Language of document : ECLI:EU:T:2013:121

Mål T‑4/13 R

Communicaid Group Ltd

mot

Europeiska kommissionen

”Interimistiskt förfarande – Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande – Språkutbildningstjänster – Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud – Ansökan om uppskov med verkställigheten och om interimistiska åtgärder – Förlust av möjlighet – Allvarlig och irreparabel skada föreligger inte – Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte”

Sammanfattning – Beslut meddelat av tribunalens ordförande av den 11 mars 2013

1.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Vid första påseendet framstår som faktiskt och rättsligt befogat (fumus boni juris) – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Kumulativ karaktär – Avvägning mellan samtliga intressen som är i fråga – I vilken ordning och på vilket sätt prövning ska ske – Utrymme för skönsmässig bedömning för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder

(Artiklarna 256.1 FEUF, 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

2.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Bevisbörda

(Artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF)

3.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Allvarlig och irreparabel skada – Ekonomisk skada – Situation som kan äventyra sökandeföretgets existens – Bevisbörda

(Artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

4.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Förlust av en möjlighet till följd av att en anbudsgivare uteslutits från ett anbudsförfarande – Förlusten utgör inte i sig en allvarlig skada

(Artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

5.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Allvarlig och irreparabel skada – Ekonomisk skada – Förlust av en möjlighet till följd av att en anbudsgivare uteslutits från ett anbudsförfarande – Skada som kan ersättas fullständigt i ett mål om skadestånd

(Artiklarna 268 FEUF, 278 FEUF, 279 FEUF och 340 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

6.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Allvarlig och irreparabel skada – Beslut att utesluta en anbudsgivare från ett anbudsförfarande – Skada för renommé – Skada som inte kan betraktas som irreparabel

(Artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

7.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Uppskov med verkställigheten av ett beslut avseende offentlig upphandling – Villkor för beviljande – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Räckvidd

(Artikel 278 FEUF)

8.      Grundläggande rättigheter – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – En sökande gör i ett interimistiskt förfarande gällande att situationen ställer krav på skyndsamhet men har avstått från möjligheten till skyndsam handläggning av huvudmålet – Åsidosättande – Föreligger inte

(Artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 76a)

1.      Se beslutet.

(se punkterna 12–14)

2.      Se beslutet.

(se punkt 21)

3.      En skada av ekonomisk art kan inte anses vara irreparabel, eller ens svår att avhjälpa, förutom i undantagsfall, eftersom den kan avhjälpas genom ekonomisk ersättning vid ett senare tillfälle. Den begärda interimistiska åtgärden är under sådana omständigheter befogad endast om det visar sig att sökanden i avsaknad av denna åtgärd skulle befinna sig i en situation som skulle kunna äventyra företagets ekonomiska livskraft innan den dom har avkunnats genom vilken huvudsaken avgörs eller att dess marknadsandel skulle påverkas på ett oåterkalleligt och betydande sätt i beaktande av, bland annat företagets storlek.

För att kunna bedöma huruvida den skada som påstås kunna uppkomma är av allvarlig och irreparabel karaktär – vilket därmed undantagsvis kan motivera uppskov med verkställigheten av det angripna beslutet – måste domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder under alla omständigheter ha tillgång till konkreta och precisa uppgifter, som stöds av detaljerade handlingar vilka visar inhibitionssökandens finansiella ställning och gör det möjligt att bedöma de troliga konsekvenserna om de begärda åtgärderna inte vidtas. Sökanden är således skyldig att tillhandahålla uppgifter som visar en riktig helhetsbild av dennes finansiella situation till stöd för ansökan.

Denna riktiga helhetsbild av sökandens finansiella situation ska ges i ansökan. En sådan ansökan ska nämligen vara tillräckligt klar och precis i sig för att göra det möjligt för svaranden att förbereda sitt yttrande och för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder att pröva ansökan, i förekommande fall, utan att ha tillgång till andra uppgifter, eftersom de väsentligaste faktiska och rättsliga omständigheter som ansökan grundas på ska framgå på ett konsekvent och begripligt sätt av innehållet i själva ansökan. De uppgifter som visar en sådan riktig helhetsbild ska dessutom stödjas av detaljerade handlingar, bestyrkta av en oberoende och extern expert, som gör det möjligt att bedöma uppgifternas riktighet.

