Mål T‑353/14 och T‑17/15

(publicering i utdrag)

Republiken Italien

mot

Europeiska kommissionen

”Språkregler – Meddelanden om allmänna uttagningsprov för rekrytering av handläggare – Val av andraspråk bland tre språk – Förordning nr 1 – Artiklarna 1d.1, 27 och 28 f i tjänsteföreskrifterna – Icke-diskrimineringsprincipen – Proportionalitet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 15 september 2016

1.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Allmänna bestämmelser för allmänna uttagningsprov – Rättsakt som inte innehåller nya regler som medför skyldigheter som går utöver vad som följer av unionsrätten – Omfattas inte

(Artikel 263 FEUF)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Meddelande om allmänt uttagningsprov, i vilket valet av andraspråk i uttagningsprovet har begränsats – Omfattas

(Artikel 263 FEUF; tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 1.1 e)

1.      För att bedöma huruvida syftet med berörda texter är att uppställa tvingande regler, vilka kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF, ska hänsyn tas till deras innehåll. Om ett meddelande inte uppställer några specifika eller nya skyldigheter, är meddelandets offentliggörande i sig inte tillräckligt för att dra slutsatsen att meddelandet kan medföra tvingande rättsverkningar.

Vad avser allmänna bestämmelser för allmänna uttagningsprov som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) har offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning, däribland allmänna riktlinjer från kollegiet av förvaltningschefer avseende språkanvändningen i Epsos uttagningsprov, som ingår som bilaga 2 till dessa allmänna bestämmelser, framgår det redan av ordalydelsen av dessa texter att Epso – genom att offentliggöra dem – inte slutgiltigt bestämt vilken språkordning som ska gälla för samtliga uttagningsprov som Epso har bemyndigats att anordna. Det framgår nämligen att de allmänna bestämmelserna och de allmänna riktlinjerna uttryckligen föreskriver att valet av språkordning för varje uttagningsprov ska bestämmas i det meddelande om uttagningsprov som antas när respektive uttagningsförfarande inleds. De aktuella texterna kan således inte anses uppställa några specifika eller nya skyldigheter.

Dessutom och i vilket fall som helst gäller följande. Även om de allmänna bestämmelserna och de allmänna riktlinjerna innehåller överväganden som går ut på att valet av andraspråk i uttagningsprov som anordnas av Epso, och av det språk som ska användas i kommunikationen mellan Epso och de sökande, ska begränsas till att endast omfatta tyska, engelska och franska, så kan dessa överväganden inte tolkas som att det upprättats en språkordning som gäller för samtliga uttagningsprov som anordnas av Epso, eftersom det inte finns någon bestämmelse som ger Epso eller kollegiet av förvaltningschefer befogenhet att upprätta en sådan allmänt giltig språkordning eller att härvid anta principiella regler som endast i undantagsfall får frångås i ett meddelande om uttagningsprov. Det finns härvidlag inget som hindrar Epso från att – för att säkerställa likabehandling och rättssäkerhet – anta och offentliggöra rättsakter såsom de allmänna bestämmelserna och de allmänna riktlinjerna för att visa hur myndigheten avser att i vissa situationer använda sitt utrymme för eget skön enligt dessa bestämmelser. Epso är emellertid bunden av sådana bestämmelser endast i den mån de inte avviker från regler med allmän giltighet som gäller för dess arbetsuppgifter och under förutsättning att Epso, genom att anta dessa bestämmelser, inte har avstått från den befogenhet Epso har att bedöma unionsinstitutionernas och unionsorganens behov, däribland deras behov av språkkunskaper, när Epso anordnar olika uttagningsprov.

De allmänna bestämmelserna och de allmänna riktlinjerna ska således tolkas så, att de på sin höjd utgör meddelanden som anger vilka kriterier Epso avser att tillämpa i valet av språkordning för de uttagningsprov myndigheten har bemyndigats att anordna.

(se punkterna 47, 49, 50, 52, 53, 57 och 58)

2.      Talan om ogiltigförklaring kan väckas mot alla åtgärder, oavsett art eller form, som har vidtagits av unionsinstitutionerna och som är avsedda att ha rättsverkan, det vill säga som medför en förändring av den rättsliga ställningen i förhållande till den situation som rådde innan åtgärderna vidtogs. Rättsakter som inte har bindande rättsverkningar som kan påverka de berördas intressen, däribland bekräftande rättsakter och rena verkställighetsåtgärder, ska således inte bli föremål för domstolsprövning enligt artikel 263 FEUF. Vad närmare rör bekräftande rättsakter ska en rättsakt anses utgöra en ren bekräftelse av en tidigare individuell rättsakt om den inte innehåller några nya uppgifter jämfört med den tidigare rättsakten och den inte har föregåtts av en ny prövning av den situation som adressaten av denna tidigare rättsakt befinner sig i. Detta resonemang kan överföras på rättsakter som inte kan anses utgöra individuella rättsakter, såsom en förordning eller ett meddelande om uttagningsprov. Vad avser rena verkställighetsåtgärder står det klart att sådana åtgärder inte skapar rättigheter eller skyldigheter för tredje man utan vidtas i samband med genomförandet av en tidigare rättsakt med tvingande rättsverkningar, varvid nämnda rättsakts normativa innehåll redan har definierats och slagits fast i densamma.

Syftet med varje enskilt meddelande om uttagningsprov är att uppställa regler för förfarandet i ett eller flera enskilda uttagningsprov, som därigenom meddelas, samt ett regelverk som överensstämmer med tillsättningsmyndighetens syfte. Det är detta regelverk som i förekommande fall införts med stöd av regler med allmän giltighet för anordnande av uttagningsprov som avgör hur det aktuella uttagningsförfarandet ska genomföras, från det att det aktuella meddelandet om uttagningsprov offentliggörs till dess att det publiceras en förteckning över godkända sökande i det aktuella uttagningsprovet. Ett meddelande om uttagningsprov som, med beaktande av unionsinstitutionernas och unionsorganens specifika behov, inrättar ett regelverk för ett visst uttagningsprov, bland annat vad avser språkordningen, och som därmed medför självständiga rättsverkningar, kan således i princip inte anses som en bekräftande rättsakt eller som en ren verkställighetsåtgärd i förhållande till tidigare rättsakter. Även om tillsättningsmyndigheten i förekommande fall – inom ramen för sina uppgifter att anta meddelanden om uttagningsprov – måste följa eller tillämpa regler som förekommer i tidigare rättsakter med allmän giltighet, kvarstår faktum att regelverket för varje uttagningsprov upprättas och specificeras i respektive meddelande om uttagningsprov, vilket således preciserar villkoren för att inneha den eller de aktuella tjänsterna.

Meddelanden om allmänna uttagningsprov, i vilka valet av andraspråk har begränsats, utgör således rättsakter med bindande rättsverkningar vad avser språkordningen för de aktuella uttagningsproven, och därmed rättsakter mot vilka talan kan väckas. Den omständigheten att Europeiska rekryteringsbyrån (Epso), när den antog de aktuella meddelandena, beaktade de kriterier som anges i de allmänna bestämmelserna för allmänna uttagningsprov och allmänna riktlinjer från kollegiet av förvaltningschefer avseende språkanvändningen i Epsos uttagningsprov, till vilka det uttryckligen hänvisas i nämnda meddelanden, påverkar inte detta konstaterande.

(se punkterna 61–64, 66, 67 och 70)