TRIBUNALENS DOM (nionde avdelningen)

den 1 december 2021 (*)

”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar om det muntliga provet i ett uttagningsprov – Tillgång nekas i viss del – Avrundningsmetod för sifferbetygen – Viktningskoefficienter för de olika delarna och delmomenten i det muntliga provet – Sekretess för uttagningskommitténs arbete – Förordning (EU) 2018/1725 – Det saknas delvis anledning att döma i saken”

I mål T‑265/20,

JR, företrädd av advokaterna L. Levi och A. Champetier,

sökande,

mot

Europeiska kommissionen, företrädd av D. Milanowska, C. Ehrbar och H. Kranenborg, samtliga i egenskap av ombud,

svarande,

angående en talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 28 februari 2020 och av den 9 april 2020 om avslag på sökandens ansökan om tillgång till vissa handlingar rörande det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – Handläggare,

TRIBUNALEN (nionde avdelningen)

sammansatt av ordföranden M. J. Costeira samt domarna M. Kancheva och T. Perišin (referent),

justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Dom

 Bakgrund

1        Den 16 december 2018 anmälde sig sökanden, JR, till det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – Handläggare, med referensnummer 35–20/11/2018 (nedan kallat uttagningsprovet), som Europeiska kommissionen anordnade.

2        Den 6 juni 2019 genomgick JR det skriftliga provet i uttagningsprovet. Hon godkändes i detta prov.

3        Den 23 september 2019 genomgick JR det muntliga provet i uttagningsprovet.

4        I avsnitt 4 i avdelning III i meddelandet om uttagningsprov angavs att det muntliga provet för tjänstegrupp AD bestod av två delar, beskrivna enligt följande:

”1. En intervju … för att bedöma

–        de huvuduppgifter som utförts och den kompetens som [sökanden] förvärvat under hans eller hennes yrkesliv, och

–        [sökandens] förmåga och motivation att utföra de arbetsuppgifter som ska utföras på de tjänster som uttagningsprovet ger tillträde till,

2.      en strukturerad presentation [som] består av en genomgång av ett ämne som har samband med ett av Europeiska unionens politikområden.”

5        I nämnda avsnitt preciserades att det övergripande betyget för de två ovannämnda delarna av det muntliga provet utgjordes av ett betyg på mellan noll och 20 poäng, varvid minimikravet var tio poäng.

6        I avsnitt 5 i samma avdelning av meddelandet om uttagningsprov preciserades att uttagningskommittén i reservlistan skulle ta upp namnen på de sökande som hade fått bäst betyg på det muntliga provet samt uppnått det lägsta betyg som krävs för detta prov, upp till det antal godkända sökande som önskades.

7        Genom skrivelse av den 16 december 2019 underrättade kommissionen JR om beslutet att inte uppta henne i reservlistan i uttagningsprovet. I skrivelsen preciserade kommissionen att JR hade erhållit 13/20 på det muntliga provet medan det lägsta nödvändiga betyget för att upptas i reservlistan var 14/20. Kommissionen informerade JR om att uttagningskommittén hade slagit fast att den sammantagna bedömningen av hennes muntliga prov var ”bra” på grundval av tre bedömningsdelar, nämligen sambandet mellan erfarenheten och de krav som uppställes i det interna uttagningsprovet, på vilken JR hade erhållit omdömet ”stark”; förmåga och motivation, på vilken JR hade erhållit omdömet ”stark”; strukturerad presentation om ett ämne, på vilken JR hade erhållit omdömet ”bra”.

8        Genom e-postmeddelande av den 20 december 2019 gav JR till kommissionen in en begäran om omprövning av beslutet av den 16 december 2019 och en ansökan om information och om tillgång till handlingar.

9        Vad gäller den sista delen av ansökan meddelade JR kommissionen att hon önskade få tillgång till följande information och handlingar:

–        detaljerade förklaringar om hur de verbala omdömena hade omvandlats till sifferbetyg, med de betygstabeller som gjorde det möjligt att koppla varje muntligt omdöme till ett betyg uttryckt i siffror,

–        de detaljerade bedömningar som gjorts av JR med avseende på vart och ett av de tre bedömda och betygssatta momenten under det muntliga provet samt motsvarande betygstabell,

–        all relevant information om de betyg som hon hade tilldelats,

–        den viktningsmetod som eventuellt hade använts,

–        den avrundningsmetod som eventuellt hade använts,

–        protokollet och bedömningsformulären avseende hennes muntliga prov och det blädderblock som hon hade använt under detta prov till stöd för sin muntliga presentation (nedan kallat blädderblocket), och

–        alla andra relevanta handlingar avseende hennes prestation vid detta prov.

10      Den 10 januari 2020 skickade kommissionen ett första svar till JR och preciserade att hennes begäran om omprövning hade överlämnats till uttagningskommittén i uttagningsprovet. Kommissionen underströk även att uttagningskommitténs arbete var hemligt, vilket innebar att kommissionen, med förbehåll för de uppgifter som lämnats på JR:s Epsokonto, varken kunde lämna ut bedömningsformulären, uttagningskommitténs rapport eller uttagningskommitténs enskilda medlemmars betyg, även om de hade anonymiserats.

11      Den 31 januari 2020 skickade JR ett e-postmeddelande till kommissionen med rubriken ”Bekräftande ansökan enligt artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1049/2001”, i vilket JR upprepade sin ansökan om tillgång till de handlingar och den information som avses i punkt 9 ovan. Till stöd för ansökan åberopade JR bland annat skäl 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43) och artikel 9.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 2018, s. 39). Vidare hävdade JR att kommissionen inte hade redogjort för skälen till att tillgång till de handlingar och den information som hon hade nämnt i ansökan skulle äventyra sekretessen för uttagningskommitténs överläggningar, att undantagen från rätten till tillgång till handlingar skulle tolkas restriktivt och att JR hade visat att det förelåg ett berättigat intresse av att få tillgång till nämnda handlingar och information, bland annat för att förstå det övergripande betyg som hon hade tilldelats.

12      I ett e-postmeddelande av den 24 februari 2020 angav kommissionen att eftersom det inte i JR:s ansökan av den 20 december 2019 hade hänvisats till förordning nr 1049/2001, hade kommissionen inte behandlat den som en ansökan som omfattades av förordningens tillämpningsområde, utan enligt reglerna om god förvaltningssed. Kommissionen underströk således att dess e-postmeddelande av den 10 januari 2020 till JR inte kunde betraktas som ett svar som omfattas av förordningens tillämpningsområde.

13      Kommissionen underrättade även JR om att i enlighet med förordning nr 1049/2001 registrerade den varje ansökan om tillgång till handlingar med angivande av namn och adress på sökanden i en databas som var tillgänglig för ett relativt stort antal anställda och begärde att JR uttryckligen skulle bekräfta att e-postmeddelandet av den 20 december 2019 skulle behandlas som en sådan ansökan om tillgång till handlingar.

