Mål C‑177/16

Autortiesību un komunicēšanās konsultāciju aģentūra mot Latvijas Autoru apvienība

mot

Konkurences padome

(begäran om förhandsavgörande från Augstākā tiesa Administratīvo lietu departaments)

”Begäran om förhandsavgörande – Konkurrens – Artikel 102 FEUF – Missbruk av dominerande ställning – Begreppet oskäligt pris – Avgifter som tas ut av en organisation för kollektiv förvaltning av upphovsrätt – Jämförelse med de taxor som tillämpas i andra medlemsstater – Val av referensmedlemsstater – Kriterier för bedömning av priserna – Böternas beräkning”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 14 september 2017

1.        Dominerande ställning – Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna – Bedömningskriterier – Potentiell och betydande inverkan – Avgifter som tas ut av en organisation som har monopol på förvaltning av upphovsrätt

(Artikel 102 FEUF)

2.        Dominerande ställning – Missbruk – Oskäliga affärsvillkor – Bedömning – Avgifter som tas ut av en organisation för förvaltning av upphovsrätt – Jämförelse med de avgifter som tas ut i andra medlemsstater – Val av referensmedlemsstater – Jämförelse mellan de taxor som tillämpas i bestämda segment av användare – Tillåtet – Villkor

(Artikel 102 FEUF)

3.        Dominerande ställning – Missbruk – Oskäliga affärsvillkor – Bedömning – Avgifter som tas ut av en organisation för förvaltning av upphovsrätt – Jämförelse med de avgifter som tas ut i andra medlemsstater – Väsentlig och varaktig skillnad mellan de taxor som jämförs – Indicium på missbruk – Beviskrav för den förvaltande organisation som konstaterat missbruket

(Artikel 102 FEUF)

4.        Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Missbruk av dominerande ställning – Böter som åläggs av en nationell konkurrensmyndighet – Beräkning – Relevant omsättning

(Artikel 102 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artiklarna 5 och 23.2)

5.        Dominerande ställning – Missbruk – Oskäliga affärsvillkor – Bedömning – Avgifter som tas ut av en organisation för förvaltning av upphovsrätt – Jämförelse med de avgifter som tas ut i andra medlemsstater – Böter som åläggs av en nationell konkurrensmyndighet – Belopp – Fastställande

(Artikel 102 FEUF)

1.      Handeln mellan medlemsstater kan påverkas av nivån på de avgifter som fastställts av en organisation som har monopol på förvaltning av upphovsrätt och som även förvaltar utländska innehavares rättigheter, så att artikel 102 FEUF är tillämplig.

(se punkt 30 samt punkt 1 i domslutet)

2.      Se domen.

(se punkterna 31–51 samt punkt 2 i domslutet)

3.      Se domen.

(se punkterna 52–61 samt punkt 3 i domslutet)

4.      Se domen.

(se punkterna 62–71 samt punkt 4 i domslutet)

5.      Det är, vid prövningen av om en organisation för förvaltning av upphovsrätt tillämpar oskäliga priser i den mening som avses i artikel 102 andra stycket a FEUF, lämpligt att jämföra dess taxor med de taxor som gäller i grannländerna och i andra medlemsstater, sedan de justerats enligt köpkraftsparitetsindexet, förutsatt att referensmedlemsstaterna har valts ut enligt objektiva, lämpliga och kontrollerbara kriterier och att jämförelserna görs på en enhetlig grund. Det är tillåtet att jämföra de taxor som tillämpas i ett eller flera bestämda segment av användare om det finns indicier på att avgifter som eventuellt är alltför höga avser dessa segment.

Skillnaden mellan de jämförda taxorna ska anses vara anmärkningsvärd om den är väsentlig och varaktig. En sådan skillnad utgör ett indicium på missbruk av en dominerande ställning och det ankommer på organisationen för förvaltning av upphovsrätt att visa att dess priser är skäliga genom att grunda sig på objektiva faktorer som påverkar förvaltningskostnaderna eller rättighetsinnehavarnas ersättning.

För det fall att en sådan överträdelse som avses i artikel 102 andra stycket a FEUF fastställs, ska de ersättningar som är avsedda för rättighetsinnehavarna inkluderas i omsättningen för den aktuella organisationen för förvaltning av upphovsrätt, vid fastställandet av bötesbeloppet, på villkor att dessa ersättningar ingår i värdet på de tjänster som denna organisation tillhandahåller och att detta är nödvändigt för att säkerställa att den sanktion som åläggs är effektiv, proportionerlig och avskräckande. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera att dessa villkor är uppfyllda mot bakgrund av samtliga omständigheter i det aktuella fallet.

(se punkterna 2–4 i domslutet)