Mål T‑88/09 DEP

Idromacchine Srl m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Förfarande – Fastställande av rättegångskostnader”

Sammanfattning – Tribunalens beslut (första avdelningen) av den 13 januari 2017

1.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Ersättningsgilla kostnader – Begrepp – Nödvändiga kostnader för parterna

(Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 91 och 140 b)

2.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Ersättningsgilla kostnader – Flera advokater har medverkat

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 140 b)

3.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Ersättningsgilla kostnader – Nödvändiga kostnader för parterna – Arvode till en ekonom – Tillåtet i ärenden som avser bedömningar av huvudsakligen ekonomisk karaktär

(Domstolens stadga, artikel 25; tribunalens rättegångsregler, artiklarna 91 och 140 b)

4.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Ersättningsgilla kostnader – Nödvändiga kostnader för parterna – Begrepp – Kostnader för kommunikation mellan två advokater som företräder samma part – Omfattas inte

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 140 b)

5.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Omständigheter som ska beaktas

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 140 b)

6.      Unionsrätt – Principer – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Räckvidd

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47 första stycket)

7.      Unionsrätt – Principer – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Rättegångskostnaderna överstiger ersättningen i huvudmålet – Åsidosättande föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47 första stycket)

8.      Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Fastställande – Dröjsmålsränta

Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 140 b, 170.1 och 170.3)

1.      Se beslutet.

(se punkterna 10–12)

2.      Se beslutet.

(se punkt 17)

3.      När det gäller kostnader avseende sakkunnigutlåtande, kan anlitande av sakkunniga eller ekonomiska experter utöver den juridiska rådgivningen, i ärenden som avser bedömningar av huvudsakligen ekonomisk karaktär, ibland vara nödvändigt och således medföra rättegångskostnader som kan ersättas med tillämpning av artikel 140 b i rättegångsreglerna.

För att detta ska vara fallet krävs att en sådan inblandning är objektivt nödvändig avseende förfarandet. Så kan det bland annat vara när sakkunnigutlåtandet visar sig vara avgörande för utgången i målet, vilket innebär att framställandet av detta av en av parterna har besparat tribunalen mödan att inhämta ett sakkunnigutlåtande inom ramen för sin behörighet att företa undersökningar enligt artikel 25 i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 91 i rättegångsreglerna.

(se punkterna 18 och 19)

4.      Kostnaderna för kommunikationerna mellan två advokater som företräder en och samma part inte är motiverade såsom nödvändiga kostnader.

(se punkt 25)

5.      Se beslutet.

(se punkterna 29, 32, 37 och 43)

6.      Se beslutet.

(se punkt 48)

7.      Utövandet av rätten till domstolsprövning urholkas inte enbart av att den del av rättegångskostnaderna som sökanden själv ska bära överskrider beloppet för den ersättning som tribunalen tilldelat denne i det målet, även om detta skulle få till följd att sökanden fråntogs denna ersättning.

Kostnaderna för företrädande av en advokat ska – förutom om vederbörande beviljats rättshjälp – bäras av var och en som väcker talan vid en domstol som kräver ett sådant företrädande. Den omständigheten att en del av dessa kostnader, i händelse av endast en partiell framgång med talan, kan tillskrivas sökanden följer av den allmänna regeln om fördelning av rättegångskostnaderna i tribunalens rättegångsregler, enligt vilken rättegångsdeltagarna kan förpliktas att helt eller delvis bära sina rättegångskostnader. En tillämpning av dessa bestämmelser kan inte anses utgöra ett åsidosättande av rätten till domstolsprövning, inbegripet i fall då beloppet för de rättegångskostnader som sökanden ska betala, på grund av en stor skillnad mellan det belopp som sökanden yrkat och det belopp som tilldelats av tribunalen, överskrider det belopp som denne tilldelats av tribunalen när det gäller huvudmålet. Det ankommer nämligen på sökanden att, innan talan väcks, överväga riskerna med att väcka talan, vilket innefattar risken att helt eller delvis behöva bära sina rättegångskostnader om talan helt eller delvis ogillas.

(se punkterna 49 och 50)

8.      Se beslutet.

(se punkterna 54 och 55)