14      Den 28 februari 2020 skickade kommissionen ett e-postmeddelande till JR med rubriken ”Tillgång till dina personuppgifter” (nedan kallat beslutet av den 28 februari 2020). I skrivelsen uppmanade kommissionen JR att konsultera blädderblocket på kommissionens kontor och att kontakta uttagningskommitténs ordförande (nedan kallad uttagningskommitténs ordförande) för att få en muntlig redogörelse för hennes prestation. Dessutom fick JR tillgång till en tabell som visade hur sifferbetygen på mellan 1 och 10, som uttagningskommittén tilldelade, förhöll sig till de verbala omdömena ”otillräcklig”, ”bra”, ”stark”, ”mycket stark”, ”utmärkt” och ”exemplarisk” (nedan kallad omvandlingstabellen). Kommissionen angav att bedömningen av hennes prestationer i samtliga delar av uttagningsprovet hade gjorts i enlighet med denna tabell.

15      Den 4 mars 2020 begärde JR per e-post ett möte för att konsultera blädderblocket och för att få en bedömning från uttagningskommittén av hennes prestation under det muntliga provet.

16      Den 13 mars 2020 skickade JR ett e-postmeddelande till kommissionen i vilket hon upprepade sin ansökan om att få tillgång till blädderblocket och komma i kontakt med uttagningskommitténs ordförande. Hon begärde även att få tillgång till de viktnings- och avrundningsmetoder som uttagningsprovets uttagningskommitté hade använt sig av, eftersom hon ansåg att de utgjorde personuppgifter i och med att de var nära förbundna med hennes slutliga betyg och med omvandlingstabellen, som hon hade tillställts. Hon underströk dessutom att enligt förordning nr 1049/2001 krävdes det inte att ansökan om tillgång till handlingar skulle göras på något särskilt sätt.

17      Genom e-postmeddelande av den 9 april 2020 (nedan kallat beslutet av den 9 april 2020) underrättade kommissionen JR om att den ansåg att viktnings- och avrundningsmetoder omfattades av sekretessen för uttagningskommittéernas arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna).

18      Genom beslut av den 15 april 2020 beslutade uttagningskommittén i uttagningsprovet att inte vidta någon ändring av beslutet av den 16 december 2019 att inte ta upp JR i reservlistan i uttagningsprovet, varvid förevarande beslut fastställdes. Uttagningskommittén preciserade att den före det muntliga provet hade bestämt innehållet i provet, de frågor som skulle ställas, bedömningskriterierna, förfarandet för betygsättning och viktningen av delprovets samtliga moment som nämnts i meddelandet om uttagningsprov.

 Faktiska omständigheter sedan talan väckts

19      Den 16 juli 2020 skickade kommissionen en elektronisk kopia av blädderblocket till JR.

20      Den 22 juli 2020 hölls ett videokonferensmöte mellan JR, uttagningskommitténs ordförande och en representant för kommissionens generaldirektorat för personal och säkerhet. Enligt protokollet från mötet gav uttagningskommitténs ordförande, under mötet, JR en muntlig förklaring med detaljerade bedömningar av hennes prestation vid den muntliga presentationen och under intervjun. Uttagningskommitténs ordförande preciserade även för JR att det muntliga provets moment hade bedömts på grundval av en viktning som det hade beslutats om innan uttagningsprovet inleddes och att avrundningen av poängen hade fastställts till 0,25 poäng.

 Förfarandet och parternas yrkande

21      JR väckte förevarande talan genom en ansökan som inkom till tribunalens kansli den 4 maj 2020.

22      Kommissionen inkom med sitt svaromål till tribunalens kansli den 24 juli 2020.

23      Den 5 oktober 2020 inkom JR med sin replik till tribunalens kansli.

24      Den 17 november 2020 inkom kommissionen med sin duplik till tribunalens kansli.

25      Som en åtgärd för processledning av den 28 april 2021 anmodade tribunalen parterna, i enlighet med artikel 131.1 i tribunalens rättegångsregler, att yttra sig över huruvida JR eventuellt inte längre hade något berättigat intresse av att få saken prövad vad gäller kommissionens beslut att inte ge JR tillgång till de handlingar som hon slutligen fått tillgång till.

26      Kommissionen och JR efterkom denna uppmaning inom utsatt tid.

27      Genom beslut av den 5 maj 2021 anmodade tribunalen kommissionen, med stöd av artikel 91 c i rättegångsreglerna, att förete den handling som innehöll den viktningsmetod som uttagningskommittén hade använt sig av för varje moment i det muntliga provet. Kommissionen efterkom denna begäran inom utsatt tid. I enlighet med artikel 104 i rättegångsreglerna kommunicerades inte denna handling med JR.

28      Sedan domaren B. Berke avlidit den 1 augusti 2021 utsågs en ny domare för att komplettera den dömande sammansättningen, genom beslut av den 18 augusti 2021.

29      Tribunalen (nionde avdelningen) beslutade, med stöd av artikel 106.3 i rättegångsreglerna, att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet.

30      JR har yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara kommissionens beslut av den 28 februari 2020 och av den 9 april 2020, och

–        förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

31      Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta JR att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

 Huruvida JR delvis inte längre har något berättigat intresse av att få saken prövad

32      JR har i svar på åtgärden för processledning av den 28 april 2021 anfört att kommissionen inte förklarade på vilket sätt hennes sammantagna prestation motsvarade det muntliga omdömet ”bra”, hur det omvandlades till sifferbetyget 13 poäng av 20 eller hur avrundningsmetoden hade tillämpats i just hennes fall. JR har understrukit att även om hon formellt mottog omvandlingstabellen, en elektronisk kopia av blädderblocket, den muntliga förklaringen från uttagningskommitténs ordförande och metoden för att avrunda det slutliga sifferbetyget, är de handlingar eller den information som lämnats ofullständiga, eftersom de inte innehåller det instrument som är nära förenat med dem, nämligen den viktningsmetod som använts. JR anser således att hennes ansökan inte har tillmötesgåtts och att hon fortfarande har ett berättigat intresse av att få saken prövad.

33      Kommissionen anser att JR inte längre har något berättigat intresse av att tribunalen prövar kommissionens rättsakter genom vilka ansökan om tillgång till den information och de handlingar som nämnts i punkt 32 ovan avslogs och som JR slutligen fick tillgång till. I enlighet med artikel 131.1 i rättegångsreglerna finns det således enligt kommissionen inte längre anledning att döma i saken avseende dessa handlingar.

