligen strida mot artikel 135.4 i rättegångsreglerna. Enligt denna artikel kan parternas inlagor inte ändra föremålet för tvisten i överklagandenämnden.

(se punkt 34)

2.      Det utrymme för skönsmässig bedömning som Gemenskapens växtsortsmyndighet har tilldelats genom artikel 55.4 i förordning nr 2100/94 omfattar rätten för växtsortsmyndigheten att, om den finner att så är nödvändigt, precisera villkoren för bedömningen av ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt. Detta får ske så länge tidsfristen, inom vilken den som ansökt om skydd ska besvara ett föreläggande, inte har löpt ut.

Det är förenligt med såväl principen om god förvaltningssed som behovet av väl fungerande och effektiva förfaranden att växtsortsmyndigheten – när den anser att en oklarhet som den gjort sig skyldig till kan rättas – har möjlighet att fullfölja bedömningen av den ansökan som har tagits emot. Växtsortsmyndigheten ska inte under dylika omständigheter vara skyldig att avslå ansökan. Utrymmet för skönsmässig bedömning bidrar således till att undvika den onödiga fördröjningen mellan inlämnandet av ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt och beslutet avseende denna ansökan, som skulle uppstå om sökanden av skyddet tvingades lämna in en ny ansökan.

Växtsortsmyndigheten ges, genom ett sådant utrymme för skönsmässig bedömning, möjlighet att försäkra sig om att dess förelägganden är tydliga och att, i det fall då sökandens handlingar inte uppfyller kraven i ett föreläggande, den som lämnat in ansökan kan anses ensam ansvarig härför. Dessutom kan de som ansöker om gemenskapens växtförädlarrätt därigenom på ett otvetydigt sätt få kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och vidta åtgärder i enlighet därmed. Att detta krav tillgodoses utgör en del av rättssäkerhetsprincipen.

(se punkterna 63–65)