Överklagande ingett den 20 mars 2013 av Reber Holding GmbH & Co. KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 17 januari 2013 i mål T-355/09, Reber Holding BmbH & Co. mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

(Mål C-141/13 P)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Reber Holding GmbH & Co. KG (ombud: O. Spuhler och M. Geitz, Rechtsanwälte )

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Wedl & Hofmann GmbH

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva tribunalens dom av den 17 januari 2013 i mål T-355/09 och ogiltigförklara det beslut som harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd fattade i ärende R 623/2008-4,

i andra hand upphäva den i punkt 1 nämnda domen och återförvisa målet till tribunalen, och

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Tribunalen tolkade begreppet "verkligt bruk" i artikel 42.2 första meningen jämförd med artikel 42.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken så, att det är avhängigt av såväl storleken på omsättningen som antalet försäljningsställen. Denna tolkning är felaktig då det följer av relevant domstolspraxis att det inte krävs att en viss omsättning uppnås för att bruket ska anses verkligt.

Även om tribunalen konstaterat att det med avseende på choklad inte förelåg något rättsbevarande bruk av varumärket "Walzertraum", vilket anförts till stöd för invändningen, räckte det inte med detta konstaterande.

Tribunalen borde även, mot bakgrund av principerna i domen av den 19 juni 2012 i mål C.307/10, REG 2012, s. I-0000, prövat frågan med avseende på handgjorda praliner. Den borde således ha prövat om det företedda materialet angående bruk utgjorde tillräcklig bevisning för rättsbevarande bruk av varumärket "Walzertraum", som invändningen avser, med avseende på handgjorda praliner. Så var definitivt fallet. Tribunalen underlät emellertid att göra denna prövning.

Den överklagade domen utgör vidare ett åsidosättande av den allmänna principen om likabehandling. Särbehandlingen består närmare bestämt i att tribunalen rent generellt, och även med avseende på det varumärke som åberopats till stöd för invändningen, har hänvisat till choklad trots att detta märke har använts för handgjorda praliner. Genom att hänvisa till choklad blev sökanden påtvingad samma kriterier för bedömningen av verkligt bruk som gäller för stora multinationella företag, vilket strider mot principen om likabehandling.

Härav följer att överklagandet ska vinna bifall i sin helhet.

____________