34      Tribunalen erinrar om att enligt fast rättspraxis kan en talan om ogiltigförklaring som väckts av en fysisk eller juridisk person endast prövas i den mån som personen har ett berättigat intresse av att den angripna rättsakten ogiltigförklaras. Ett sådant intresse, vilket utgör det väsentliga och främsta villkoret för att ha rätt att väcka talan vid domstol, förutsätter att själva ogiltigförklaringen av rättsakten kan få rättsverkningar och att talan således kan medföra en fördel för den person som har väckt den (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2021, Leino-Sandberg/parlamentet, C‑761/18 P, EU:C:2021:52, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

35      För att säkerställa en god rättskipning ska den som väcker talan ha ett berättigat intresse av att få saken prövad. Ett berättigat intresse av att få saken prövad får inte vara en fråga om en hypotetisk framtida situation (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 september 2015, Mory m.fl./kommissionen, C‑33/14 P, EU:C:2015:609, punkt 56, och dom av den 30 september 2009, Lior/kommissionen och kommissionen/Lior, T‑192/01 och T‑245/04, ej publicerad, EU:T:2009:365, punkt 247).

36      En sökandes berättigade intresse av att få saken prövad, med hänsyn till ändamålet med talan, ska föreligga när talan väcks, vid äventyr av att talan annars avvisas. Saken i målet får inte ha förfallit innan domstolsavgörandet meddelas, och en sökandes berättigade intresse av att få saken prövad måste också bestå fram till denna tidpunkt – vid äventyr av att det beslutas att det saknas anledning att döma i målet – vilket förutsätter att ett bifall till talan kan medföra en fördel för sökanden (se dom av den 30 april 2020, Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych/kommissionen, C‑560/18 P, EU:C:2020:330, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

37      En sökande kan i vissa fall behålla ett intresse av att yrka ogiltigförklaring av den angripna rättsakten för att förmå rättsaktens upphovsman att i framtiden vidta de ändringar som är lämpliga för att förhindra att de rättsstridigheter som den angripna rättsakten påstås vara behäftad med upprepas. För att ett sådant berättigat intresse av att få saken prövad fortsatt ska föreligga krävs emellertid att den åberopade rättsstridigheten kan upprepas i framtiden, oberoende av de faktiska omständigheterna i det aktuella målet (dom av den 4 september 2018, ClientEarth/kommissionen, C‑57/16 P, EU:C:2018:660, punkt 48).

38      Det framgår även av domstolens praxis att det ska göras en konkret bedömning av frågan huruvida en sökande fortfarande har ett berättigat intresse av att få saken prövad, varvid det bland annat ska tas hänsyn till konsekvenserna av den påstådda rättsstridigheten och arten av den skada som sökanden påstår sig ha lidit (dom av den 28 maj 2013, Abdulrahim/rådet och kommissionen, C‑239/12 P, EU:C:2013:331, punkt 65).

39      Det framgår i förevarande fall av handlingarna i målet att kommissionen för det första, genom beslut av den 28 februari 2020, översände omvandlingstabellen till JR (se punkt 14 ovan). För det andra skickade kommissionen, genom e‑postmeddelande av den 16 juli 2020, en elektronisk kopia av blädderblocket till JR (se punkt 19 ovan). För det tredje fick JR, under videokonferensmötet den 22 juli 2020, en muntlig förklaring av uttagningskommitténs ordförande med en detaljerad bedömning av hennes prestation vid den muntliga presentationen och under intervjun (se punkt 20 ovan). För det fjärde överlämnade kommission till henne, under samma möte, den metod för att avrunda betygen som uttagningskommittén hade använt sig av (se punkt 20 ovan).

40      JR erhöll således samtliga handlingar som hon begärt, med undantag endast för den handling som innehöll viktningsmetoden för momenten i det muntliga provet (nedan kallade viktningskoefficienterna). JR har i sin replik anfört att hon fortfarande väntar på att få del av den handlingen.

41      Av detta följer, i motsats till vad JR tycks göra gällande, att hon inte längre har något berättigat intresse av att få kommissionens beslut av den 28 februari 2020 och av den 9 april 2020 prövade i den del tillgång till de handlingar och den information som anges i punkt 39 ovan avslås. JR har gjort gällande att de handlingar och den information som tillställts henne är ofullständiga, eftersom de inte omfattar det instrument som är nära förbundet med dem, det vill säga de viktningskoefficienter som uttagningskommittén i uttagningsprovet hade använt sig av. Detta argument visar just att JR:s ansökan om tillgång till nämnda handlingar och information har bifallits och att hennes berättigade intresse av att få saken prövad endast består i den del talan avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 9 april 2020 i den mån kommissionen avslog hennes ansökan om tillgång till den handling som innehåller viktningskoefficienterna.

42      Vidare framgår det av JR:s yttrande, som nämns i punkt 32 ovan, att hon inte har åberopat något sådant fortsatt intresse av att få saken prövad som avses i den rättspraxis som anges i punkt 36 ovan. I dessa yttranden har JR nämligen inte anfört att den åberopade rättsstridigheten kan upprepas i framtiden. Däremot avser hon att bestrida att uttagningskommitténs förklaringar är tillräckliga vad gäller det betyg som hon tilldelades, vilket är en fråga som går utöver saken i målet.

43      Tribunalen konstaterar följaktligen att saken delvis har förfallit, eftersom JR inte längre har något berättigat intresse av att få saken prövad vad gäller de handlingar som hon har fått tillgång till (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 september 2011, LPN/kommissionen, T‑29/08, EU:T:2011:448, punkt 57).

44      Av detta följer att det saknas anledning att döma i saken såvitt avser JR:s yrkanden om ogiltigförklaring i den del hennes ansökan att få tillgång till den avrundningsmetod som uttagningskommittén använde sig av avslogs genom kommissionen beslut av den 28 februari 2020 och av den 9 april 2020.

45      Följaktligen är ändamålet med talan begränsat till det yrkande som avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 9 april 2020 i den del kommissionen avslog ansökan om tillgång till den handling som innehåller viktningskoefficienterna för de moment i det muntliga provet som anges i meddelandet om uttagningsprov (nedan kallat det angripna beslutet).

 Prövning i sak

 Tillämpliga bestämmelser och grunderna för talan

46      Det ska inledningsvis anges att även om JR i huvudsak grundar sin argumentation på sin rätt att få tillgång till sina personuppgifter, har hon underförstått åberopat ett åsidosättande av rätten till tillgång till handlingar, som infördes genom förordning nr 1049/2001.

47      Vid fastställandet av den rättsliga ramen för förevarande talan saknas det relevans att kommissionen inte ansåg att JR:s ansökan om tillgång till handlingar grundade sig på förordning nr 1049/2001, eftersom villkoret i artikel 6.1 i denna förordning var uppfyllt genom hennes ansökan om information och om tillgång till handlingar som ingavs den 20 december 2019 (se punkterna 8 och 9 ovan).

48      Enligt artikel 6.1 i förordning nr 1049/2001 ska nämligen en ansökan om tillgång till en handling inges i skriftlig form på valfritt sätt, inklusive i elektronisk form, på ett av de språk som anges i artikel 314 i EG‑fördraget och vara tillräckligt utförlig för att institutionen ska kunna identifiera handlingen. Eftersom JR ingav ansökan skriftligen och den var tillräckligt utförlig för att institutionen skulle kunna identifiera de berörda handlingarna, ska den anses som en ansökan grundad på förordning nr 1049/2001, vilket för övrigt framgick av den bekräftande ansökan som hon ingav den 31 januari 2020.

