Domstolen uttalar sig om vilka krav kollegialitetsprincipen ställer på kommissionen
Den 16 juni 1995 väckte kommissionen talan om fastställelse av att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget och direktiv 68/151/EEG och direktiv 78/660/EEG genom att inte föreskriva lämpliga påföljder i fall då kapitalassociationer underlåter att uppfylla det obligatoriska krav på att offentliggöra sina årsbokslut som föreskrivs bland annat i de ovannämnda direktiven.
Vad beträffar möjligheterna att uppta talan till sakprövning har den tyska regeringen i första hand gjort gällande att kommissionen åsidosatt kollegialitetsprincipen då den utfärdade det motiverade yttrandet och väckte talan. Den tyska regeringen har hävdat att detta förfarande är uteslutet för principbeslut av det slag som utfärdandet av ett motiverat yttrande eller väckande av talan vid domstolen utgör, även om delegationsförfarandet är förenligt med kollegialitetsprincipen för vidtagandet av lednings- och förvaltningsåtgärder. Den tyska regeringen har gjort gällande att kommissionen inte har visat att medlemmarna av kollegiet verkligen förfogade över tillräckliga uppgifter om innehållet i dessa handlingar då de beslutade att utfärda ett motiverat yttrande och väcka talan. Kollegiet borde ha haft kännedom om samtliga relevanta rättsliga och faktiska omständigheter för att säkerställa att dess beslut inte innehöll några tvetydigheter och för att garantera att de handlingar som den delgav medlemsstaten verkligen hade antagits av kollegiet, som har det politiska ansvaret härför, och uttryckte dess vilja.
Kommissionen har förtydligat att av effektivitetsskäl och mot bakgrund av det stora antalet mål om fördragsbrott förfogar kommissionsledamöterna inte över förslagen till motiverat yttrande då de fattar beslut om att utfärda sådana handlingar. Detta är enligt kommissionen inte nödvändigt då dessa handlingar saknar omedelbart bindande rättsverkningar. Däremot förfogar kommissionsledamöterna över betydelsefulla upplysningar och särskilt uppgifter om de påtalade förhållandena samt de gemenskapsrättsliga bestämmelser som, enligt kommissionens tjänstemän, har överträtts. Kollegiet hade således fullständig kunskap om fallet då de tog ställning till förslaget från sin administration att utfärda det motiverade yttrandet och väcka talan. Efter det att kollegiet har fattat beslut om att utfärda det motiverade yttrandet sker utarbetandet av yttrandet på tjänstemannanivå, på den behörige kommissionsledamotens ansvar.
Inledningsvis framhåller EG-domstolen att kommissionens arbete vilar på kollegialitetsprincipen. Kollegialitetsprincipen omfattar även besluten att utfärda ett motiverat yttrande och att väcka talan. Ä Denna princip vilar på kommissionsledamöternas jämbördighet i beslutsfattandet och innebär särskilt dels att besluten skall fattas gemensamt, dels att alla ledamöterna i kollegiet, på ett politiskt plan, är kollektivt ansvariga för samtliga beslut som antas.
Det finns emellertid anledning framhålla att de formella villkor som är knutna till kollegialitetsprincipens iakttagande varierar beroende på vilket slag av rättsakt som institutionen antar liksom på dess rättsverkningar. Vid utfärdandet av ett motiverat yttrande är det fråga om ett inledande förfarande som inte har någon tvingande rättsverkan i förhållande till mottagaren av det motiverade yttrandet. Syftet med det administrativa förfarandet är att ge medlemsstaten tillfälle att frivilligt anpassa sig till fördragets krav eller att i förekommande fall motivera sin ståndpunkt. För det fall detta försök till reglering inte vinner framgång syftar det motiverade yttrandet till att definiera föremålet för talan. Å andra sidan har kommissionen inte befogenhet att genom motiverade yttranden eller genom andra ståndpunkter inom ramen för detta förfarande definitivt fastställa en medlemsstats rättigheter och skyldigheter eller ge denna garantier avseende ett visst handlingssätts förenlighet med fördraget. Enligt systemet i EG-fördraget kan fastställandet av medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter samt bedömningen av deras handlingssätt endast ske i en av domstolen avkunnad dom. Det motiverade yttrandet har således endast rättsverkan i förhållande till väckande av talan vid domstolen medan kommissionen, i de fall medlemsstaten inte rättar sig efter det motiverade yttrandet inom föreskriven tid, har möjlighet, men inte skyldighet, att väcka en sådan talan. Beslutet att väcka talan vid domstolen förändrar inte i sig den omtvistade rättsliga situationen, även om det utgör ett nödvändigt medel för att domstolen skall kunna fastställa det påstådda fördragsbrottet i ett bindande avgörande.
Såväl kommissionens beslut att utfärda ett motiverat yttrande som dess beslut att väcka talan om ogiltigförklaring skall fattas gemensamt av kollegiet. Underlaget för besluten skall således vara tillgängligt för medlemmarna av kollegiet. Det är däremot inte nödvändigt att kollegiet självt fastställer lydelsen av de rättsakter som innehåller besluten och deras slutliga utformning. I förevarande fall är det utrett att medlemmarna av kollegiet hade tillgång till samtliga uppgifter som de ansåg vara av betydelse för beslutet då de den 31 juli 1991 beslutade att utfärda det motiverade yttrandet och den 13 december 1994 godkände förslaget att väcka denna talan. Under dessa omständigheter skall det fastslås att kommissionen iakttog bestämmelserna om kollegialitetsprincipen då den riktade det motiverade yttrandet till Förbundsrepubliken Tyskland samt väckte denna talan.
Domstolen fastslår att talan i sin helhet skall upptas till sakprövning.
Vad beträffar talan i sak hänvisar domstolen till sin dom av den 4 december 1997 i mål c-97/96, Daihatsu Deutschland (se pressmeddelande nr 75/97), där den uttalade att direktiv 68/151/EEG skall tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som endast gör det möjligt för bolagsmän, borgenärer samt en gemensam företagsnämnd eller bolagets företagsnämnd, att yrka att den påföljd ådöms som föreskrivs i nationell rätt, för det fall ett bolag inte uppfyller sina skyldigheter enligt första direktivet vad avser offentliggörande av årsbokslut.
|
Icke officiell handling avsedd för massmedia som inte är bindande för EG-domstolen. Tillgänglig på samtliga officiella språk. För texten i sin helhet vänligen se domstolens hemsida på Internet, www.curia.eu.int omkring kl. 15 idag. För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Jessica Larsson, tel. +352Ä43 03 36 51, fax +352Ä 43 03 25 00. |