Language of document :

Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 16 februari 2005 av Aker Warnow Werft GmbH och Kværner ASA

(mål T-68/05)

Rättegångsspråk: engelska

Aker Warnow Werft GmbH, Rostock-Warnemünde (Tyskland), och Kværner ASA, Oslo (Norge), har den 16 februari 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökandena företräds av B. Immenkamp, solicitor och advokaten M. Schütte.

Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara kommissionens beslut C 6/2000 av den 20 oktober 2004 i dess helhet,

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

I oktober 1992 privatiserade den tyska privatiseringsmyndigheten (Treuhandanstalt) det östtyska skeppsvarvet Warnow Werft och sålde det till den norska Kværner-gruppen. Inom ramen för privatiseringen erbjöds en klumpsumma för omstrukturering av skeppsvarvet, som skulle utbetalas i olika poster. Det statliga stödet meddelades kommissionen, som godkände det i skilda beslut om godkännande.

I det ifrågasatta beslutet fastslog kommissionen att sökandena hade erhållit mer stöd än vad som krävdes för att täcka de faktiska avtalsenliga förluster som orsakats skeppsvarvet, och att överskottet av stödet skulle återtas.

Till stöd för sin ansökan gör sökandena gällande att kommissionen har gjort sig skyldig till en felaktig rättstillämpning och har gjort en uppenbart felaktig bedömning. Enligt sökandena godkändes det belopp, som skall återtas med den motiveringen att det är ett statligt stöd som är oförenligt med EG-fördraget, av kommissionen i dess beslut om godkännande och utgör existerande stöd. Sökanden hävdar att kommissionen inte hade rätt att inleda det formella förfarandet, att göra en ny bedömning av stödets förenlighet, och att besluta att delar av stödet skulle återbetalas. De hävdar även att de har följt alla villkoren i kommissionens beslut om godkännande, särskilt skyldigheten att ge in Spill-Over-rapporter och att iaktta kapacitetsbegränsningar. Sökandena hävdar att besluten om godkännande inte innehöll några begränsningar från kommissionens sida av beloppet på stödet och att allt driftstöd godkändes i en klumpsumma, efter det att behovet av det statliga stödet dessförinnan noggrant hade kontrollerats. Slutligen påstår sökandena att besluten om godkännande fortfarande gäller.

Sökandena gör vidare gällande att kommissionen har gjort en uppenbart felaktig bedömning genom att dra slutsatsen att beloppet på det statliga stöd som har erhållits övergick nivån på de orsakade avtalsenliga förlusterna. Enligt sökandena har det belopp som anges i det ifrågasatta beslutet inte alls nämnts i kommissionens beslut om godkännande. Vidare skulle det belopp som kommissionen har godkänt för avtalsenliga förluster vara lägre än de aktuella avtalsenliga förluster som har orsakats. Sökandena hävdar även att kommissionen i sin bedömning av det erhållna stödet inkluderade tillgångar som inte skall anses vara stöd, inklusive tillgångar som Kvaerner hade erlagt betalning för. Vidare gör sökandena gällande att kommissionen inte visste att det stödbelopp som hade godkänts endast erhölls till viss del.

Sökandena gör även gällande att principen om rättssäkerhet har åsidosatts. Enligt sökandena agerade inte kommissionen i rätt tid när den hade all relevant information tillgänglig. Sökandena hävdar att kommissionen inledde sina efterforskningar först år 1999, trots att den, enligt sökandena, var fullt informerad om alla relevanta omständigheter tidigt år 1996. Det förfarande som inleddes i februari 2000 skulle även ha utvidgats till att gälla nya omständigheter som aldrig tidigare hade undersökts, och för vilka besluten om godkännande inte utgjorde en rättslig grund.

Slutligen, och i andra hand, har sökandena gjort gällande att kommissionen inte beaktade samtliga omstruktureringskostnader när den fastställde det belopp som skulle återtas. Enligt sökandena användes mycket mer på omstruktureringen än det stödbelopp som hade erhållits för det syftet.

____________