49      Trots rubriken till grunderna i ansökan framgår det följaktligen av JR:s argumentation att hon i förevarande talan i huvudsak har åberopat fyra grunder. De två första grunderna har åberopats uttryckligen och de två sista underförstått.

50      Den första grunden avser åsidosättande av rätten till god förvaltning enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och rätten till tillgång till personuppgifter enligt artikel 17 i förordning 2018/1725. Den andra grunden avser åsidosättande av principen om god förvaltningssed samt av artikel 14.1 och 14.2 och av artikel 17 i förordning 2018/1725. I den tredje grunden har JR gjort gällande att motiveringsskyldigheten har åsidosatts. Som fjärde grund har hon åberopat att rätten till tillgång till handlingar har åsidosatts och att artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna har tolkats felaktigt.

51      Tribunalen anser att det är lämpligt att pröva de två första grunderna tillsammans, eftersom de argument som framförts inom ramen för dessa båda grunder sammanfaller. Därefter ska den tredje och den fjärde grunden prövas var för sig.

 Den första och den andra grunden: Åsidosättande av förordning 2018/1725 och av rätten till god förvaltning

52      Genom den första grunden har JR i huvudsak gjort gällande att kommissionens beslut att avslå hennes ansökan om tillgång till de viktningskoefficienter som uttagningskommittén använde sig av i varje moment i det muntliga provet, med motiveringen att viktningen omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete, innebär ett åsidosättande av rätten till tillgång till personuppgifter och av rätten till god förvaltning.

53      JR anser att den motsvarighetstabell som kommissionen tillställde genom beslutet av den 28 februari 2020 samt de avrundnings- och viktningsmetoder som användes för att tilldela henne det slutliga betyget innehöll personuppgifter.

54      Enligt JR behandlar uttagningskommittén en sökandes personuppgifter under det muntliga provet i ett uttagningsprov genom att lyssna på sökandens svar på frågorna vid bedömningen av personens kvalifikationer mot bakgrund av kraven i meddelandet om uttagningsprov samtidigt som den beaktar motsvarighetstabellen, viktningskoefficienterna och avrundningsmetoden.

55      JR anser att eftersom kommissionen har behandlat hennes personuppgifter i den mening som avses i artikel 3.3 i förordning 2018/1725, har hon rätt att få tillgång till dessa uppgifter om inte något av de undantag som föreskrivs i artikel 25 i förordningen är tillämpligt.

56      JR har slutligen kritiserat kommissionen för att ha åsidosatt hennes rätt till god förvaltning, eftersom det var nödvändigt att ge henne tillgång till handlingarna i ärendet för att hon skulle kunna utöva sin grundläggande rätt till försvar och kunna visa att beslutet att inte ta upp henne på reservlistan var felaktigt.

57      Genom den andra grunden har JR kritiserat kommissionen för att ha åsidosatt sin skyldighet att underlätta utövandet av rätten till tillgång till personuppgifter, i strid med artikel 14.1 och 14.2 och artikel 17 i förordning nr 2018/1725 samt med principen om god förvaltningssed.

58      Kommissionen har bestridit JR:s argument.

59      Vad för det första gäller rätten att få tillgång till personuppgifter erinrar tribunalen om att förevarande talan avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 9 april 2020 i den del det innebär ett avslag på JR:s ansökan att få tillgång till den handling som innehåller viktningskoefficienterna för momenten i det muntliga provet (se punkt 45 ovan).

60      Såsom kommissionen har framhållit kan viktningen av varje moment av delproven i ett uttagningsprov, vilken uttagningskommittén har fastställt innan de inleds och som är tillämplig på samtliga sökande, inte betraktas som en personuppgift om JR.

61      Enligt artikel 3.1 i förordning nr 2018/1725 avser begreppet personuppgifter ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person …; varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet”.

62      I förevarande fall kan de viktningskoefficienter som fastställts för varje moment i det muntliga provet inte anses som en upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person och kan således inte omfattas av begreppet personuppgifter i den mening som avses i artikel 3 led 1 i förordning 2018/1725.

63      Följaktligen är förordning 2018/1725 inte tillämplig på JR:s ansökan om tillgång till den handling som innehåller viktningskoefficienterna för momenten i det muntliga provet. JR:s argument att kommissionen åsidosatte bestämmelserna i förordningen genom att inte ge henne tillgång till nämnda handling kan således inte godtas.

64      Vad för det andra gäller rätten till god förvaltning är unionens institutioner, organ och byråer skyldiga att iaktta de grundläggande rättigheter som garanteras i unionsrätten, till vilka rätten till god förvaltning som slås fast i artikel 41 i stadgan hör (se dom av den 27 mars 2019, August Wolff och Remedia/kommissionen, C‑680/16 P, EU:C:2019:257, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

65      Enligt artikel 41.2 b i stadgan innebär rätten till god förvaltning att var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berättigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet.

66      I förevarande fall ska det för det första konstateras att utväxlingen av e‑postmeddelanden mellan parterna, utlämnandet av vissa handlingar och mötet den 22 juli 2020 visar att kommissionen har visat prov på en stor öppenhet gentemot JR och visat skyndsamhet i behandlingen av JR:s begäran, trots de extraordinära omständigheterna kopplade till covid 19-pandemin.

67      Vidare har JR, såsom kommissionen har understrukit, endast åberopat sin rätt till god förvaltning enligt artikel 41 i stadgan, dock utan att i ansökan framföra några specifika anmärkningar eller argument om tillgången till akten.

68      Slutligen erinrar tribunalen om att JR:s argument att kommissionen har åsidosatt hennes rätt till god förvaltning inte avser det administrativa förfarande som ledde fram till att det angripna beslutet antogs, utan syftar till att bestrida att uttagningskommitténs förklaringar om det betyg som hon tilldelats är tillräckliga och om beslutet att inte ta upp henne på reservlistan. Ett sådant argument är således verkningslös i förevarande talan.

69      Härav följer att talan ska ogillas såvitt avser den första och den andra grunden.

 Den tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten

70      Genom den tredje grunden har JR i huvudsak gjort gällande att kommissionen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet.

71      JR har gjort gällande att det angripna beslutet är bristfälligt motiverat. JR har särskilt kritiserat kommissionen för att ha åberopat undantaget avseende sekretessen för uttagningskommitténs arbete för att vägra att ge henne tillgång till de begärda uppgifterna utan att förklara på vilket sätt tillgången konkret och faktiskt skulle äventyra principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete.

72      JR har i detta avseende hänvisat till punkterna 110 och 111 i domen av den 27 november 2018, VG/kommissionen (T‑314/16 och T‑435/16, EU:T:2018:841).

