Mål T‑117/04

Vereniging Werkgroep Commerciële Jachthavens Zuidelijke Randmeren m.fl.

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Statligt stöd − Stöd som de nederländska myndigheterna beviljat till förmån för småbåtshamnar utan vinstsyfte − Talan om ogiltigförklaring − Upptagande till sakprövning”

Sammanfattning av domen

1.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska och juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen

(Artikel 88.2 EG och artikel 230 fjärde stycket EG)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska och juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen

(Artikel 88.2 EG)

1.      Andra personer än dem som ett beslut är riktat till kan endast göra anspråk på att vara personligen berörda om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett dylikt beslut riktar sig till.

Ett beslut som antas efter det formella granskningsförfarandet i artikel 88.2 EG berör personligen de företag vilka har inkommit med det klagomål som har gett upphov till förfarandet och vilka har yttrat sig och haft betydande inverkan på förfarandets förlopp, under förutsättning att företagens ställning på marknaden har påverkats väsentligt av den stödåtgärd som är föremål för nämnda beslut.

Endast den omständigheten att beslutet i fråga kan ha ett visst inflytande på de rådande konkurrensförhållandena på den relevanta marknaden, och att det aktuella företaget befann sig i någon form av konkurrensförhållande till det stödmottagande företaget, utgör inte en sådan väsentlig påverkan.

Ett företag kan således inte enbart åberopa den omständigheten att det är konkurrent till det företag som mottagit det aktuella stödet, utan skall dessutom visa i vilken utsträckning dess marknadsställning har påverkats.

När det gäller frågan i vilken utsträckning en sökandes ställning på marknaden har påverkats, ankommer det inte på gemenskapsdomstolen att under prövningen av frågan huruvida talan kan upptas till sakprövning slutgiltigt ta ställning till konkurrensförhållandet mellan sökanden och det stödmottagande företaget. I detta sammanhang skall sökanden endast på ett relevant sätt ange skälen till att kommissionens beslut kan skada sökandens berättigade intressen genom att väsentligt påverka dennes ställning på den aktuella marknaden.

(se punkterna 51–53 och 56)

2.      En talan om ogiltigförklaring som väckts av en sammanslutning av företag till vilken den ifrågasatta rättsakten inte är riktad kan endast upptas till sakprövning i två fall. Det första fallet är det då sammanslutningen, då den väckte talan, trädde i en eller flera av sina medlemmars ställe, under förutsättning att dessa medlemmar själva hade haft möjlighet att väcka en talan som hade kunnat prövas i sak. Det andra fallet är då det föreligger särskilda omständigheter i form av till exempel den roll som sammanslutningen hade kunnat spela i ett förfarande som utmynnat i antagandet av den rättsakt som begärts ogiltigförklarad.

Enbart den omständigheten att sökanden har framställt ett klagomål till kommissionen, och att den av detta skäl haft skriftväxling och möten med kommissionen, kan inte utgöra tillräckliga särskilda omständigheter för att särskilja sökanden i förhållande till varje annan person och därigenom ge denne talerätt mot en generell stödordning.

Den omständigheten att en förening samarbetar med kommissionen under förfarandet enligt bestämmelserna om statligt stöd, i syfte att försvara sina medlemmars kollektiva intresse, varvid föreningens roll inte innebär något mer än att den har utövat de processuella rättigheter som berörda parter tillerkänns enligt artikel 88.2 EG, är inte i sig tillräcklig för att föreningen skall anses ha talerätt.

(se punkterna 65–69 och 73)