Press- och informationsavdelningen

PRESSMEDDELANDE nr 49/00

den 6 juli 2000

Domstolens dom i mål C-407/98

Katarina Abrahamsson, Leif Anderson mot Elisabet Fogelqvist

VID TJÄNSTETILLSÄTTNING INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN FÅR INTE KVINNOR AUTOMATISKT GES FÖRETRÄDE ENDAST PÅ GRUND AV ATT DE ÄR UNDERREPRESENTERADE OM DERAS KVALIFIKATIONER OBJEKTIVT SETT INTE ÄR LIKVÄRDIGA MED DE KVALIFIKATIONER SOM MANLIGA SÖKANDE HAR


Den svenska lagstiftning som föreskriver automatiska åtgärder till fördel för kvinnor i fråga om tillgång till tjänst inom den offentliga sektorn, även när kvinnornas kvalifikationer inte är likvärdiga med de kvalifikationer som männen har, strider mot gemenskapsrätten. Domstolen erinrar om att det inte strider mot gemenskapsrätten att ge kvinnor med likvärdiga kvalifikationer företräde i syfte att uppnå jämvikt, förutsatt att det görs en objektiv bedömning av varje enskild ansökan.

16.Den 3 juni 1996 ledigförklarade Göteborgs universitet en professur i hydrosfärvetenskap. I annonsen angavs att tillsättningen av tjänsten avsågs vara ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetslivet och att positiv särbehandling kunde komma att tillämpas enligt den svenska förordningen.

18. Den vetenskapliga tjänsteförslagsnämnden, som skulle föreslå universitets rektor den lämpligaste sökanden, rangordnade sökandena och valde Georgia Destouni som nummer ett, Leif Anderson som nummer två och Elisabet Fogelqvist som nummer tre. Vid valet beaktades såväl de vetenskapliga meriterna som kraven på positiv särbehandling i den svenska lagstiftningen.

14.I den svenska lagstiftningen föreskrivs nämligen att vid tillsättning av professorstjänster skall nödvändigheten av att ge sökande av underrepresenterat kön företräde beaktas, om det behövs för att en sökande av det underrepresenterade könet skall utses och förutsatt att skillnaden mellan sökandenas kvalifikationer inte är så stor att det skulle stå i strid med kravet på saklighet vid tillsättningen.

19.Georgia Destouni föreslogs av tjänsteförslagsnämnden, som uttryckligen angav att beslutet att utse henne inte stred mot kravet på saklighet, men sedan hon återkallat sin ansökan till anställningen, återremitterade rektorn ärendet till tjänsteförslagsnämnden, vilken ansåg att skillnaden mellan de två kvarvarande sökandena var betydande.

20.Rektorn beslutade dock den 18 november 1997 att förordna Elisabet Fogelqvist att vara innehavare av professuren.

Detta beslut har överklagats till svensk förvaltningsmyndighet (Överklagandenämnden för högskolan) av Leif Anderson och Katarina Abrahamsson, två sökande som inte tillsattes till tjänsten.

Överklagandenämnden har frågat Europeiska gemenskapernas domstol om den svenska lagstiftningen är förenlig med gällande gemenskapslagstiftning i fråga om likabehandling av kvinnor och män.

43Domstolen erinrar först om sin tidigare rättspraxis, enligt vilken en åtgärd som syftar till att i första hand befordra kvinnliga sökande inom de delar av den offentliga sektorn där kvinnor är underrepresenterade anses vara förenlig med gemenskapsrätten

45.Domstolen konstaterar att den svenska lagstiftningen gör det möjligt att ge företräde åt en sökande av underrepresenterat kön, vars kvalifikationer för tjänsten visserligen är tillräckliga, men inte likvärdiga med de kvalifikationer som andra sökande av motsatt kön har.

47.-49.Domstolen påpekar att bedömningen av kvalifikationerna under urvalsförfarandet inte har gjorts utifrån klara och tillförlitliga kriterier (tjänsteår, ålder, dagen för senaste befordran, familjesituation eller partnerns inkomst...). Risken för en godtycklig bedömning av de sökandes kvalifikationer kan således inte uteslutas genom att kriterierna tillämpas på ett öppet sätt.

52.Denna lagstiftning ger automatiskt företräde åt sökande av underrepresenterat kön om dessa har tillräckliga kvalifikationer. Det enda villkor som uppställs är att skillnaden mellan de kvalifikationer som sökande av respektive kön har inte får vara så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid tillsättningen.

53.-54.Av detta drar domstolen slutsatsen att den urvalsmetod som föreskrivs i den svenska lagstiftningen inte är förenlig med gemenskapsrätten. Valet grundas i sista hand enbart på att sökanden tillhör det underrepresenterade könet, eftersom det inte görs någon objektiv bedömning av ansökningarna med beaktande av samtliga sökandes personliga förhållanden. Urvalsmetoden står inte heller i proportion till det mål som eftersträvas.

Detta är en icke officiell handling avsedd för massmedia och den är inte bindande för EG-domstolen. Pressmeddelandet finns tillgängligt på danska, tyska, franska, engelska, finska och svenska.

För den fullständiga domen, se domstolens hemsida på internet vid 15-tiden idag: www.curia.eu.int

För ytterligare upplysningar, var vänlig kontakta Steen Hjelmblink, tel. +352-4303 3651, fax. +352-4303 2033