73      Kommissionen har bestridit JR:s argument.

74      Enligt fast rättspraxis ska den motivering som krävs enligt artikel 296 FEUF vara anpassad till rättsaktens beskaffenhet och av motiveringen ska det klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och så att den behöriga domstolen ges möjlighet att utföra sin prövning (se dom av den 22 mars 2001, Frankrike/kommissionen, C‑17/99, EU:C:2001:178, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

75      I förevarande fall har kommissionen i det angripna beslutet motiverat avslaget på ansökan med följande skäl:

”När det gäller din ansökan om tillgång till viktnings[koefficienterna] och till avrundnings[metoden] föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna … att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt. Principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete syftar till att garantera att uttagningskommittéerna är oberoende och att de utför sitt arbete på ett objektivt sätt, genom att de skyddas från alla former av yttre inblandning och påtryckningar, oavsett om dessa härrör från förvaltningen … själv, från de berörda sökandena eller från utomstående. Denna sekretess hindrar … således spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar av sökandena. Vi anser att viktnings[koefficienterna] och avrundnings[metoden] omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete såsom uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar.”

76      Det ska konstateras att kommissionen motiverade sitt beslut att inte ge tillgång till den handling som innehöll viktningskoefficienterna för det muntliga provets moment med att dessa koefficienter omfattades av sekretessen för uttagningskommitténs arbete såsom uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar av sökandena. I enlighet med den rättspraxis som anges i punkt 74 är kommissionens resonemang således angivet klart och tydligt i det angripna beslutet, så att JR kan få kännedom om skälen för att ansökan avslogs och så att tribunalen ges möjlighet att utföra sin prövning. Av detta följer att motiveringen av det angripna beslutet är tillräcklig.

77      Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden.

 Den fjärde grunden: Åsidosättande av rätten till tillgång till handlingar och en felaktig tolkning av artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna

78      Genom den fjärde grunden har JR i huvudsak kritiserat kommissionen för att ha åsidosatt hennes rätt till tillgång till handlingar genom att ha tolkat principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete, vilken anges i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, felaktigt så att den omfattade viktningskoefficienterna för varje moment i det muntliga provet.

79      JR har gjort gällande att slutsatsen att hennes sammantagna prestation ansågs vara ”bra” inte överensstämde med att hon två gånger hade erhållit det verbala omdömet ”stark” och endast en gång det verbala omdömet ”bra” vad gäller de tre momenten av det muntliga provet och ledde till att hennes sammantagna prestation undervärderades på ett godtyckligt sätt.

80      JR har understrukit att hon inte vet om ett av de två verbala omdömena ”stark” som hon fick, eller till och med båda, vägde tyngre än det verbala omdömet ”bra”. JR har preciserat att om hon utgår från att omvandlingstabellen var den enda tabell som uttagningskommittén använde sig av, kan hon inte fullt ut bedöma om hennes slutliga betyg var korrekt och således inte huruvida beslutet att inte föra upp henne på reservlistan var rättsenligt, utan att även de viktningskoefficienter för varje moment av det muntliga provet som påverkade hennes slutliga betyg lämnas ut till henne.

81      Enligt JR är det nödvändigt att ge henne tillgång till viktningskoefficienterna för varje moment av det muntliga provet för att hon ska kunna utöva sin grundläggande rätt till försvar och kunna visa att beslutet att inte ta upp henne på reservlistan var felaktigt.

82      JR har även anfört att kommissionens ståndpunkt är inkonsekvent. När det är fråga om provtypen med flervalsfrågor redogör nämligen kommissionen i meddelandet om uttagningsprov för den beräkningsmetod som kommer att användas genom att förklara vilka minimipoäng som ska erhållas, de prov som ska poängsättas av 10 eller 20 poäng inklusive viktning och resultat som ska användas för att beräkna det slutliga sifferbetyget.

83      JR har vidare gjort gällande att det angripna beslutet innehåller en felaktig motivering vad gäller tillämpningen av undantaget för sekretessen för uttagningskommitténs arbete på viktningskoefficienterna för momenten i det muntliga provet. JR har understrukit att även om det står uttagningskommittén fritt att fördela de 20 poängen i det muntliga provet mellan momenten, genom att tilldela var och en av de tre momenten en viss vikt, ska inte betydelsen av varje moment ändras under eller efter genomförandet av proven.

84      JR anser att det inte skulle påverka uttagningskommitténs oberoende om viktningskoefficienterna för varje moment av det muntliga provet lämnades ut före eller efter uttagningsprovet. Det skulle dessutom hjälpa sökandena att förbereda sig bättre om de kände till betydelsen av varje fråga.

85      Kommissionen har bestridit JR:s argument.

86      Kommissionen har för det första understrukit att i uttagningsprovens inledande skeden är den relativa betydelsen av varje frågekategori, som går att utläsa från meddelanden om uttagningsprov när det gäller provtypen med flervalsfrågor, inte ett resultat av en jämförande bedömning av sökandena och följaktligen kan uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning och oberoende inte skadas av att på förhand lämna ut information om detta, till skillnad från införandet av viktningskoefficienter mellan olika delar av ett uttagningsprov för att anpassa urvalskriterierna till de faktiska sökandena som ska beaktas tillsammans.

87      Kommissionen har i detta avseende åberopat domen av den 16 september 2013, Höpcke/kommissionen (F-46/12, EU:F:2013:131, punkt 38).

88      I punkt 39 i svaromålet har kommissionen anfört att beslutet om hur varje moment i det muntliga provet ska viktas fattades under uttagningsprovets gång på grundval av en första utvärdering av sökandena till följd av de prov som föregick det muntliga provet. Därefter tillämpades viktningskoefficienterna på samtliga sökande för att säkerställa en fullständig likabehandling. Kommissionen anser följaktligen att JR:s argument att denna viktning inte ingår i de jämförande bedömningarna saknar grund. Kommissionen anser att viktningen, vilket till sin natur är jämförande, av de olika momenten i ett uttagningsprov helt och hållet omfattas av det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén har enligt rättspraxis.

89      I dupliken har kommissionen ändrat denna beskrivning och angett att viktningen av varje moment i det muntliga provet inte beslutades på grundval av en bedömning av sökandena i uttagningsprovet. Kommissionen har understrukit att det faktiskt inte fanns något samband mellan sökandenas prestationer under de prov som föregick det muntliga provet (urvalsproven) och fastställandet av viktningskoefficienterna för de muntliga proven.

90      Kommissionen har preciserat att uttagningskommittén fastställde de viktningskoefficienter som skulle användas vid bedömningen av prestationen på det muntliga provet innan arbetet med förevarande etapp av uttagningsprovet inleddes och utan information om sökandenas identitet eller om deras prestationer i föregående etapp. Dessa koefficienter har dessutom tillämpats på samma sätt på samtliga sökande som fått tillträde till det muntliga provet, med iakttagande av principen om likabehandling.

