Domstolen avger förhandsavgörande i ett mål beträffande en importör av tredjelandsbananer
De tillämpliga bestämmelserna är desamma som i mål C-122/95, i vilket domstolen likaledes avkunnar dom i dag och vilket det redogörs för i pressmeddelande nr 12/98. Det som har ifrågasatts i det målet är nämligen, i likhet med vad som redogörs för i detta pressmeddelande, EEG-förordningen från år 1993 om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer och ramavtalet om bananer mellan gemenskapen, å ena sidan, och Costa Rica, Colombia, Nicaragua och Venezuela, å andra sidan. I detta mål tillkommer bestämmelserna i GATT samt en EG-förordning från år 1995 (nr 478/95) om kompletterande tillämpningsföreskrifter till bestämmelserna om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer. I denna förordning fastställs tullkvoten med hänsyn tagen till det nämnda ramavtalet - den upprepar således den särbehandling av aktörer i kategorierna A, B och C som beskrivs i pressmeddelande nr 12/98.
T. Port GmbH & Co KG, Hamburg (nedan kallat T. Port) är en traditionell importör av tredjelandsbananer (aktör i kategori A). T. Port erhöll licenser för import av tredjelandsbananer för åren 1993 och 1994. Volymen fastställdes på grundval av de försålda kvantiteterna under referensåren 1989, 1990 och 1991. Redan år 1994 begärde T. Port att få sig tilldelat ytterligare licenser under åberopande av att det rörde sig om ett fall där det förelåg svårigheter av en känslig natur. Inom ramen för detta förfarande ålade Hessischer Verwaltungsgerichtshof, genom beslut av den 9 februari 1995, den behöriga myndigheten att tilldela T. Port ytterligare importlicenser för år 1995 samt hänsköt frågor till domstolen beträffande regleringen av fall där det föreligger svårigheter av en känslig natur (domstolens dom av den 26 november 1996 i mål C-68/95, T. Port).
Efter att ha utnyttjat dessa licenser begärde T. Port år 1995 att Hauptzollamt (tullmyndighet) successivt skulle tullbehandla flera partier bananer från Ecuador utan att kräva att T. Port visade upp importlicenser eller erlade utestående tull. T. Port väckte talan mot de avslagsbeslut som därefter meddelades. Inom ramen för dessa tvister hänsköt Finanzgericht Hamburg en ny begäran om förhandsavgörande till domstolen (C-182/95, T. Port). Domstolen har vilandeförklarat detta mål till dess Tysklands författningsdomstol, vid vilken T. Port också har anhängiggjort talan, har dömt i målet.
T. Port lyckades genom interimistiskt beslut importera bananer från Ecuador utan uppvisande av importlicens och till en reducerad tullsats. Nu har företaget även motsatt sig de beslut från augusti och september 1995 genom vilka Hauptzollamt kräver betalning i efterhand av tull för bananerna från Ecuador. Finanzgericht Hamburg, vid vilken domstol talan väcktes, beslutade att dessa tullbeslut tills vidare inte fick verkställas och ställde dessutom ett antal frågor till domstolen, vilka besvaras idag.
Den tyska domstolen har uppmärksammat tre problem. Enligt den domstolen strider grundförordningen från år 1993, om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer, mot vissa grundläggande bestämmelser i GATT som den anser skall ges företräde. I samband med detta problem uppstår frågan huruvida en gemenskapsmedborgare i domstol kan åberopa vissa bestämmelser i GATT, dvs. huruvida och i vilken utsträckning GATT har direkt effekt. Slutligen är det nödvändigt att få klarhet i huruvida den ovannämnda gemenskapsförordningen om tillämpningsföreskrifter, som fastställer tullkvoten för bananer med hänsyn till ramavtalet, är giltig. Förordningen skulle kunna befinnas strida mot GATT och vara oförenlig med den allmänna principen om icke-diskriminering mellan producenter eller konsumenter.
Vissa EEG-förordningars samband med GATT
De aktuella tvisterna avser år 1995. Ecuador blev medlem i WTO, och således i GATT, först år 1996. Ecuadors anslutning kan inte ha retroaktiv verkan och något svar på det första problemet som förelagts domstolen behöver därför inte ges i detta mål.
GATT-bestämmelsernas direkta effekt
Med hänsyn till vad som ovan konstaterats är det inte heller nödvändigt att domstolen tar ställning till detta problem.
Giltigheten av EG-förordningen om tillämpningsföreskrifter beträffande tullkvoten för bananer enligt villkoren i det omnämnda ramavtalet
Enligt den nationella domstolen strider denna förordning mot artikel XIII i GATT, eftersom det allmänna systemet för fördelning av kvoter inte tar hänsyn till den import som skett tidigare. Domstolen upprepar det resonemang som grundar sig på sakomständigheternas placering i tiden och konstaterar att det inte är nödvändigt att ta ställning till detta problem.
Enligt den tyska domstolen strider systemet för tilldelning av tullkvoter som införs genom förordningen mot den allmänna principen om icke-diskriminering. Domstolen ansluter sig till denna uppfattning. Såsom tidigare nämnts görs i denna förordning samma särbehandling mellan aktörer i kategorierna A, B och C som i ramavtalet med Costa Rica, Colombia, Nicaragua och Venezuela. Denna EG-förordning åsidosätter därför gemenskapsprincipen om icke-diskriminering av de skäl som redogörs för i den dom som avkunnas i dag i mål C-122/95 (se pressmeddelande nr 12/98).
Domstolen svarar därför den tyska domstolen på följande sätt:
Detta är en icke officiell handling som inte är bindande för domstolen. Pressmeddelandet finns tillgängligt på alla gemenskapens officiella språk.
För domen i dess helhet var vänlig se domstolens hemsida på Internet http://curia.eu.int från cirka kl 15.00 i dag.
För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Jessica Larsson, tel. +352-43 03 36 51 fax: +352-43 03 26 68