Förstainstansrätten anser att kommissionen borde ha kontrollerat att La poste inte på marknaden för ordinarie postförsändelser utnyttjat den monopolställning som La poste har i egenskap av allmännyttigt företag till förmån för sitt dotterbolag SFMI-Chronopost i syfte att tillhandahålla dotterbolaget prestationer till ett pris som understiger marknadspriset.
Genom sitt beslut av den 1 oktober 1997 har kommissionen fastställt att den logistiska och kommersiella hjälp som La poste har gett sitt dotterbolag SFMI-Chronopost inte utgjorde statligt stöd till SFMI-Chronopost. Kommissionen har för beräkning av kostnaderna för dessa prestationer tillämpat en metod som inte påvisar att denna hjälp skulle ha varit en ekonomisk fördel för dotterbolaget.
Union Française de l'Express (UFEX), DHL international, Federal express international och CRIE har väckt talan hos förstainstansrätten om ogiltigförklaring av detta beslut.
Dessa bolag, som är konkurrenter till Chronopost, har särskilt åberopat begreppet statligt stöd och har hävdat att de relationer som La poste har upprätthållit med sitt dotterbolag förefaller utgöra sådant stöd som inte står i överensstämmelse med gemenskapens konkurrensrätt. De har gjort gällande att kommissionen felaktigt underlåtit att ta hänsyn till normala marknadsvillkor vid sin analys av ersättningen för den hjälp som SFMI-Chronopost erhållit. Bolagen har dessutom kritiserat kommissionen för att den inte har ansett att vissa åtgärder som vidtagits till förmån för SFMI-Chronopost utgjorde statsstöd (befrielse från stämpelskatt, förmånlig tillgång till Radio-France, tullregler som tillämpats på SFMI-Chronopost).
Förstainstansrätten har för det första erinrat om att för att det skall vara möjligt att bedöma om de aktuella åtgärderna kan anses utgöra statligt stöd måste situationen bedömas ur det mottagande företagets synvinkel. Denna bedömning förutsätter en ekonomisk analys som beaktar alla de faktorer som ett företag som agerar enligt normala marknadsvillkor måste ta hänsyn till när det skall fastställa vilken ersättning som skall betalas för tillhandahållna tjänster.
Förstainstansrätten anser emellertid att kommissionen i sin ekonomiska analys inte har visat att transaktionen ifråga är jämförbar med en transaktion mellan företag som agerar under normala marknadsvillkor.
Förstainstansrätten har under dessa förutsättningar kritiserat kommissionen för att den endast har undersökt att de priser som fastställts internt för de tjänster som utväxlats mellan moderbolaget och dess dotterbolag ger full kostnadstäckning. Kommissionen borde ha undersökt om ett pris som ger full kostnadstäckning verkligen motsvarar en sådan ersättning som ett dotterbolag som agerar under normala marknadsvillkor skulle ha betalat till sitt moderbolag.
Enligt förstainstansrätten har La poste eventuellt kunnat tillhandahålla sitt dotterbolag en del av den logistiska och kommersiella hjälpen till en kostnad som är lägre än den som ett företag som agerat under normala marknadsvillkor hade haft, eftersom den är ett offentligt företag med monopolställning (monopoliserat område).
Genom att utesluta förekomsten av ett statligt stöd utan att ha utfört denna granskning har kommissionen grundat sitt beslut på en felaktig tolkning av begreppet statligt stöd.
Förstainstansrätten ogiltigförklarar därför kommissionens beslut.
Detta är en icke officiell handling endast avsedd för massmedia, vilken inte äv bindande för förstainstansrätten. Pressmeddelandet finns tillgängligt på alla officiella språk.
För domen i dess helhet var vänlig se domstolens hemsida på Internet, www.curia.eu.int, cirka kl. 15.00 i dag.
För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Steen Hjelmblink, tel. +352-43 03 36 51, fax + 352-43 03 20 33.