91      Kommissionen har även hävdat att uttagningskommittén har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning avseende hur proven ska gå till och avseende det detaljerade innehållet i proven och i rättningskriterierna och har i detta avseende åberopat dom av den 19 februari 2004, Konstantopoulou/domstolen (T‑19/03, EU:T:2004:49, punkterna 48 och 60). Denna rättspraxis är tillämplig på fastställandet av viktningskoefficienterna.

92      Kommissionen anser nämligen att om deltagarna i ett uttagningsprov hade tillgång till viktningskoefficienterna för de olika momenten i uttagningsprovet, skulle de få inblick i kärnan av det utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén förfogar över för att utvärdera sökandena, ett utrymme som är vidsträckt och underkastat en mycket begränsad lagenlighetskontroll, genom att hänvisa till dom av den 11 maj 2005, de Stefano/kommissionen (T‑25/03, EU:T:2005:168, punkt 34), och dom av den 8 maj 2019, Stamatopoulos/ENISA (T‑99/18, ej publicerad, EU:T:2019:305, punkt 49). Kommissionen anser att sökandena i ett uttagningsprov då skulle kunna dra slutsatser om valet av viktningskoefficienterna för att ifrågasätta resultatet av uttagningsprovet och exempelvis kunna göra gällande att viktningskoefficienterna hade införts för att gynna en viss kategori av deltagare.

93      Kommissionen har dessutom understrukit att för liknande uttagningsprov kan uttagningskommittéerna besluta att använda viktningskoefficienter som redan tillämpats i tidigare uttagningsprov. Om de återkommande viktningskoefficienterna avslöjades, skulle deltagarna i framtida liknande uttagningsprov i förväg få veta vilka delprov som var viktigast och således gynnas i förhållande till deltagare i tidigare uttagningsprov, vilket på ett konstlat sätt skulle kunna leda till att uttagningskommittén ändrar viktningskoefficienterna.

94      Enligt artikel 15.3 FEUF och artikel 42 i stadgan ska varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, enligt de principer och villkor som ska bestämmas i enlighet med artikel 15.3 FEUF. Enligt artikel 15 andra stycket ska dessa principer och villkor fastställas genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

95      Förordning nr 1049/2001, som antagits med stöd av denna artikel, syftar till att ge allmänheten största möjliga rätt till tillgång till unionsinstitutionernas handlingar, samtidigt som den är föremål för vissa begränsningar, vilka grundar sig på hänsyn till allmänna eller privata intressen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2014, kommissionen/EnBW, C‑365/12 P, EU:C:2014:112, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

96      I skäl 11 i nämnda förordning betonas särskilt nödvändigheten av att ”[i]nstitutionerna bör ges möjlighet att skydda sina interna samråd och överläggningar då detta krävs för att de skall kunna utföra sina uppgifter”.

97      Undantagsbestämmelserna definieras i artikel 4 i förordning nr 1049/2001. Enligt undantaget i artikel 4.3 andra stycket i denna förordning ska institutionerna vägra tillgång till en handling som innehåller yttranden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd inom den berörda institutionen, om utlämnande av handlingen allvarligt skulle undergräva institutionens beslutsförfarande, om det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.

98      Det följer således av artikel 4.3 andra stycket i förordning nr 1049/2001 att de undantagsbestämmelser som föreskrivs grundar sig på en avvägning mellan de intressen som står mot varandra i en viss situation, det vill säga å ena sidan de intressen som gynnas av ett utlämnande av de berörda handlingarna och å andra sidan de intressen som hotas av utlämnandet. Vilket beslut som fattas med anledning av en ansökan om tillgång till handlingar beror på vilket intresse som anses väga tyngst i det enskilda fallet (se dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 75).

99      Om en av unionens institutioner beslutar att avslå en ansökan om att en handling ska lämnas ut med stöd av ett av de undantag som föreskrivs i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 är den således enligt fast rättspraxis i princip skyldig att förklara hur tillgången till handlingen konkret och faktiskt skulle skada det intresse som skyddas av undantaget. Risken för att detta intresse skadas måste vidare rimligen kunna förutses och inte endast vara hypotetisk (dom av den 4 september 2018, ClientEarth/kommissionen, C‑57/16 P, EU:C:2018:660, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

100    Det framgår även av rättspraxis att det i vissa fall står den berörda institutionen fritt att grunda sig på allmänna presumtionsregler, som är tillämpliga på vissa kategorier av handlingar, eftersom allmänna överväganden av liknande slag kan tillämpas på ansökningar om utlämnande av handlingar av samma art (dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 88 och där angiven rättspraxis).

101    När domstolen kom fram till att det förelåg en sådan presumtion, grundade den sig bland annat på det faktum att när de handlingar som begärs utlämnade tillhör ett särskilt område inom unionsrätten, kan tolkningen av undantagen från rätten till tillgång, vilka återfinns i artikel 4 i förordning nr 1049/2001, inte ske utan att hänsyn tas till de specifika regler som styr tillgången till de begärda handlingarna (se dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 90 och där angiven rättspraxis).

102    När de omtvistade frågorna, såsom i förevarande fall, hänför sig till det särskilda området för unionens offentliga förvaltning ska undantaget avseende skyddet för beslutsförfarandet i artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 tolkas med beaktande av principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna (se dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 93).

103    På grundval av en sådan tolkning har kommissionen, i enlighet med de mål som eftersträvas med principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete, rätt att, utan att göra en konkret och individuell prövning av den handling som begärs utlämnad, presumera att utlämnandet av handlingen i princip allvarligt skulle undergräva institutionens beslutsförfarande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 94).

104    Den ovannämnda allmänna presumtionsregeln utesluter dock inte att det kan visas att en viss handling som begärs utlämnad inte omfattas av presumtionen eller att det föreligger ett övervägande allmänintresse av att handlingen lämnas ut i enlighet med artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001 (se dom av den 12 november 2015, Alexandrou/kommissionen, T‑515/14 P och T‑516/14 P, EU:T:2015:844, punkt 96 och där angiven rättspraxis).

105    Det ska således fastställas huruvida viktningskoefficienterna för det muntliga provets moment omfattas av den sekretess som omfattar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och, i förekommande fall, huruvida motiveringen av det angripna beslutet är välgrundad.

106    I artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna föreskrivs att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt.

107    Enligt rättspraxis införs genom artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, som särskilt avser uttagningsförfaranden, principen om sekretess för uttagningskommitténs arbete för att garantera att uttagningskommittéerna är oberoende och att de utför sitt arbete på ett objektivt sätt, genom att de skyddas från alla former av yttre inblandning och påtryckningar, oavsett om dessa härrör från förvaltningen själv, från de berörda sökandena eller från utomstående. Denna sekretess hindrar således spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar av sökandena (dom av den 28 februari 1980, Bonu/rådet, 89/79, EU:C:1980:60, punkt 5).

