Under dessa omständigheter anser domstolen att de medlemsstater som har överlämnat handlingar till kommissionen med tillstyrkan till utsläppande på marknaden av GMO är bundna av sitt yttrande och skall tillämpa kommissionens beslut. Nya uppgifter som visar att denna GMO utgör en risk för människors hälsa och för miljön kan emellertid berättiga till att förfarandet för utsläppande på marknaden stoppas i avvaktan på ett nytt beslut av kommissionen.
En kungörelse från det franska jordbruks-, fiskeri- och livsmedelsministeriet av den 5 februari 1998 ger i enlighet med den franska lagstiftning som är i kraft tillstånd till saluföring av utsäde från vissa genetiskt modifierade majsarter som tillverkas av företaget Novartis Seeds SA.
I gemenskapsrätten föreskrivs för övrigt en mekanism för utvärdering av de risker för människors hälsa och för miljön som avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer (GMO) innebär.
I det gemenskapsdirektiv som är i fråga föreskrivs nämligen att flera undersökningsled skall genomföras av de nationella myndigheterna eller av gemenskapsorgan innan medgivande ges till ett eventuellt utsläppande på marknaden som är giltigt över hela gemenskapsterritoriet.
Greenpeace France och andra sammanslutningar gav till franska Conseil d'État in en begäran om att kungörelsen av den 5 februari 1998 skulle ogiltigförklaras. Den högsta franska rättsinstansen ansåg att de argument som anförts av sammanslutningarna föreföll sakligt grundade och kunde motivera en ogiltigförklaring av denna kungörelse, på grund av att den skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser, varför den domstolen beslutade om uppskov med tillämpningen av kungörelsen.
Conseil d'Etat har i sak frågat Europeiska gemenskapernas domstol om det manöverutrymme som en medlemsstat förfogar över när det gäller de mekanismer som inrättats genom gemenskapsdirektivet.
Domstolen analyserar dessa mekanismers olika led med avseende på försiktighetsprincipen.
Om de behöriga nationella myndigheterna, till vilka ett företag har gett in en begäran om att få släppa ut en GMO på marknaden, inte avslår denna begäran är de skyldiga att översända handlingarna till kommissionen med tillstyrkan. Domstolen anser att de nationella myndigheter som vänder sig till kommissionen på detta stadium har alla möjligheter att bedöma riskerna. Företaget måste nämligen lämna upplysningar om de risker som produkten innebär för människors hälsa eller för miljön.
När ärendet väl har överlämnats till kommissionen föreskrivs en frist inom vilken de behöriga nationella myndigheterna i andra medlemsstater har möjlighet att yttra sig. Kommissionen har inte anledning att ta ställning om inte en av de behöriga nationella myndigheterna anmäler invändningar.
Även i detta avseende anser domstolen att försiktighetsprincipen kommer till uttryck i detta gemenskapsled i förfarandet. Domstolen erinrar nämligen om att de andra behöriga nationella myndigheterna, och i förekommande fall, vid oenighet, de olika kommittéer som konsulteras (vetenskapliga kommittén för foder, vetenskapliga kommittén för livsmedel, vetenskapliga kommittén för bekämpningsmedel), har möjlighet att bedöma eventuella risker.
Domstolen tillägger att när som helst under förfarandet, såväl under den nationella delen av förfarandet som på gemenskapsstadiet, skall det berörda företaget omedelbart underrätta den behöriga nationella myndigheten om nya uppgifter som gör det möjligt att bättre bedöma de risker som produkten innebär för människors hälsa och för miljön. Även efter tillstånd till utsläppande på marknaden kan för övrigt varje behörig nationell myndighet som har grundad anledning att anta att produkten utgör en risk begränsa eller förbjuda användningen av produkten i fråga inom sitt territorium och skall underrätta kommissionen därom.
Under dessa omständigheter anser domstolen att en medlemsstat som har överlämnat begäran med tillstyrkan är skyldig att ge tillstånd till utsläppande på marknaden av en GMO efter att kommissionen har fattat ett positivt beslut. Inte desto mindre anser domstolen att det system för skydd som inrättats genom direktivet innebär att den berörda medlemsstaten kan underlåta att ge sitt medgivande till utsläppande på marknaden för det fall nya uppgifter visar på att risk föreligger efter det att kommissionen har fattat sitt beslut. I ett sådant fall skall medlemsstaten underrätta kommissionen för att denna skall kunna fatta ett nytt beslut mot bakgrund av dessa nya uppgifter.
För övrigt, när en nationell domstol konstaterar eventuella fel i förfarandet för bedömning av begäran om utsläppande på marknaden som är sådana att översändandet av handlingarna till kommissionen med tillstyrkan kan vara rättsstridigt, skall enligt domstolen den nationella domstolen begära ett förhandsavgörande. Europeiska gemenskapernas domstol är nämligen ensam behörig att uttala sig om lagenligheten av en gemenskapsrättsakt. Om det fastställs att fel har begåtts under förfarandets nationella del, kan domstolen ogiltigförklara det gemenskapsbeslut som det nationella medgivandet har gett upphov till.
Detta är en icke officiell handling, avsedd för pressen, som inte är bindande för domstolen. Meddelandet finns tillgängligt på samtliga språk
Domen i fulltext finns tillgänglig på domstolens hemsida på Internet www.curia.eu.int från och med i dag omkring 15.00.
För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Fionnuala Connolly, tel: +352 - 4303 3355 fax: +352 - 4303 2668.