Talan väckt den 12 september 2006 - Tyskland mot kommissionen

(Mål T-258/06)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma och C. Schulze-Bahr)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara kommissionens tolkningsmeddelande av den 23 juni 2006 om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden väcker talan mot kommissionens tolkningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling vilket var tillgängligt på kommissionens webbplats den 24 juli 2006 och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 179, s. 2) den 1 augusti 2006.

Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att kommissionen inte var behörig att utfärda det omtvistade tolkningsmeddelandet. Sökanden anför därvid att det omtvistade tolkningsmeddelandet innehåller nya regler för upphandling vilka går utöver vad som följer av gällande gemenskapsrätt. Dessa nya regler får bindande rättsverkningar för medlemsstaterna. Det finns inte några bestämmelser i EG-fördraget som ger kommissionen behörighet att utfärda sådana bestämmelser. Enligt sökandens uppfattning rör det sig i själva verket om utfärdande av lagstiftning.

Sökanden gör vidare gällande att svaranden har åsidosatt den institutionella jämvikten mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen genom att den utfärdat bindande föreskrifter.

Slutligen gör sökanden gällande att förstainstansrätten skall ogiltigförklara det omtvistade tolkningsmeddelandet även om kommissionen var behörig att utfärda detta, eftersom rättssäkerhetsprincipen åsidosatts. Svaranden borde ha stött sig på lämplig rättslig grund och uttryckligen ha hänvisat till denna i den aktuella rättsakten. Kommissionen åsidosatte därigenom även motiveringsskyldigheten enligt artikel 253 EG.

____________