108    En uttagningskommittés arbete omfattar i allmänhet minst två olika stadier, nämligen för det första en bedömning av ansökningarna för att sortera ut de sökande som får delta i uttagningsprovet och, för det andra, en prövning av sökandenas lämplighet för den tjänst som ska tillsättas, för att upprätta en reservlista (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

109    Det andra stadiet av uttagningskommitténs arbete är framför allt av jämförande art och omfattas därför av den sekretess som gäller för detta arbete (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkterna 27 och 28 där angiven rättspraxis).

110    De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före delproven utgör en integrerad del av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende de sökandes respektive meriter. Kriterierna har nämligen till uppgift att i sökandenas intresse säkerställa en viss homogenitet i uttagningskommitténs bedömningar, särskilt när det är fråga om ett stort antal sökande. Dessa kriterier omfattas således av överläggningssekretess på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 29).

111    De jämförande bedömningar som uttagningskommittén gör återspeglas i de betyg som den ger de sökande. Dessa betyg är uttryck för de subjektiva bedömningar som gjorts med avseende på var och en av dem (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 30).

112    Enligt rättspraxis har uttagningskommittén ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den utför sitt arbete. Om det inte anges några kriterier för betygssättningen i meddelandet om uttagningsprov, får uttagningskommittén följaktligen fastställa sådana kriterier, och om sådana anges i meddelandet utan att det anges hur dessa ska viktas, får uttagningskommittén bestämma hur viktningen ska ske (se dom av den 11 december 2012, Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, EU:F:2012:178, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

113    Av detta följer att när det i ett meddelande om uttagningsprov inte anges hur viktningen av varje bedömningskriterium som är tillämpligt på ett visst delprov ska göras, är uttagningskommittén behörig att besluta på vilket sätt det totala antalet poäng som en sökande kan erhålla på detta delprov enligt meddelandet ska fördelas mellan de olika delarna av provet, med hänsyn till den vikt som uttagningskommittén tillmäter dessa delar i förhållande till de tjänster som ska tillsättas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2012, Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, EU:F:2012:178, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

114    I förevarande fall ansåg uttagningskommittén, i enlighet med meddelandet om uttagningsprov, att det muntliga provet skulle bedömas i förhållande till två delar (intervju och strukturerad presentation) och att den del som avsåg intervjun skulle bedömas i förhållande till två delmoment (yrkeserfarenhet och motivation). De tre kvalitativa poäng som kommissionen gav JR bestod av tre bedömningskriterier, varav två avsåg den första delen av det muntliga provet (intervjun) och en avsåg den andra delen av det muntliga provet (strukturerad presentation).

115    Kommissionen har inte bestridit att uttagningskommittén inte har vägt alla moment av det muntliga provet lika. Såsom framgår av punkt 18 ovan antog uttagningskommittén en viktningskoefficient för varje moment i det muntliga provet. De aktuella viktningskoefficienterna tillämpades på uttagningskommitténs bedömningar av sökandenas prestationer i dessa moment för att erhålla ett vägt medelvärde av dessa bedömningar.

116    För att bedöma huruvida de aktuella viktningskoefficienterna omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, ska det kontrolleras huruvida uttagningskommittén, när den fastställde viktningskoefficienterna, gjorde bedömningar av personlig eller jämförande art, i enlighet med den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 108–111 ovan.

117    Såsom framgår av punkterna 89 och 90 ovan preciserade kommissionen att viktningskoefficienterna inte hade fastställts på grundval av en bedömning av sökandena i uttagningsprovet. Uttagningskommittén hade fastställt koefficienterna innan den påbörjade arbetet med det muntliga provet och utan att ha tillgång till information om sökandenas identitet eller om deras prestationer i föregående etapp. Dessa koefficienter hade dessutom tillämpats enhetligt på samtliga sökande som godkänts till det muntliga provet, med iakttagande av principen om likabehandling.

118    Härav följer att viktningskoefficienterna för varje moment av det muntliga provet inte är en del av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden, eftersom de har använts efter det att alla uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar av sökandena har spridits i den mening som avses i den rättspraxis som anges i punkt 107 ovan, vilka skyddas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete.

119    Viktningskoefficienterna kan inte heller anses utgöra kriterier för rättning i den mening som avses i den rättspraxis som anges i punkt 110 ovan.

120    Det ska påpekas att de ”rättningskriterier” som avses i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), vägleder uttagningskommittén vid bedömningen av sökandenas prestationer under de olika delproven i ett uttagningsprov och de eventuella momenten i varje delprov. De utgör ett hjälpmedel som uttagningskommittén använder sig av när den gör en subjektiv bedömning av dessa prestationer för att säkerställa att dess bedömningar är enhetliga. Såsom domstolen slog fast i nämnda dom ingår dessa kriterier i uttagningskommitténs jämförande bedömningar av sökandenas respektive meriter och ska följaktligen förbli hemliga (se punkt 110 ovan). För att på ett fullständigt objektivt och fritt sätt kunna bedöma sökandena måste uttagningskommittén nämligen kunna strukturera sitt arbete genom att vid behov anta kriterier och underkriterier som i förekommande fall viktas mot varandra.

121    De koefficienter som en uttagningskommitté har fastställt för att vikta de moment som ingår i ett delprov och som anges i meddelandet om uttagningsprov fyller däremot inte samma funktion som de rättningskriterier som avses i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276). Dessa koefficienter är nämligen inte avsedda att bidra till den jämförande bedömningen av de sökandes prestationer i det aktuella delprovet. De fastställs av uttagningskommittén för att uttrycka den relativa betydelse som den tillmäter de olika momenten i ett delprov i det övergripande betyg som en sökande ges för hela detta delprov.

122    I enlighet med den rättspraxis som anges i punkt 112 ovan omfattas visserligen fastställandet av viktningen av varje moment i ett delprov, såsom kommissionen har gjort gällande, av uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning. Det ankommer således på uttagningskommittén att efter eget skön avgöra huruvida en viss del av det muntliga provet väger tyngre än en annan vid beräkningen av sökandenas slutliga betyg för detta delprov.

123    Detta innebär emellertid inte att viktningen ska vara hemlig. Det framgår nämligen inte av domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), att enbart den omständigheten att uttagningskommittén har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning inom ramen för sitt arbete räcker för att dra slutsatsen att alla omständigheter som rör den metod som använts för att fastställa det övergripande betyget, som avgör om en person har klarat ett uttagningsprov, omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete.

124    Såsom det har erinrats om i punkt 107 ovan har domstolen slagit fast att denna sekretess uteslöt spridning av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden och av alla uppgifter som rörde personliga eller jämförande bedömningar av sökandena.

125    Uttagningskommitténs beslut att vikta momenten i ett delprov ska skiljas från deras bedömning av provdeltagarnas lämplighet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juli 2016, GY/kommissionen, F-123/15, EU:F:2016:160, punkt 51).