(se punkterna 22, 24 och 25)

4.      Ett förfarande för anbudsinfordran i syfte att tilldela ett offentligt kontrakt har emellertid till syfte att göra det möjligt för den berörda myndigheten att bland flera konkurrerande anbud välja det anbud som mest motsvarar de tidigare fastställda urvalskriterierna och nämnda myndighet har därvid ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Ett företag som deltar i en sådan anbudsinfordran har följaktligen aldrig någon garanti för att tilldelas kontraktet utan måste alltid räkna med möjligheten att detta tilldelas en annan anbudsgivare. De negativa ekonomiska följderna för det aktuella företaget, på grund av att dess anbud förkastats, ingår således i de sedvanliga handelsrisker som varje företag på marknaden måste räkna med.

Förlusten av en möjlighet att tilldelas och genomföra ett kontrakt som tilldelas genom offentlig upphandling är således en naturlig följd av uteslutande från en upphandling, och kan inte i sig anses utgöra en allvarlig skada. Detta gäller i än högre grad då en anbudsgivare som tilldelats kontraktet kan vänta sig att den upphandlande myndigheten i enlighet med artikel 101 första stycket i förordning nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget innan kontraktet ingås avstår från att ingå ett enskilt avtal eller att avbryta upphandlingsförfarandet utan att anbudssökande eller anbudsgivare i princip kan göra anspråk på någon ersättning. Innan kontraktet med den utvalda anbudsgivaren har undertecknats är nämligen den upphandlande myndigheten inte bunden och kan således, inom ramen för sitt allmännyttiga uppdrag, avstå från att ingå ett enskilt avtal eller att avbryta upphandlingsförfarandet utan att vara skyldig att ersätta nämnda anbudsgivare.

Enligt artikel 101 första stycket i förordning nr 1605/2002 kan således inte ens den utvalde anbudsgivaren tvinga den upphandlande myndigheten att ingå kontraktet ifråga genom att göra gällande att dess ekonomiska välgång, eller till och med överlevnad, är beroende av att kontraktet tilldelas detta företag.

Denna inneboende osäkerhet avseende den rättsliga och ekonomiska situationen för det företag som tilldelats kontraktet, som trots tilldelningen av det aktuella kontraktet måste räkna med att kunna förlora kontraktet utan ersättning, är en av de omständigheter som domaren med behörighet att beslut om interimistiska åtgärder först måste ta hänsyn till vid prövningen av en ansökan om interimistiska åtgärder som gjorts av en anbudsgivare vars anbud förkastats. Liksom för den utvalde anbudsgivaren kan enbart den omständigheten att ett anbud inte antas kan ha negativa ekonomiska följder, även allvarliga sådana, för den anbudsgivare vars anbud förkastats således inte i sig motivera de interimistiska åtgärder som denne ansökt om.

(se punkterna 28–30)

5.      Se beslutet.

(se punkterna 33, 34 och 37)

6.      Se beslutet.

(se punkt 40)

7.      Kravet på skyndsamhet – särskilt i tvister rörande offentlig upphandling – kan anses vara uppfyllt genom att det är absolut nödvändigt att åtgärda vad som vid första påseende förefaller vara en uppenbar och synnerligen allvarlig rättsstridighet och följaktligen särskilt faktiskt och rättsligt befogat (fumus boni juris).

(se punkt 45)

8.      Då sökanden i ett interimistiskt förfarande har avstått från möjligheten till skyndsam handläggning av huvudmålet i enlighet med artikel 76a i tribunalens rättegångsregler, och således ett skyndsamt domstolsskydd, kan denne inte på ett verksamt sätt hävda att ett avslag på dess ansökan om interimistiska åtgärder i sig skulle utgöra ett åsidosättande av dess rätt till ett sådant skydd.

(se punkt 48)