Domstolen undersöker huruvida en ersättning för obekväm arbetstid och de ekonomiska konsekvenserna av en arbetstidsförkortning är omständigheter som skall beaktas vid en lönejämförelse mellan män och kvinnor
Kristina Ellmén och Kia Wetterberg är barnmorskor vid regionsjukhuset i Örebro, med en grundlön på 17 400 SEK och 16 600 SEK per månad. Lennart Persson är klinikingenjör vid samma sjukhus. Hans månatliga grundlön är 19 650 SEK.
Kristina Ellmén och Kia Wetterberg erhåller dessutom ersättning för obekväm arbetstid, eftersom de på grund av systemet med kontinuerligt treskift bland annat arbetar nattetid. Deras arbetstid per vecka är 34 timmar och 20 minuter. Den ordinarie arbetstiden per vecka för en heltidsanställd är i genomsnitt 40 timmar.
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har väckt talan vid Arbetsdomstolen och för de två barnmorskornas räkning yrkat skadestånd för lönediskriminering, med motiveringen att det arbete barnmorskorna utfört är likvärdigt klinikingenjörens. JämO begär att löneskillnaderna skall jämnas ut.
Arbetsdomstolen har ställt frågor till Europeiska gemenskapernas domstol för att få klarhet i huruvida ersättningen för obekväm arbetstid och de ekonomiska konsekvenserna av barnmorskornas arbetstidsförkortning skall ingå i beräkningen av underlaget för lönejämförelsen. Landstinget anser att dessa två faktorer skall beaktas och att det därigenom inte föreligger diskriminering.
Domstolen erinrar först och främst om att principen om lika lön för kvinnor och män utgör en grundläggande gemenskapsrättslig princip: samma arbete eller ett arbete som tillerkänns samma värde skall avlönas på samma sätt, oavsett om det utförs av en man eller en kvinna.
Domstolen medger att ersättning för obekväm arbetstid omfattas av begreppet lön i den mening som avses i gemenskapsrätten. Det förhållandet att ersättningen för obekväm arbetstid varierar från månad till månad, beroende på när på dygnet som arbetet har utförts, försvårar emellertid möjligheten att göra en meningsfull jämförelse mellan barnmorskornas och klinikingenjörernas grundlön per månad.
Enligt domstolen ankommer det således på Arbetsdomstolen att kontrollera om den statistik som finns tillgänglig visar att en betydligt större andel kvinnor än män arbetar som barnmorskor, för att bedöma om det föreligger en eventuell indirekt könsdiskriminering. I ett sådant fall åligger det arbetsgivaren att visa att det föreligger sakliga skäl som helt saknar samband med könsdiskriminering och som berättigar till den konstaterade löneskillnaden.
Domstolen anser dessutom att de ekonomiska konsekvenserna av hur vissa arbetsvillkor fastställs inte skall beaktas vid beräkningen av underlaget för lönejämförelsen. Det ankommer emellertid på arbetsgivaren att visa att dessa skillnader i arbetstid mellan de grupper som skall jämföras utgör ett sakligt skäl som helt saknar samband med diskriminering på grund av kön.
Detta är en icke officiell handling, avsedd för pressen, som inte är bindande för domstolen. Meddelandet finns tillgängligt på svenska
Internet www.curia.eu.int
För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Fionnuala Connolly, tel: +352 - 4303 3355 fax: +352 - 4303 2668.