126    En sådan viktning utgör nämligen inte en personlig eller jämförande bedömning av sökandenas respektive meriter, eftersom ett sådant beslut inte kräver att uttagningskommittén gör en bedömning av deras kunskaper och lämplighet. Tvärtom bestäms vikten av varje moment i det muntliga provet på ett objektivt sätt före provet, utifrån den betydelse som uttagningskommittén tillmäter den för de tjänster som ska tillsättas.

127    Av det ovan anförda följer att viktningskoefficienterna inte kan omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete, eftersom de inte innehåller bedömningar av personlig eller jämförande art. De utgör helt enkelt matematiska värden som återspeglar den vikt som de olika momenten i det muntliga provet ska tillmätas vid beräkningen av varje sökandes slutliga betyg.

128    Det framgår för övrigt av rättspraxis att även om uttagningskommittén, vid motiveringen av att en sökande underkänts i ett prov, inte är skyldig att precisera vilka av sökandens svar som bedömts som otillräckliga eller förklara varför dessa svar bedömts som otillräckliga, innebär inte sekretessen för uttagningskommitténs arbete och dess stora utrymme för skönsmässig bedömning att de sökande i ett uttagningsprov som begär det i förekommande fall inte kan få ta del av de poäng som erhållits i varje moment i det muntliga provet som nämns i meddelandet om uttagningsprov (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2010, Wybranowski/kommissionen, F-17/08, EU:F:2010:83, punkterna 98 och 99 och där angiven rättspraxis). Det ska även påpekas att det redan har slagits fast att motiveringsskyldigheten inte har åsidosatts när sökanden har kunnat få tillgång till uppgifter om bland annat viktningen av de bedömningskriterier som nämnts i ett meddelande om uttagningsprov med avseende på det muntliga prov som anges däri (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2010, Wybranowski/kommissionen, F-17/08, EU:F:2010:83, punkterna 104 och 106).

129    I förevarande fall framgår det av granskningen av den handling som ingetts till tribunalen inom ramen för den åtgärd för bevisupptagning som nämns ovan i punkt 27 att handlingen innehåller viktningskoefficienterna för det muntliga provets två delar som anges i meddelandet om uttagningsprov (intervju och strukturerad presentation) samt viktningskoefficienterna för de två delmoment i intervjun som också föreskrivs i meddelandet om uttagningsprov (yrkeserfarenhet och motivation). Handlingen innehåller även information om de rättningskriterier som uttagningskommittén använt för att bedöma sökandenas prestationer i varje del av det muntliga provet och viktningen av vart och ett av dessa kriterier.

130    Viktningskoefficienterna för de två delarna av det muntliga provet (intervju och strukturerad presentation) och viktningskoefficienterna för de två delmomenten i intervjun (yrkeserfarenhet och motivation) ingår inte i de personliga eller jämförande bedömningar som uttagningskommittén gör för att bedöma sökandenas prestationer, i enlighet med den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 108–111 ovan. De kan följaktligen inte omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

131    Information om de rättningskriterier som uttagningskommittén använt sig av för att bedöma sökandenas prestationer i varje del av det muntliga provet och viktningen av vart och ett av dessa kriterier omfattas däremot av sekretessen för uttagningskommitténs arbete, enligt den rättspraxis som anges i punkt 110 ovan, eftersom de ingår i de jämförande bedömningar av sökandenas respektive meriter som uttagningskommittén ska göra.

132    I artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 föreskrivs att om enbart delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, ska övriga delar av handlingen lämnas ut.

133    Enligt rättspraxis ska prövningen av huruvida det kan beviljas tillgång till delar av en av institutionernas handlingar göras mot bakgrund av proportionalitetsprincipen, enligt vilken det krävs att undantagen inte överskrider gränserna för vad som är lämpligt och nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 6 december 2001, rådet/Hautala, C‑353/99 P, EU:C:2001:661, punkterna 27 och 28).

134    Det framgår av lydelsen av artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 att en institution är skyldig att pröva om det är möjligt att ge tillgång till delar av de handlingar som en ansökan om tillgång avser, genom att begränsa ett eventuellt avslag på ansökan till att endast avse sådana uppgifter som omfattas av de aktuella undantagen. Institutionen ska lämna ut delar av handlingarna om institutionens syfte, när den vägrar att ge tillgång till handlingen, kan uppnås även då institutionen begränsar sig till att dölja de avsnitt som kan skada det skyddade allmänna samhällsintresset (se dom av den 25 april 2007, WWF European Policy Programme/rådet, T‑264/04, EU:T:2007:114, punkt där angiven rättspraxis).

135    Kommissionen borde följaktligen ha beviljat tillgång till delar av den handling som innehöll viktningskoefficienterna för momenten i det muntliga provet, vilket kommissionen vägrade med hänvisning till att nämnda handling i sin helhet omfattades av sekretessen för uttagningskommitténs arbete.

136    Mot bakgrund av det ovan anförda ska talan bifallas såvitt avser den fjärde grunden och det angripna beslutet ogiltigförklaras i den del det innebär avslag på ansökan om tillgång till den handling som innehåller de viktningskoefficienter för det muntliga provets två delar (intervju och strukturerad presentation) som anges i meddelandet om uttagningsprov samt till de två delmoment av intervjun som också anges i meddelandet om uttagningsprov (yrkeserfarenhet och motivation), med undantag för informationen om de rättningskriterier som uttagningskommittén använde för det muntliga provet samt viktningen för vart och ett av dessa kriterier.

 Rättegångskostnader

137    Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. JR har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna i den del som avser delvis ogiltigförklaring av beslutet av den 9 april 2020. Eftersom kommissionen har tappat målet, ska JR:s yrkande bifallas. Enligt artikel 137 i rättegångsreglerna ska dessutom tribunalen i mål där det saknas anledning att döma i saken besluta om rättegångskostnaderna enligt vad den finner skäligt. Med hänsyn till de överväganden som har föranlett tribunalen att slå fast att det delvis saknas anledning att döma i målet, anser tribunalen att det är skäligt att besluta att kommissionen även ska ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till denna del.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (nionde avdelningen)

följande:

1)      Det saknas anledning att döma i saken avseende JR:s yrkanden om ogiltigförklaring av Europiska kommissionens beslut av den 28 februari 2020 och av den 9 april 2020 i den del kommissionen avslog hennes ansökan att få tillgång till den metod för att avrunda sifferbetygen som uttagningskommittén i det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – 1 – Handläggare använde sig av.

2)      Kommissionens beslut av den 9 april 2020 ogiltigförklaras i den del kommissionen inte beviljade tillgång till den handling som innehöll viktningskoefficienterna för det muntliga provets två delar (intervju och strukturerad presentation), vilka anges i meddelandet om det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – 1 – Handläggare, och de två delmoment i intervjun (yrkeserfarenhet och motivation) som också anges i detta meddelande om uttagningsprov.

3)      Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

Costeira

Kancheva

Perišin

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 1 december 2021.

Underskrifter


*      Rättegångsspråk: franska.