Mål C164/17

Edel Grace
och
Peter Sweetman

mot

An Bord Pleanála

(begäran om förhandsavgörande från Supreme Court (Irland))

”Begäran om förhandsavgörande – Miljö – Direktiv 92/43/EEG – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Artikel 6.3 och 6.4 – Bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett skyddat område – Plan eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område – Vindkraftsprojekt – Direktiv 2009/147/EG – Bevarande av vilda fåglar – Artikel 4 – Särskilda skyddsområden – Bilaga I – Blå kärrhök (Circus cyaneus) – Lämplig livsmiljö som varierar över tid – Tillfällig eller permanent minskning av användbara markområden – Åtgärder som integrerats i projektet och som syftar till att den areal som verkligen är lämpad att utgöra artens livsmiljö inte minskar, eller rentav ökar, under projektets gång”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018

1.        Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser – Skyddsåtgärder – Kompensationsåtgärder – Åtskillnad

(Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3 och 6.4)

2.        Miljö – Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter – Direktiv 92/43 – Särskilda bevarandeområden – Medlemsstaternas skyldigheter – Lämplig bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser – Hänsyn till framtida anläggning av ett nytt habitat, vilket är avsett att kompensera för den förlust av yta med denna livsmiljötyp, samt dess kvalitet, som projektet orsakat – Omfattas inte – Denna anläggning kvalificeras som kompensationsåtgärd – Villkor

(Rådets direktiv 92/43, artikel 6.3 och 6.4)

1.      Se domen.

(se punkt 47)

2.      Artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, ska tolkas så, att när ett projekt ska genomföras inom ett område som utsetts för att skydda och bevara vissa arter, och den areal av området som är lämplig för att tillgodose behoven hos en skyddad art varierar över tid, och det aktuella projektet kommer att medföra att vissa delar av området, tillfälligt eller permanent, inte längre kommer att kunna utgöra en lämplig livsmiljö för arten i fråga, ska den omständigheten att projektet inkluderar åtgärder som – efter det att en lämplig konsekvensbedömning avseende projektet har genomförts och under projektets gång – ska säkerställa att den del av området som konkret kan utgöra en lämplig livsmiljö inte minskar, utan rentav kan öka, inte beaktas vid den bedömning som ska ske enligt punkt 3 i nämnda artikel och som syftar till att garantera att det aktuella projektet inte orsakar skador på området, utan omfattas av, i förekommande fall, punkt 4 i samma artikel.

I detta avseende har domstolen redan slagit fast att åtgärder som integreras i ett projekt och som syftar till att kompensera för dess negativa effekter, inte ska beaktas i samband med bedömningen av projektets konsekvenser i den mening som avses i artikel 6.3 i livsmiljödirektivet (dom av den 15 maj 2014, Briels m.fl., C‑521/12, EU:C:2014:330, punkt 29, och dom av den 21 juli 2016, Orleans m.fl., C‑387/15 och C‑388/15, EU:C:2016:583, punkt 48).

Det är inte förrän det med tillräcklig säkerhet kan konstateras att en åtgärd faktiskt kommer att bidra till att förhindra eventuella skador på området, och således skingra allt rimligt tvivel om att området inte kommer att ta skada av projektet, som en sådan åtgärd kan beaktas vid den lämpliga bedömningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 april 2017, kommissionen/Tyskland, C‑142/16, EU:C:2017:301, punkt 38).

I allmänhet är det svårt att förutse de eventuella positiva effekterna av en framtida anläggning av ett nytt habitat, som är avsett att kompensera för förlusten av en yta med denna livsmiljötyp och kvaliteten på denna inom ett skyddat område, alternativt är det inte möjligt att förutse sådana effekter förrän senare (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 juli 2016, Orleans m.fl., C‑387/15 och C‑388/15, EU:C:2016:583, punkterna 52 och 56 och där angiven rättspraxis).

Det ska framhållas att det inte är den omständigheten att den livsmiljö som är aktuell i det nationella målet ständigt förändras och att området kräver ”dynamisk” förvaltning som ger upphov till tvivel. Däremot beror dessa tvivel på att det har konstaterats att projektet, eventuellt eller med säkerhet, kommer att orsaka skador på området i dess egenskap av livsmiljö och födosöksmiljö, och således på ett av områdets grundläggande särdrag. Det beror även på att konsekvensbedömningen inkluderar framtida fördelar som ska uppstå till följd av åtgärder som, vid tidpunkten för bedömningen, endast var potentiella eftersom de ännu inte hade genomförts till fullo. Med förbehåll för de kontroller som det ankommer på den hänskjutande domstolen att utföra, följer det av ovanstående att det inte var möjligt att förutse dessa fördelar med erforderlig säkerhet när myndigheterna beslutade att bevilja tillstånd för det aktuella projektet.

(se punkterna 50–53 och 57 samt domslutet)