Vassilios Skouris valdes till ordförande av domstolens ledamöter den 7 oktober 2003 och i sitt förord till årsrapporten understryker han att år 2003 kännetecknades av en mycket intensiv verksamhet – både i juridiskt hänseende och när det gäller att anpassa den administrativa organisationen – och det har inte varit enbart ett övergångsår mellan domstolens femtioårsjubileum (år 2002) och utvidgningen av Europeiska unionen (år 2004) från 15 till 25 medlemsstater.

Under denna period har domstolen nämligen vidtagit erforderliga åtgärder för att genomföra de förändringar av dess arbetssätt som föreskrivs i Nicefördraget, vilket trädde i kraft den 1 februari 2003. Det rör sig om inrättandet av den stora avdelningen, valet av ordförande på avdelningar med fem domare för en tid av tre år och möjligheten att avgöra ett mål utan förslag till avgörande från generaladvokaten när målet inte omfattar någon ny rättsfråga. Vidare har domstolen övervägt hur dess arbetsmetoder skall anpassas med hänsyn till antalet domare som den 11 maj 2004 kommer att öka från 15 till 25.

När det gäller domstolens administrativa verksamhet har domstolen gjort alla nödvändiga ansträngningar vad beträffar den interna organisationen och den har i oförminskad takt fortsatt med omfattande byggnadsprojekt för att förbereda sig inför utvidgningen och för att tillhandahålla lokaler till de nya domare och medarbetare som kommer från de nya medlemsstaterna. Domstolen är således redo att fortsätta sitt arbete på ett effektivt sätt efter utvidgningen, både när det gäller domstolens arbetsmetoder och infrastruktur.

I fråga om rättspraxis har år 2003 även varit ett rikt och omväxlande år vad beträffar de områden inom gemenskapsrätten som har underställts domstolens och förstainstansrättens prövning.

Den statistik som återfinns i slutet av årsrapporten sammanfattar den rättskipande verksamheten och visar att den har varit oförminskad under år 2003 och i stort sett jämförbar med resultaten från det föregående året.

Antalet avgjorda mål uppgick till 494 vid domstolen och till 339 vid förstainstansrätten (år 2002: 513 respektive 331). Antalet nya registrerade mål har ökat påtagligt, nämligen 561 vid domstolen och 466 vid förstainstansrätten (år 2002: 477 respektive 411).

Bland de mål som domstolen har avgjort avsåg 47 procent begäran om förhandsavgörande och 39 procent utgjorde direkt talan, medan resterande mål huvudsakligen avsåg överklaganden. Målens fördelning när det gäller rättsområde åskådliggör betydelsen av mål rörande miljö- och konsumentfrågor (13 procent), jordbruk (10 procent) och tillnärmning av lagstiftning (9 procent). År 2003 avgjordes 86 mål om fördragsbrott mot en medlemsstat, och i 77 av dessa mål slogs det fast att medlemsstaten gjort sig skyldig till fördragsbrott.

Den övervägande delen av de mål som har avgjorts av förstainstansrätten avser personalmål (32 procent), följt av tvister rörande industriell äganderätt (14 procent) och konkurrensmål (12 procent).