Domstolens dom (första avdelningen) av den 23 januari 2019 (begäran om förhandsavgörande från High Court (Irland) – M.A., S.A., A.Z. mot The International Protection Appeals Tribunal, The Minister for Justice and Equality, Attorney General, Irland

(Mål C-661/17)(¹ )

(Begäran om förhandsavgörande – Asylpolitik – Kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd – Förordning (EU) nr 604/2013 – Diskretionär bedömning – Bedömningskriterier)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court (Irland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: M.A., S.A., A.Z.

Motparter: The International Protection Appeals Tribunal, The Minister for Justice and Equality, Attorney General, Irland

Domslut

Artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat ska tolkas så, att den omständigheten att en medlemsstat, vilken fastställts vara ”ansvarig” i den mening som avses i förordningen, har anmält sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen i enlighet med artikel 50 FEU inte innebär att den medlemsstat som avgör vilken medlemsstat som är ansvarig är skyldig att, med tillämpning av bestämmelsen om diskretionär bedömning i artikel 17.1, själv pröva den aktuella ansökan om skydd.

Förordning nr 604/2013 ska tolkas så, att den inte kräver att det är samma nationella myndighet som avgör vilken medlemsstat som är ansvarig enligt kriterierna i förordningen och som tillämpar bestämmelsen om diskretionär bedömning i artikel 17.1 i samma förordning.

Artikel 6.1 i förordning nr 604/2013 ska tolkas så, att den inte innebär att en medlemsstat, som enligt förordningens kriterier inte är ansvarig för prövningen av en ansökan om internationellt skydd, är skyldig att beakta barnets bästa och själv pröva denna ansökan, med tillämpning av artikel 17.1 i förordningen.

Artikel 27.1 i förordning nr 604/2013 ska tolkas så, att den inte kräver att det ska finnas ett rättsmedel mot ett beslut att inte utnyttja den möjlighet som ges genom artikel 17.1 i samma förordning. Detta påverkar dock inte möjligheten att bestrida nämnda beslut i samband med ett överklagande av beslutet om överföring.

Artikel 20.3 i förordning nr 604/2013 ska tolkas så, att den – i avsaknad av bevis på motsatsen – skapar en presumtion för att det är till barnets bästa att barnets situation behandlas som oskiljbar från föräldrarnas situation.

____________

(¹ ) EUT C 42, 5.2.2018.