Kommissionens beslut att förbjuda Förenade kungariket att exportera nötkreatur, nötkött och produkter från nötkreatur till andra medlemsstater eller tredje land är enligt generaladvokaten giltigt
BSE, den så kallade "galna kosjukan", är en degenerativ hjärnsjukdom som karaktäriseras av att hjärnvävnaden förändras (den blir svampartad) och av att det bildas onormala proteiner, prioner. Sjukdomen drabbar många djurarter och även människor. Smittämnenas exakta natur är okänd. Det anses för närvarande att sjukdomen orsakas av att djuren utfodras med kött- och benmjöl som innehåller smittämnet. Ett första fall av BSE upptäcktes i Förenade kungariket år 1986. Förenade kungariket vidtog därefter ett flertal förebyggande åtgärder och förbjöd att de misstänkta proteinerna användes i idisslarnas föda samt - från november 1989 - att vissa inälvor och huvuden från nötkreatur, med undantag för tunga, användes som livsmedel. Kommissionen införde för sin del genom ett beslut år 1994 ett antal förbud mot export av nötkreatur och färskt kött till övriga medlemsstater och föreskrev även ett system för att identifiera djuren och förse dessa med certifikat.
Efter att ha konstaterat nya fall av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom med otypiska kliniska drag hos ungdomar, upprepade en självständig vetenskaplig myndighet som ger råd till den brittiska regeringen i mars 1996 att det var nödvändigt att tillämpa skydds- och kontrollåtgärderna samt förbudet mot att använda kött- och benmjöl från däggdjur som foder.
Nästan samtidigt stängde vissa medlemsstater sina gränser för nötkreatur och nötkött från Förenade kungariket och för samma produkter från vissa tredje länder, huvudsakligen produkter från Europeiska unionen.
Genom beslut av den 27 mars 1996 förbjöd kommissionen slutligen Förenade kungariket att exportera nötkreatur, nötkött och produkter från nötkreatur till andra medlemsstater eller tredje länder.
Två förfaranden har inletts vid domstolen:
Förenade kungariket yrkade samtidigt att domstolen skulle besluta om uppskov med verkställigheten av beslutet och förordna om interimistiska åtgärder. Domstolen avslog emellertid ansökan den 12 juli 1996.
Generaladvokatens uppgift är att bistå domstolen genom att lägga fram motiverade förslag till avgörande i de mål som prövas och ange hur hänskjutna frågor bör besvaras. Han agerar fullständigt opartiskt och helt självständigt. Hans förslag till avgörande är inte bindande för domstolen.
Rådets direktiv 90/425 och 89/662 (om veterinärinspektioner och handel med levande djur) ger kommissionen omfattande befogenheter att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att motverka allvarliga risker för människors och djurs hälsa. Folkhälsan är nämligen en prioriterad målsättning som motiverar eventuella begränsningar av den fria rörligheten för varor och anses vara en viktig beståndsdel av den gemensamma jordbrukspolitiken. Att BSE är en allvarlig sjukdom och att det föreligger en verklig risk för överföring till människan utgör skäl som motiverar beslutet. Förbudet mot export till tredje länder, som inte utesluts i direktiven, utgör ett oundgängligt medel för att säkerställa att beslutet får ändamålsenlig verkan, det vill säga för att undvika - genom en fullständig isolering av området - att förbudet mot export till andra medlemsstater omintetgörs genom en "omväg" via tredje länder. De hårda kontrollerna av import från Förenade kungariket har för övrigt visat sig vara otillräckliga.
Skyldigheten att motivera rättsakter fastslås i artikel 190 i fördraget. Syftet är att klargöra de skäl som ligger till grund för att en rättsakt antas, att redovisa skälen för åtgärden för de berörda samt att göra det möjligt för domstolen att utöva sin kontroll. Eventuell kritik om att rättsakten är ogrundad måste göras gällande på annat sätt.
Kommissionen har avsett (såsom framgår av det femte övervägandet) att undvika risker för överföring av sjukdomen och den oro som sjukdomen orsakar konsumenterna. Motiveringen är således lämplig.
Förenade kungariket hävdar att de åtgärder som redan tidigare vidtagits på nationell nivå och gemenskapsnivå är tillräckliga för att garantera skyddet av folkhälsan.
Rent konkret påpekas att nya och allvarliga faktiska omständigheter har inträffat, vilka föranlett Förenade kungariket att vidta ytterligare åtgärder
Eftersom det saknas obestridlig vetenskaplig bevisning, saknar domstolen dessutom tillräckliga uppgifter för att bedöma om åtgärden är lämplig eller inte. Å andra sidan förfogar kommissionen, som stöds av vetenskapliga organ, över ett tillräckligt omfattande utrymme för skönsmässig bedömning. Således är det endast om en åtgärd är uppenbart olämplig som den kan vara rättsstridig. Med beaktande av den rådande vetenskapliga osäkerheten, frånvaron av nationella kontroller samt fallets brådskande natur, kan kommissionens beslut inte anses vara uppenbart olämpligt. Totalförbudet mot export till tredje land är nödvändigt för att säkerställa att alla andra åtgärder får ändamålsenlig verkan. De andra lösningar som har föreslagits av parterna är i vart fall inte av sådan art att de undanröjer riskerna för bedrägerier eller återimport. Närmare bestämt är det på grund av frånvaron av allmänna identifikationssystem inte möjligt att avgöra om varje enskilt nötkreatur kan ha smittats genom foder eller i kontakt med andra kreatur.
Denna princip, som följer av den allmänna likabehandlingsprincipen, innebär att jämförbara situationer inte får behandlas olika annat än då särbehandlingen är objektivt motiverad. Vad beträffar de brittiska producenterna, utgör det faktum att 97,9 procent av fallen av BSE i Europa har påvisats i Förenade kungariket ett objektivt skäl för att behandla dessa på ett annat sätt än producenter i andra medlemsstater. Vad däremot beträffar de brittiska konsumenterna, måste det medges att beslutets rättsliga grund i vart fall inte medgav ett förbud mot saluförande av inhemskt kött i Förenade kungariket, vilket för övrigt hade krävt mycket kostsamma kontroller. Även om ett av de grundläggande syftena för den gemensamma jordbrukspolitiken är att stabilisera marknaderna och att tillförsäkra skäliga priser, utgör skyddet av folkhälsan ett primärt och oeftergivligt intresse i förhållande till all annan gemenskapspolitik.
Det rör sig om produkter som kommer in i näringskedjan och sådana som används inom läkemedels- och kosmetikindustrin. Förenade kungariket har hävdat att dessa produkter inte är klart definierade, att det inte finns någon lämplig motivering avseende dessa och att kommissionen inte kunde förbjuda export av dessa produkter, eftersom det i fördraget saknas stöd för ett sådant förbud. I själva verket anges motiveringen i övervägandena i ingressen till beslutet, i vilken det klargörs att alla produkter från nötkreatur som kan medföra en risk omfattas av förbudet. Dessutom är beslutet särskilt riktat till Förenade kungariket som, med beaktande av dess ingående kunskap om situationen, inte kunde vara ovetande om vilka produkter som avsågs i beslutet.
Endast avsett för pressen. Detta meddelande, som inte är bindande för domstolen, finns att tillgå på samtliga officiella språk.
För ytterligare information, var vänlig kontakta Jessica Larsson - tel. (+352) 43 03 36 51.
(1) - Detta meddelande finns att tillgå på samtliga officiella språk.