Sedan bovin spongiform encefalopati (BSE), den så kallade galna ko-sjukan, upptäcktes har den brittiska regeringen vidtagit olika åtgärder för att bekämpa sjukdomen och minska risken för människors hälsa. Samtidigt inrättade den Spongiform Encephalopathy Advisory Committee (SEAC), ett oavhängigt vetenskapligt organ med uppgift att ge råd till regeringen. I ett meddelande av den 20 mars 1996 angav den att exponering för BSE var "den för närvarande mest sannolika förklaringen" till den nya varianten av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, en encefalopati som drabbar människor.
Till följd av SEAC:s rekommendationer i fråga om skydd av folkhälsan samt av ett yttrande från Europeiska unionens vetenskapliga veterinärmedicinska kommitté antog kommissionen den 27 mars 1996 ett beslut vilket var avsett som nödåtgärd och genom vilket förbud inrättades mot export av nötkreatur och nötkött eller produkter framställda av nötkött från Förenade kungariket till de övriga medlemsstaterna och till tredje land.
National Farmers' Union (NFU) samt nio företag som specialiserat sig på uppfödning, utfodring, transport och export av nötkreatur samt handel med produkter från nötkreatur har väckt talan vid High Court of Justice (England) och ifrågasatt vissa rättsakter som de brittiska myndigheterna har antagit med tillämpning av kommissionens beslut. High Court har ställt en fråga till domstolen angående giltigheten av kommissionens beslut. Förenade kungariket har för sin del väckt en separat talan i vilken den yrkat ogiltigförklaring av samma beslut. Förenade kungariket ansökte även om uppskov med verkställigheten av det ifrågasatta beslutet, men ansökan avslogs av domstolen den 12 juli 1996.
De argument som i de båda målen har framförts för att hävda att beslutet är ogiltigt avser framför allt kommissionens befogenhet att anta beslutet, frågan om kommissionen gjort sig skyldig till maktmissbruk och, för det tredje, om den har åsidosatt proportionalitetsprincipen.
Vad beträffar kommissionens befogenhet inom detta område, påpekar domstolen att syftet med de direktiv som utgör grunden för befogenheten är att göra det möjligt för kommissionen att ingripa snabbt för att undvika att en sjukdom sprids bland djur eller för att undvika en fara för människors hälsa. I det avseendet ändrade SEAC:s nya uppgifter på ett betydande sätt uppfattningen om den fara som BSE utgör för människors hälsa och gav således kommissionen rätt att vidta nödåtgärder.
Det framgår av de tillämpliga bestämmelserna att om det förekommer en sjukdom som kan utgöra en allvarlig fara för djur eller människor, utgör det en lämplig åtgärd att göra djuren och produkterna immobila, eller att isolera dem inom ett visst område en lämplig åtgärd. För att isoleringen skall vara effektiv, är det nödvändigt att fullständigt förbjuda att djur och varor förs ut från den berörda medlemsstaten, varigenom exporten till tredje land påverkas. Direktiven utesluter dessutom inte uttryckligen att kommissionen har befogenhet att förbjuda export till tredje land.
Med beaktande dels av sannolikheten för att det föreligger ett samband mellan BSE och en dödlig sjukdom som drabbar människor och som för närvarande inte har något känt botemedel, dels av att det är osäkert om de åtgärder som Förenade kungariket och gemenskapen tidigare hade vidtagit var tillräckliga och effektiva, anser domstolen att kommissionen inte klart överskred gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning då den försökte isolera sjukdomen till Förenade kungariket genom att förbjuda export av nötkreatur och produkter från dessa, från dess territorium till såväl andra medlemsstater som till tredje land.
Argumentet avseende maktmissbruk grundade sig på att det i beslutsmotiveringen hänvisades till oron bland konsumenterna. Beslutet skulle dessutom ha lagts fram som en åtgärd till stöd för nötköttssektorn. Domstolen konstaterar emellertid att en analys av motiveringen till ett beslut skall göras av texten som helhet och inte av en enskild del. Det framgår av denna analys att kommissionen beslutade om interimistiska åtgärder på grund av riskerna för att BSE kan överföras till människor och att ingen uppgift i handlingarna stödjer uppfattningen att det uteslutande eller till övervägande del varit för att lugna konsumenterna eller av ekonomiska skäl som kommissionen agerat och inte av hälsoskyddsskäl.
Vad beträffar möjligheten att proportionalitetsprincipen åsidosatts, konstaterar domstolen att det när det ifrågasatta beslutet antogs rådde stor osäkerhet om vilka risker som var förknippade med levande djur, nötkött och produkter från dessa. Domstolen erinrar i det avseendet om att då det råder osäkerhet om förekomsten eller omfattningen av risker för människors hälsa, kan institutionerna vidta skyddsåtgärder utan att behöva vänta på att det fullt ut visas att det faktiskt finns sådana risker och hur allvarliga de är. Domstolen drar slutsatsen att ett tillfälligt exportförbud inte kan anses vara en uppenbart olämplig åtgärd, med beaktande av farans allvar och kravet på skyndsamhet, och att kommissionen var tillbörligt försiktig då den i väntan på ytterligare vetenskapliga rön införde ett totalt förbud mot export av nötkreatur, nötkött och produkter från dessa.
Domstolen påpekar särskilt att endast ett förbud mot export till tredje land gjorde det möjligt att säkerställa att åtgärden blev effektiv genom att allt som kunde vara BSE-smittat isolerades inom Förenade kungarikets territorium, då det inte var möjligt att helt utesluta risken för återimport av kött eller omdestinering om det fortfarande var möjligt att exportera till vissa tredje länder.
Inofficiell handling som är avsedd för massmedia och som inte är bindande för domstolen. Detta pressmeddelande finns tillgängligt på engelska, franska och svenska.
För den fullständiga lydelsen av domen var god se domstolens hemsida på Internet www.curia.eu.int omkring kl. 15 idag.
För ytterligare upplysningar var god kontakta Jessica Larsson, tel: +352-43 03 36 51, fax: +352-43 03 20 33