I direktivet preciseras bland annat vilka beståndsdelar som kan eller inte kan patenteras när det gäller uppfinningar som omfattar växter, djur eller människokroppen. Medlemsstaterna är enligt direktivet skyldiga att på vissa villkor tillåta patenterbarhet för uppfinningar som kan användas industriellt och genom vilka biologiskt material framställs, bearbetas eller används.

Nederländerna motsätter sig traditionellt genetiska manipulationer av djur och växter och det är i denna stat för närvarande inte möjligt att ta patent på levande biologiskt material som kan föröka sig.

Nederländerna anser att det inte är godtagbart att ålägga medlemsstaterna en skyldighet att meddela patent. Enligt Nederländerna borde varken växter, djur eller levande mänskligt material vara patenterbara.

Av detta skäl har Nederländernas regering väckt talan om ogiltigförklaring av detta direktiv vid domstolen. Italien och Norge har intervenerat till stöd för Nederländerna.

Nederländerna har gjort gällande att det inte är nödvändigt att harmonisera medlemsstaternas lagstiftningar på området och att en harmonisering inte kan åstadkommas med hjälp av ett gemenskapsdirektiv. Domstolen anser däremot att åtgärden är nödvändig för att den inre marknaden skall fungera på detta område, eftersom den bidrar till att närma medlemsstaternas lagstiftningar till varandra och därmed till att undanröja de rättsliga hindren för utvecklingen på genteknikområdet.

Nederländerna har även gjort gällande att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen. Domstolen svarar att direktivets syfte, det vill säga att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl inom detta område, inte skulle kunna uppnås genom åtgärder endast på medlemsstatsnivå.

Nederländerna anser att direktivet innehåller otydliga begrepp, eller till och med motsägelser. Domstolen förklarar i sin dom att de begrepp som Nederländerna har tagit upp, såsom allmän ordning eller goda seder, är tillräckligt klara och att de påstådda motsägelserna, särskilt när det gäller patenterbarhet för växter, endast är skenbara.

Domstolen anser även att medlemsstaternas folkrättsliga åtaganden inte utgör hinder mot att biotekniska uppfinningar kan patenteras. Det finns ingenting i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs-avtalet), i avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) eller i Riokonventionen om biologisk mångfald som hindrar att de stater som är parter i dessa folkrättsliga överenskommelser samordnar sin praxis inom området genom ett gemenskapsdirektiv.

Nederländernas huvudargument avsåg emellertid att det förhållandet att det enligt direktivet skall vara möjligt att meddela patent på beståndsdelar som isolerats från människokroppen innebär en kränkning av den oförytterlighet som tillkommer levande mänskligt material och som är en del av den grundläggande rätten till mänsklig värdighet och integritet.

Domstolen, som skall säkerställa att grundläggande rättigheter respekteras vid tillämpningen av gemenskapsrätten, anser att det skydd som föreskrivs i direktivet är tillräckligt, eftersom det häri föreskrivs att människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Det är inte heller möjligt att skydda upptäckten av en beståndsdel av människokroppen.

Inom patenträtten tillämpas en åtskillnad som innebär att det endast är uppfinningar som förenar en naturlig beståndsdel med ett tekniskt förfaringssätt - varigenom beståndsdelen kan isoleras eller framställas för att användas industriellt - som kan patenteras. En patentansökan som avser sekvensering eller delsekvensering av mänskliga gener kan endast beviljas om den innehåller en beskrivning av den ursprungliga sekvenseringsmetod som gjorde uppfinningen möjlig och en redogörelse för vilken industriell tillämpning som eftersträvas.

Dessutom omfattar patentskyddet biologiska data som finns naturligt i människokroppen endast i den mån detta är nödvändigt för att erhålla och utnyttja en viss industriell tillämpning.

Slutligen framgår det av direktivet att alla förfaringssätt som kränker den mänskliga värdigheten skall vara uteslutna från patenterbarhet, det vill säga förfaringssätt för kloning av mänskliga varelser, förfaringssätt för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller och användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål.

Detta är en icke officiell handling endast avsedd för massmedia, vilken inte är bindande för domstolen. Pressmeddelandet finns tillgängligt på alla gemenskapens officiella språk. För domen i dess helhet var vänlig se domstolens hemsida på Internet, www.curia.eu.int , cirka kl. 15.00 i dag. För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Fionnuala Connolly, tel. +352-43 03 33 55, fax +352-43 03 25 00 Bilder från sammanträdet finns tillgängliga på “Europe by Satellite” Commission Européenne, DG X, Service audiovisuel, L - 2920 Luxemburg, tel: (352) 4301 35177, fax (352) 4301 35249, eller B-1049 Bryssel, tel. (32) 2 2965956, fax (32) 2 2301280.

1 -     Direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.