BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(ensamdomare)

den 12 juli 2013

Mål F‑32/12

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Artikel 34.1 i rättegångsreglerna – Ansökan inlämnad per telefax inom fristen och undertecknad med hjälp av en stämpel eller en annan återgivningsmetod av advokatens underskrift – Talan väckt för sent – Uppenbart att talan ska avvisas”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, varigenom Luigi Marcuccio yrkar bland annat ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut att avslå hans begäran av den 4 januari 2011, samt utbetalning av 3 174,87 euro, det vill säga en fjärdedel av rättegångskostnaderna i det förfarande som utmynnade i personaldomstolens dom av den 9 juni 2010 i mål F‑56/09, Marcuccio mot kommissionen, jämte dröjsmålsränta och löpande vite. Innan ansökan avsändes per post skickades den även per fax den 7 mars 2012, i form av en handling som framställdes som en kopia av originalansökan som skickats per post.

Avgörande:      Talan avvisas. Luigi Marcuccio ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som förorsakats Europeiska kommissionen.

Sammanfattning

Tjänstemän – Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Egenhändig namnteckning av en advokat – Formföreskrift som ska tillämpas strikt – Ansökan inlämnad via fax – Advokatens namnteckning återges med hjälp av en stämpel eller med hjälp av en annan återgivningsmetod – Dagen för erhållande av fax kan inte beaktas vid bedömningen av om fristen för att väcka talan har iakttagits – Den vederbörligen undertecknade ansökan inkom för sent – Uppenbart att talan ska avvisas

(Domstolens stadga, artikel 21, personaldomstolens rättegångsregler, artikel 34.1, tjänsteföreskrifterna, artikel 91.3)

Kravet på en egenhändig underskrift i den mening som avses i artikel 34.1 första stycket i personaldomstolens rättegångsregler syftar till att, av hänsyn till rättssäkerheten, säkerställa att ansökan är äkta och till att utesluta risken att den i själva verket inte har upprättats av en person som saknar behörighet. Kravet är således att anse som en väsentlig formföreskrift som ska tillämpas strikt, vilket innebär att talan ska avvisas om kravet inte är uppfyllt. Att på ett indirekt och mekaniskt sätt ”underteckna” ansökan genom att förse ansökan med den av sökanden befullmäktigade advokatens namnstämpel gör det inte i sig möjligt att konstatera att det verkligen är advokaten själv som har undertecknat den aktuella ansökan.

En ansökan som lämnats in via fax och som undertecknats med hjälp av en stämpel som återger advokatens namnteckning eller med hjälp av en annan återgivningsmetod är inte egenhändigt undertecknad av den sökandes advokat i strid med vad som föreskrivs i artikel 34.1 första stycket i personaldomstolens rättegångsregler och ska därför avvisas.

Dagen då denna handling emottogs per fax kan därför inte beaktas vid bedömningen av huruvida den frist för att väcka talan som föreskrivs i artikel 91.3 i tjänsteföreskrifterna har iakttagits. Den enda ansökan som härvid kan beaktas är den som inkom till personaldomstolens kansli och som är egenhändigt undertecknad av sökandens advokat.

När ansökan inkommer till kansliet efter det att fristen för att väcka talan har löpt ut ska den anses ha kommit in för sent och talan ska avvisas.

(se punkterna 28, 29, 32 och 33)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 23 maj 2007, parlamentet mot Eistrup, T‑223/06 P, punkt 50